Sök på tagg

Antal träffar: 5

• Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan

  Dagens lättvattenreaktorerna förbrukar cirka 0,7 procent av energin i kärnbränslet. Resten ska placeras i slutförvar. För nästa generations kärnreaktorer ser situationen annorlunda ut. – 99 procents förbränning och återvinning av bränslet är målet. Det innebär att vi kan köra kärnkraftverk i Sverige i 5 000 år till utan att behöva gräva upp mer uran ur marken, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH.

• Kopparkapslarna inte hela sanningen

  Debatten mellan forskare och experter runt de kopparkapslar som ska innehålla använt kärnbränsle har bitvis varit hätsk. Röster har höjts för att kapslarna måste vara avsevärt mycket tjockare än vad som hittills föreslagits. Men det är inte hela sanningen. Dels består slutförvaret av ytterligare tre barriärer lika strålskyddande som kopparkapslarna, dels kommer kärnbränslet med stor sannolikhet att återanvändas vilket medför att slutförvaret inte behöver hålla längre än 1 000 år.

• Nya forskarrön om kopparmetallens egenskaper

  I samhällsdebatten om säker slutförvaring av kärnbränsleavfall diskuteras frågetecken kring kopparmaterialets egenskaper. Nu har ett forskarlag från KTH genomfört en studie som ökar förståelsen för egenskaperna hos olika former av koppar.

• Sju KTH-projekt på prestigefylld lista

  När Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) presenterar årets 100-lista befinner sig hållbar krisberedskap i fokus. Anledningen till detta är den pandemi som drabbat världen under det senaste året.

• Ny teknik bekämpar terrorism och kärnvapenspridning

  En forskargrupp led av professor Bo Cederwall vid KTH har utvecklat en ny teknik som mycket snabbt kan upptäcka även små mängder radioaktivitet, exempelvis från plutonium. Målsättningen med forskningsarbetet är att begränsa risken för att radioaktiva ämnen används i terrorsyfte och spridning av kärnvapen.