Organizational flexibility and health among line managers and employees in health care
Tid: Fr 2020-12-11 kl 13.00
Plats: https://kth-se.zoom.us/j/61481356262, (Swedish)
Ämnesområde: Teknik och hälsa
Respondent: Sara L. Fallman , Ergonomi, Faculty of Caring Science, Work Life, and Social Welfare, University of Borås, Borås, Sweden
Opponent: Docent Dan Hasson, Karolinska Institutet
Handledare: Lotta Dellve, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), Department of Sociology and Work Science, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden; Docent Göran Jutengren, Faculty of Caring Science, Work Life, and Social Welfare, University of Borås, Borås, Sweden; PhD Linda Ahlstrom, Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden
Abstract
Inledning: Linjechefer och anställda, sjuksköterskor och undersköterskor, inom hälso- och sjukvården har ofta en krävande arbetssituation, många gånger med små möjligheter att påverka denna. Sjukfrånvaro, ohälsa och brist på kompetent personal är ett problem. Det saknas studier som ur ett organisatoriskt perspektiv studerar arbetsförhållanden med specifikt fokus på hård styrning respektive flexibilitet, inom hälso- och sjukvårdsorganisationer.
Syfte: Det övergripande syftet var att öka kunskapen om hur arbetsförhållanden påverkan hälsan och möjlighet att utföra sitt arbete bland linjechefer och anställda inom hälso- och sjukvården. Ett specifikt fokus låg på flexibilitet och begränsad kontroll över arbetet. I studie I var syftet att öka kunskapen om betydelsen av att kunna göra anpassningar i arbetet, både på arbetet och i hemmet, för en ökad arbetsförmåga och återgång till arbetet efter långtidssjukskrivning. Studie II syftade till att undersöka hur begränsad autonomi och motstridiga krav påverkade linjechefernas hälsa och förmåga att utföra sitt arbete. I studie III var syftet att undersöka hur låg kontroll överarbete påverkade hälsa och burnout bland första linjens sjuksköterskechefer. I studie IV var syftet att identifiera om chefer på enheter med låga sjukskrivningstal hade några gemensamma ledarskapsegenskaper.
Metod: Både kvalitativa och kvantitativa metoder använts. I studierna I–III användes en kvantitativ longitudinell design med enkätdata. Studie I baserades på data från en 6-års studie. Studie II baserades på data insamlat vid två tidpunkter, med ungefär ett års mellanrum. Analyserna I studie III bygger på data insamlat vid tre tidpunkter, med ungefär ett års mellanrum. I studie IV användes en kvalitativ metod. Intervjuer med chefer ansvariga förenheter med låga sjukskrivningsnivåer bland medarbetarna genomfördes.
Resultat: Resultaten visade vikten av att ha arbetsförhållanden som möjliggjorde för en flexibilitet i den anställdes arbetssituation samt gynnsamma möjligheter till anpassningar i arbetet för medarbetarna. Medarbetare som hade fler möjligheter att göra anpassningar i sinarbetssituation på arbetet hade högre arbetsförmåga och högre grad av återgång till arbetslivet än de med färre möjligheter att göra anpassningar. Chefer som var ansvariga för enheter med låg sjukskrivning bland de anställda hade ett holistiskt förhållningssätt gentemot medarbetarnas behov av flexibla arbetsförhållanden. Omvänt visades att hård styrning var förknippat med sämre hälsa och möjlighet att utföra sitt arbete, och låg kontroll över eget arbete var förknippat med sämre hälsa och högre grad av burnout.
Slutsatser: Organisatorisk flexibilitet från chefer och högsta ledning är viktigt för hälsan eftersom den skapar arbetsförhållanden som stödjer och främjar linjecheferna och medarbetarnas förmåga att utföra sitt arbete.Specifikt är fler möjligheter att göra anpassningar av tempo och plats är viktiga för de anställdas hälsa. Linjechefers möjlighet att utföra sitt arbete kan stödjas av högre organisatorisk flexibilitet vid beslutsfattande medan begränsad kontroll över arbetsförhållande var förknippat med lägre hälsa. Ett holistiskt förhållningssätt i relation till medarbetarnas behov kan ha betydelse förmindre sjukskrivning.