Lyftet för spin-off-företaget som gör superplast
Nyheter
Nu står det klart att Mercene Labs AB, som står bakom en ny superplast med stor framtidspotential, får ta emot 2013 års Ingemar Croon Award. Förutom äran får Mercene Labs 2 miljoner kronor och en möjlighet att ta plats i KTH:s inkubatorlab Greenhouse Labs. Enligt företagets vd och medgrundare Fredrik Carlborg så är priset mycket betydelsefullt för Mercene Labs.
– Ingemar Croon Award betyder mycket för oss. Det gör att vi kan anställa fler personer och låta företaget växa. Vi har idag ett koncept och nu kan vi ta det till nästa nivå med prototyper. Priset och pengarna innebär också att vi kan testa systematiskt mot tänkbara marknader, säger Fredrik Carlborg, som skrev sin doktorsavhandling om den nya superplasten på avdelningen för mikro- och nanosystem, där allting började.
Tillsammans med Tommy Haraldsson, och Wouter van der Wijngaart, båda medgrundare och forskare på samma avdelning, utvecklade de nya, bättre anpassade plastmaterial i polymer för miniatyriserade biomedicinska sensorer, en tillämpning med extrema krav på processegenskaper, materialegenskaper och vidhäftning.
– Det fanns inget material som var både lätt att fästa på andra material och ytmodifiera, en förutsättning vid framställning av mikrosystem (MEMS) på chip-labb, säger Tommy Haraldsson, nu teknikchef på Mercene Labs.
När resultatet visade sig kunna lösa stora problem i helt andra tillämpningar startade forskarna företaget Mercene Labs, som nu utvecklar och säljer produkter baserade på den patenterade polymerplattformen.
– Med vårt material får man en plastdetalj med rätt form och egenskaper som har limmet inbyggt i själva plasten. På så sätt bidrar vårt material till snabbare och billigare processer.
Polymerplattformen är ett fast, torrt och formbart plastmaterial som möjliggör användningen av kraftfullt härdplast som stelnar med hjälp UV-ljus och värme, så kallad epoxykemi, i helt nya tillämpningar.
– Först kan du forma det som du vill, för att sedan aktivera epoxin för stark bindning till underlaget. Man kan kalla det en materialplattform och en utveckling av epoxilimmet, säger Fredrik Carlborg.
Superplasten används nu till att packetera snabba mikrosensorer för att spåra sepsis och antibiotikaresistens och för att ta fram bättre och mer effektiva sätt att behandla de vanligaste formerna av barncancer; en kapsel i polymerplast som innesluter genetiskt modifierade stamceller som kan skickas direkt in i tumörer.
Teknologin bygger på kommersiellt tillgängliga byggstenar, som genom unika kombinationer av olika polymerisationsprocesser kan generera egenskaper som ger fördelar inom många olika användningsområden.
Materialet är avsett för marknader som har att göra med integration av heterogena material, enligt Fredrik Carlborg. Typiska tillämpningar finns inom elektronikindustrin för att exempelvis paketera komponenter. Där integreras ofta mikromönstrade plastdetaljer som limmas fast på ett kiselsubstrat, vilket är svårt rent processmässigt.
– En tänkbar tillämpning är LED:ar där en plastlins enkelt fästs på en diod utan att använda något flytande lim. Det gör att det går att spara ett helt processteg, eftersom du slipper limma fast LED-linsen på komponenten. Men inkapsling av mikroelektronikkomponenter är bara en nisch bland flera, säger Tommy Haraldsson.
Ingemar Croon Award underlättar för bolaget att säkerställa ett kommersiellt genombrott.
Mer om superplasten, Ingemar Croon Award och KTH:s inkubator Greenhouse lab här Rejält tillskott i kassa för superplastföretaget
Mer om den ursprungliga forskningen på avdelningen för mikro- och nanosystem
För mer information, kontakta Fredrik Carlborg på 070 - 543 01 65, fredrik.carlborg@mercenelabs.com, eller Tommy Haraldsson, tommyhar@kth.se .
Marie Androv/Peter Larsson