From Blueprints to Bytes

QC 20260126

Abstract

Digital transformation har under de senaste åren blivit ett centralt inslag i utvecklingen av anläggningsbranschen (Architecture, Engineering, Construction and Operations, AECO). I stora offentliga beställarorganisationer drivs digitalisering ofta genom införandet av digitala arbetssystem, såsom Building Information Modeling (BIM), i syfte att förbättra samordning, informationskvalitet och beslutsfattande över långa livscykler. Samtidigt visar tidigare forskning att digitala arbetssystem i praktiken ofta används fragmenterat och parallellt med etablerade arbetssätt, vilket begränsar deras potential att bidra till integrerade och hållbara arbetsformer. Forskningen har i begränsad utsträckning analyserat dessa utmaningar ur ett sammanhållet sociotekniskt perspektiv, särskilt i offentliga anläggningskontexter präglade av formell styrning, komplexa projekt- och linjeorganisationer och långsiktigt ansvar för samhällskritisk infrastruktur.

Mot denna bakgrund var syftet med avhandlingen att fördjupa förståelsen av digital transformation i anläggningsbranschen ur ett sociotekniskt perspektiv, genom att identifiera vilka mänskliga, tekniska, organisatoriska och ledarskapsrelaterade faktorer, samt vilka interaktioner mellan dem, som är förknippade med yrkesverksammas inställning till, tillit till och användning av digitala arbetssystem i praktiken. Avhandlingen fokuserar särskilt på ledarskapets roll i att forma organisatoriska förutsättningar för digitalt arbete och i att översätta strategiska digitala ambitioner till operativa arbetsvillkor.

Avhandlingen byggde på fyra delstudier med en mixed methods-ansats. En inledande scoping review kartlade tidigare forskning om interaktioner mellan människa, teknik och organisation vid användning av BIM. Två kvantitativa enkätstudier undersökte samband mellan individuella, sociala och organisatoriska faktorer, ledarskapsaspekter samt attityder till och tillitsfull användning av digitala arbetssystem i en stor offentlig beställarorganisation inom anläggningsbranschen. Slutligen genomfördes en kvalitativ intervjustudie med chefer på olika organisatoriska nivåer, analyserad utifrån grounded theory, för att belysa hur villkor, möjligheter och begränsningar för digitalt orienterat ledarskap uppfattades och hanterades i praktiken.

Resultaten visade att inställning och tillit till digitala arbetssystem inte enbart är relaterade till systemens tekniska egenskaper, utan formas i samspelet mellan tekniska och organisatoriska förutsättningar, sociala relationer och ledarskapspraktiker. De kvantitativa analyserna visade att organisatoriska och sociala förutsättningar, inklusive ledarskapets kvalitet och rolltydlighet, har betydelse för hur digitala arbetssystem uppfattas och används. De kvalitativa resultaten pekade på att ledare ofta verkar inom snäva organisatoriska ramar där formella styrstrukturer, otydliga mandat och fragmenterade processer begränsar möjligheterna att stödja en sammanhållen användning av digitala arbetssystem över organisatoriska nivåer och projektfaser.   

Sammantaget visar avhandlingen att digital transformation i stora och komplexa offentliga anläggningsorganisationer bör förstås som en socioteknisk process där ledarskap utgör en central mekanism för samordning, meningsskapande och legitimering av digitalt arbete. Avhandlingen bidrar teoretiskt genom att vidareutveckla sociotekniska perspektiv på digital transformation genom att empiriskt belysa hur ledarskap samverkar med mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer. Empiriskt bidrar studien med fördjupad kunskap om villkor för digitalt arbete i en offentlig anläggningskontext. Praktiskt ger resultaten underlag för hur styrning, organisering och ledarskapspraktiker kan utvecklas för att stödja en mer integrerad, tillitsfull och hållbar användning av digitala arbetssystem.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-375898