Sök på tagg

Antal träffar: 6

• Snabbare väg till nya mediciner gav pris

  KTH-forskarna Johan Strömqvists och Evangelos Sisamakis lösning för snabbare läkemedelsutveckling belönades med 10 000 kronor i STING:s entreprenörsprogram Startup.

• De intar framsidan på ansedd kemitidskrift

  Det heta forskningsområdet dendrimerer - förgrenade polymerer i nanostorlek - får allt mer utrymme i vetenskaplig press. Det lilla blir alltså allt större då nanotekniken gör framsteg. Nu senast pryder KTH-forskarna Marie V Walter och Michael Malkoch framsidan på prestigefyllda tidskriften Chemical Society Review.

• Mätningar i rekordfart stärker läkemedelsindustrin

  KTH-forskaren Stefan Wennmalm har utvecklat en ny och unik teknik för att analysera nanopartiklar och virus. Tanken är att tekniken i förlängningen bland annat ska göra medicinutveckling både billigare och snabbare än idag.

• Grafikkortet ersätter superdatorn

  Morgondagens superdatorer har ett helt annat innehåll än dagens maskiner. De kommer nämligen att vara fyllda med processorer från helt vanliga grafikkort, sådana som du och jag har i våra datorer hemma. Anledningen till det stavas bland annat KTH och forskarna Erik Lindahl, Berk Hess och Szilárd Páll.

• Tejp – en genväg till läkemedelsutveckling

  KTH-forskare har ägnat de senaste åren åt att utveckla avancerad teknik som härmar hur ett antal av människokroppens organ tar upp läkemedel. Men när det kommer till tarmarna går det lika bra med vanlig dubbelhäftande tejp. Att det fungerar har forskarna visat med hjälp av chilipeppar.

• KTH-forskning kan ge miljardregn över svensk bioteknikindustri

  Det svenska bolaget Affibody, ett företag med rötterna i KTH, har precis ingått ett avtal med det amerikanska läkemedelsbolaget Alexion. Detta går ut på att samutveckla läkemedelskandidaten ABY-039 för behandling av autoimmuna sjukdomar. De första stegen i utvecklingen av läkemedelskandidaten med det kryptiska namnet togs i ett samarbete mellan forskare från KTH och Affibody, och avtalet är i ett första skede värt 230 miljoner kronor.  Om utveckling och kommersialisering går som planerat kan läkemedlet generera ytterligare 5,5 miljarder kronor till svensk bioteknikindustri.