When Risk Hits Home
Natural Hazards, Transition Risks and Housing Prices in Sweden
Tid: To 2026-12-03 kl 09.00
Plats: Flodis (F3), Lindstedtsvägen 26, Campus, missing video conference [MISSING]
Språk: Engelska
Ämnesområde: Fastigheter och byggande
Respondent: Tommaso Piseddu , Fastighetsekonomi och finans, Stockholm Environment Institute, Stockholm, Sweden
Opponent: Universitetslektor Lovisa Högberg, Fastighetsekonomi och finans, Mittuniversitetet, Östersund
Handledare: Professor Mats Wilhelmsson, Fastighetsekonomi och finans
QC 20261118
Abstract
Syftet med denna doktorsavhandling är att undersöka om klimatrisker, både fysiska (naturkatastrofer) och omställningsrelaterade (politiska ochenergimässiga förändringar), påverkar den svenska bostadsmarknaden. Denna kappa utgör en inramande text till fyra artiklar.
Inledning Avhandlingen inleds med att sammanställa belägg för att stigandemedeltemperaturer ökar både frekvensen och kostnaderna för naturkatastrofer. År 2024 har varit det varmaste året som någonsin uppmätts, både globalt och i Europa. Svenska försäkringsdata visar på ökande skador till följd avöversvämningar och stormar. Fastigheter anses vara särskilt relevanta för attstudera klimatriskernas inverkan på ekonomier, eftersom fastighetstillgångarinte kan flyttas, bolån löper över årtionden, marknaderna ofta är illikvida ochinformationen är asymmetrisk. De flesta befintliga studier visar på betydandeeffekter på de amerikanska marknaderna, medan ämnet har fått litenuppmärksamhet i Europa och, i synnerhet, i Sverige.
Teoretiskt och metodologiskt ramverk Avhandlingen använder en diskonteradkassaflödesmetod (DCF) för att motivera varför betydande effekter påfastighetspriserna rimligen bör förväntas som en följd av exponering motklimatrisker. Även om DCF ursprungligen utformades för värdering avkommersiella fastigheter, förklarar metoden varför exponering motklimatrisker bör sänka priserna genom högre försäkringspremier, högreförväntade skador, ökade drifts- och underhållskostnader, stramarekreditvillkor och högre vakansgrader. I metodkapitlet ges en översikt över demodeller som används i de fyra artiklarna som ingår i denna avhandling: OLSochhedoniska modeller, differens-i-differens (DiD), återförsäljning ochmetoden med syntetisk kontroll (SCM).
Artikel 1 är en systematisk kartläggning av befintlig forskning om klimatriskeroch fastighetsvärderingar. Den visar att fallstudier från USA dominerar, med ettsärskilt fokus på Miami-Dade County och hydroklimatiska risker. Kompliceradeoch kaskadartade risker ägnas liten uppmärksamhet, medan skogsbränderutanför USA är mycket sällsynta. Sammantaget noteras en stark inriktning motenfamiljshus.
Artikel 2 undersöker effekterna av skogsbranden i Västmanland 2014, denstörsta i Sveriges historia, med hjälp av en DiD-metod som bygger på endatauppsättning med 100 000 bostadstransaktioner. De slutligaförsäljningspriserna visade sig ha sjunkit med cirka 2 % inom 20 km frånbrandområdet och med cirka 10 % inom 5 km från detta. Effekten avtar vid ettavstånd på cirka 27 km. Transaktioner i rökspridningsriktningen visade en merpåtaglig påverkan.
I artikel 3 undersöks effekterna av översvämningen i Gävle 2021 med hjälp avSCM. Författarna har själva sammanställt kommunala månadsprisindex,eftersom dessa inte är allmänt tillgängliga. Översvämningen ledde till enbetydande minskning av slutpriserna, men efter ett år syntes tecken på enåterhämtning. Plats-tester och en alternativ DiD-metod bekräftar resultatenasrobusthet. Detta är, såvitt författarna känner till, den första tillämpningen avSCM på den svenska bostadsmarknaden.
Artikel 4 analyserar effekterna av nyheterna om olyckan i Fukushima 2011 påslutpriserna för tillgångar belägna i närheten av svenska kärnkraftverk medhjälp av en DiD-metod. Priserna sjönk med upp till 4 % och tiden på marknadenökade med 5 %, där effekterna avtog med avståndet. Ett test av det avveckladekärnkraftverket i Barsebäck visade ingen signifikant påverkan, vilket stödertolkningen och resultatens robusthet.
Slutsatser. I de fyra artiklarna konstateras att exponering för klimatrisker ledertill betydande prisavdrag, vilket stämmer överens med DCF-modellensförutsägelser. Författaren föreslår framtida forskning om varför prisernaåterhämtar sig, hur riskkartor samverkar med faktiska händelser, effekterna avanpassningsåtgärder på slutliga försäljningspriser samt inverkan på kreditriskeroch sannolikheten för betalningsinställelse.