Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

A Brave New Workplace: Disclosing the smart and the dark sides of the alternative office spaces

Tid: To 2020-02-20 kl 09.00

Plats: F3, Lindstedtsvägen 26, Stockholm (English)

Ämnesområde: Industriell ekonomi och organisation

Respondent: Claudia Manca , Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Industrial Management

Opponent: Professor Viviane Sergi, Université du Québec à Montréal (UQAM)

Handledare: Full Professor Matti Kaulio, Industriell ekonomi och organisation (Inst.); Professor Mercedes Grijalvo, Universidad Politécnica de Madrid (UPM); Professor Miguel Palacios, ESCP Europe

Exportera till kalender

Abstract

Under de senaste decennierna har många kunskapsorganisationer infört vad som benämns aktivitetsbaserade kontor/alternativa arbetsplatser (AW). Dessa arbetsplatser består av flexibelt utformade kontorsmiljöer med olika funktionella möblemang, t ex för möten och tysta arbetsuppgifter. I denna arbetsmiljö har inte medarbetarna en fast arbetsplats utan de söker upp en, för uppgiften, lämplig (ledig) arbetsplats. Den snabba spridningen av AW utgår ifrån ett antagande om att dylika arbetsplatser kan öka organisationens samarbete, samverkan och flexibilitet. Det finns dock begränsat med vetenskapliga studier av hur det är att arbeta i AW, vilka faktiska konsekvenser AW har för människor och organisationer och om denna typ av arbetsplatser uppfyller uttalade mål och ambitioner. Denna avhandling adresserar ovanstående gap genom att kritiskt granskar fenomenet AW, de grundantaganden som AW baseras på samt bidra med empirisk forskning om fenomenet AW. Vidare identifieras en uppsättning strategier som företag och chefer kan använda för att undvika inkonsistenser vid implementeringen av AW.

Avhandlingen omfattar fyra delstudier relaterad till de övergripande forskningsfrågorna. Den första studien identifierar ett ramverk för analys av AW vilket senare har använts för att tolka resultaten från det empiriska arbetet (RQ1). I denna studier fokuseras hinder och möjliggörande faktorer som företag möter när de implementerar AW (RQ2). Den andra studien undersöker hur AW upplevs av individer och grupper av kunskapsarbetare genom att identifiera och diskutera dilemman bestående av möjligheter och utmaningar i AW miljöer (RQ3). Den tredje studien behandlar hur kunskapsarbetare förhåller sig till AW och genom sina rumsrelaterade arbetsbeteenden skapar en organisation. Studien problematiserar även den inneboende utmaningen av att verka i en organisation med flexibla och permeabla gränser (RQ4). Den fjärde studien utvecklar en systematisk ansats för att identifiera de rumsliga konsekvenserna av AW (RQ3, 4).

Utifrån dessa studier lämnar avhandlingen tre centrala bidrag. För det första bidrar avhandlingen med empiriska studier av ett relativt obeforskat område. För det andra presenteras en övergripande modell för AW, vilken syntetiserar de underdiscipliner som diskuterar AW. Av speciellt intresse är interaktionseffekterna mellan olika implementeringsområden. För det tredje bidrar avhandlingen till arbetsplatsforskningen, och då speciellt rumssociologin genom att belysa effekterna av den rumsliga re-konfigurationen av arbetsaktiviteter och relationer som AW påför människor och företag.

Slutligen, ur ett praktiskt perspektiv identifierar avhandling även metoderför företag och deras chefer för att hantera spänningarna och identitetsutmaningar vilka uppstår i AW.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266982