Slumpen avgör var man hamnar

Månadens alumn: Gunilla Fransson (K-78)

Tekn. lic. Gunilla Fransson (K-78) närde en dröm om att bli lärare. Det blev inte så. Istället blev hon affärsområdeschef på Saab Security and Defence Solutions. Gunilla Fransson är en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor och årligen återfinner man hennes namn högst upp på listorna över Sveriges mäktigaste.

– Jag minns overallerna i Berzelii park och hur väl jag blev omhändertagen av min handledare.

Första dagen på KTH och året var 1978. Gunilla Fransson hade kommit in på civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Gunilla närde en lärardröm och hade tänkt söka in till lärarutbildningen, men hon fick rådet att läsa till ingenjör istället.

– Som allt i livet är det slumpen som avgör var man hamnar och jag hade lätt för matte och logiska ämnen.

Hade det funnits datateknik på 70-talet hade hon läst det men hon sökte sig till kemiteknik där det fanns andra tjejer. Hon deltog i studentlivet och var med i spexet. Gunilla Fransson fick så många vänner på KTH att hon stannade kvar och forskade i kärnkemi. En liten institution där hon fick utlopp för lärardrömmen. En dag läste hon en annons om att Ericsson kallade till Öppet hus. De sökte lärare som var ingenjörer.

Gunilla tog sig till Ericssons lokaler i Liljeholmen och deras erbjudande lockade. Här skulle hon få kombinera naturvetenskap med affärsmässighet.

– Ericsson är duktiga på att utbilda ingenjörer och satsar på internutbildning. I företaget finns kulturen att det är bra att rotera mellan avdelningarna och se sig om.

Gunilla Franssons karriärtips

  • Välj ett växande företag
  • Ta egna initiativ. Tjejer är generellt dåliga på att ta initiativ och tala om vad de vill. Det finns en positiv syn på kvinnor som är tydliga med sina mål.
  • Bli inte chef för fort. Lär dig först nya saker och öka ditt värde.
  • Var inte rädd för teknikutvecklingen.
  • Lägg till ekonomi till din kompetens. 

Hon flyttade till Australien och jobbade där i några år i mitten av 90-talet. Tillbaka i Stockholm fick hon frågan om att bli chef.

– Jag hade ingen tydlig ambition att bli chef men jag var resultatdriven och blev tillfrågad om att bli chef för hela produktområdet.

Gunilla Fransson menar att nyckeln till karriärstrappan var hennes forskarutbildning.

– Det är nyttigt att lica. Man lär sig att bli självständig och leverera resultat samtidigt som man självständigt lägger upp sitt arbete.

Under tjugo år formade Ericsson hennes yrkesliv och hon hade inga planer på att lämna företaget. Headhuntingföretagen låg på med förfrågningar, men ingenting var tillräckligt intressant. Så en dag fick hon frågan om hon ville ansvara för Saabs civila verksamhet.  Det ville hon. Tiden var mogen. Efter två år på Saab blev hon chef för affärsområdet Security and Defence Solutions.

Gunilla Fransson

Bästa tekniska prylen: ipad

Dröm för mänskligheten: vi måste lära oss att samarbeta med andra kulturer för jordens fortlevnad. 

– Teknik passerar inga gränser men inom försvaret handlar det om lokal utveckling. Vi kan inte exportera hemligheter. Det är den stora skillnaden mellan Ericsson och Saab. Annars liknar företagen varandra. Både Ericsson och Saab är tydliga ingenjörsföretag med likadana kulturer.

Det som skiljer företagen åt är alltså kundgränssnittet och affärsmodellerna. Saabs affärsmodell befinner sig mitt i det politiska klimatet med myndigheter som kunder.

– När jag läste på KTH pratade man inte om affärsmodeller, ledarskap eller affärsmannaskap. Det hoppas jag att man gör idag.

Gunilla Fransson har varit tillbaka på Campus några gånger, senast när hon föreläste för nätverket Malvina om sin väg till karriären. Hon rankas årligen högt på listorna som en av Sveriges mäktigaste kvinnor.

– Jag hade inte haft de här jobben om jag inte varit ingenjör och som chef får jag respekt just för att jag är ingenjör.

Gunilla Fransson ser gärna att samarbetet med KTH utökas med exjobb och praktikprogram för studenter.

– KTH har ett bra rykte samtidigt som man inte befinner sig i centrum. Man har inte samma täta samarbete med industrin och näringslivet som tekniska högskolan i Linköping har till Saab. Det är vad jag brukar kalla Stockholmsyndromet. Jag vill råda bot på det och få till ett lika bra samarbete i Stockholm.