Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Robotar bortom gränser

Sociala robotars roll i talat andraspråk

Tid: Fr 2024-03-22 kl 10.00

Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/65591848998

Språk: Engelska

Ämnesområde: Tal- och musikkommunikation

Respondent: Ronald Cumbal , Tal, musik och hörsel, TMH

Opponent: Professor Tony Belpaeme, Ghent University, Ghent, Belgium

Handledare: Professor Olov Engwall, Tal-kommunikation

Exportera till kalender

QC 20240226

Abstract

Denna avhandling undersöker hur sociala robotar kan ge vuxna andraspråks\-inlärare stöd att förbättra sin konversationsförmåga på svenska. Andraspråks\-inlärning för vuxna, särskilt i migrationskontext, är mer komplext än för barn, bland annat på grund av att förutsättningarna för språkinlärning försämras med åren och att drivkrafterna ofta är andra. Sociala robotar har stor potential inom språkundervisning för att träna naturliga samtal, men fortfarande har lite forskning om hur robotar kan öva konversation med vuxna elever genomförts. Därför bidrar avhandlingen till att förstå samtal mellan andraspråksinlärare och robotar, förbättra dessa samtalsövningar och undersöka hur kulturella faktorer påverkar interaktionen.

Till att börja med undersöker avhandlingen hur andraspråkselever reagerar då de blir förbryllade eller osäkra i robotledda konversationsövningar. Resultaten visar att eleverna ofta försöker få roboten att ge förtydliganden när de är osäkra, men att de ibland helt enkelt inte svarar något alls, vilket innebär att roboten behöver kunna hantera sådana situationer. Konversationerna mellan andraspråksinlärare och en robot har även använts för att undersöka hur väl ledande system för taligenkänning kan tolka det adraspråkstalare säger. Det kan konstateras att systemen har väsentligt större svårigheter att känna igen andraspråkstalare än personer med svensk bakgrund, samt att de har utmananingar att tolka såväl svenska talare som andraspråkselever i friare sociala konversationer, vilket måste hanteras när robotar ska användas i samtalsövningar med andraspråkselever.

Avhandlingen undersöker sedan strategier för att uppmuntra andraspråks\-elever att prata mer och för att fördela ordet jämnare i trepartsövningar där två personer samtalar med roboten. Strategierna går ut på att modifiera hur roboten tittar på de två personerna eller ger icke-verbal återkoppling (hummanden) för att signalera förståelse och intresse för det eleverna säger.

Slutligen belyser avhandlingen vikten av ytterligare forskning om kulturella aspekter i interaktioner mellan människa och robot. En studie visar att faktorer som kön, ålder, tidigare erfarenhet av robotar och hur extrovert eleven är påverkar både hur mycket olika personer talar och hur de svarar på robotens försök att uppmuntra dem att tala mer genom icke-verbala signaler.

En andra studie undersöker om och hur förutfattade meningar relaterade till utseende och uttal påverkar hur människor uppfattar (virtuella och fysiska) sociala robotar som givits egenskaper (röst och ansikte) som kan kopplas till olika nationella bakgrunder. Resultaten visar att människors första intryck av en kulturellt färgad robot speglar förutfattade meningar, men att denna uppfattning inte alls får samma genomslag när personer faktiskt interagerat med roboten i ett realistiskt sammanhang.

En huvudsaklig slutsats i avhandlingen är att sociala robotar, trots att tekniska begränsningar finns kvar, har tydliga fördelar som kan utnyttjas inom utbildning. Specifikt betonar avhandlingen potentialen hos sociala robotar att leda samtalsövningar för vuxna andraspråkselever och förespråkar fortsatt forskning i skärningspunkten mellan språkundervisning, människa-robotinteraktion och teknik.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-343863