Sofia Wiberg

Jag disputerade 2018 med avhandlingenLyssnandets praktik – medborgardialog, icke-vetande och förskjutningar, där jag utforskar lyssnandets politiska dimensioner i relation till samskapande stadsplaneringsprocesser. Genom en autoetnografisk ansats belyser jag det ökande intresset för medborgardialoger och argumenterar för vikten av att inte enbart söka svar på fördefinierade frågor. Istället förespråkar jag att vi ger plats åt deticke-vetande – de svårhanterliga och skavande frågorna – för att bättre kunna fatta omdömesgilla beslut.

Mina forskningsintressen rör sig kring frågor om kunskap, kollektiva arbets- och beslutsprocesser, asymmetriska maktrelationer och gränserna för vetande.

Jag är verksamhetsledare för forskarskolan TRANSPLACE som bedriver radikala och ambitiösa initiativ för hållbarhetsomställning i nära samspel med den svenska planeringspraktiken. Forskningsarbetet inriktas på praktiknära och handlingsorienterad forskning som bidrar till att utmana existerande arbetssätt och stärka den reflektiva kapaciteten inom svensk samhällsplanering. Mer info om TRANSPLACE: https://www.kth.se/transplace/transplace-1.1302658

Pågående teman:

Etiska dilemman och praktisk, situationsbaserad kunskap:

Jag är särskilt intresserad av att utforska kroppslig och erfarenhetsbaserad kunskap i relation till de komplexa frågor som samhällsplaneringen hanterar. Denna typ av kunskap går inte att manualisera – den handlar om att hantera svårbedömda situationer som ofta inte följer vanemässiga mönster. Ofta är dessa situationer kroppsligt påtagliga, och de belyser vikten av den praktiska kunskapsformenFronesis – en kunskap som grundar sig i erfarenhet och omdöme och som kan vara avgörande för att fatta rätt beslut i osäkra eller oväntade situationer.

Relationen mellan konst och stadsplanering

Ett annat tema jag undersöker är relationen mellan konst och stadsplanering. Här fokuserar jag på processer där konstnärer bjuds in tidigt i planeringsprocesser, och jag är intresserad av att förstå vilken roll konsten kan spela i dessa sammanhang. Jag är både intresserad av att lyfta möjligheter, i form av att tex ge plats för ett bredare kunskapsbegrepp, väcka andra frågor och utforska gränserna för vetandet men också lyfta riskerna med att konsten instrumentaliseras och förväntas vara samhällets demokratiförändrare. En del av denna forskning har mynnat ut i utbildningenGestaltade Livsmiljöer - gemensamma rum, interdisciplinära praktiker som utforskar målkonflikter,  praktisk kunskap och  samverkansprocesser i relation till konst i det offentliga rummet. Sedan 2024 arbetar jag som lektor på Konstfack i denna kurs.

https://www.konstfack.se/sv/Om-Konstfack/Kontakta-oss/Anstallda-och-studenter/User/?show=30902

Kursen byggdes upp med forskningsmedel från KK-stiftelsen

Vänskapens politik

Sedan 2023 har jag genom studiecirklar, magisterkurs och skrivande utforskat vänskapens olika dimensioner. Vänskapen skapar sin egen värld med tillhörande regler, språk och tid. Samtidigt står den hela tiden i relation till det omgivande samhället.  Vilken är relationen mellan vänskap, offentlighet och politik? Vilka rum möjliggör vänskap? Vad är egentligen skillnaden på att vara vän, kamrat, kollega och kompis? Och hur kan vi förstå vänskap i profesionella kontexter? Kan vänskapen till och med utgöra ett motstånd mot samtidens individualism och ekonomiska logiker? Temat undersöks tillsammans med filosofen Eva Schwartz och Sebastian Dahlqvist, verksamhetsledare på Hägerstensåsens medborgarhus.

Koreografi/stadsplanering

I projektetA thinking Practice undersöker jag tillsammans med koreografen Stina Nyberg relationen mellan teori och praktik i koreografi och stadsplanering.

Samhällsplanerings- och koreografifältet är två vetenskapliga fält som har många olikheter men också en rad likheter. Inom båda forskningsområdena finns ett intresse för de metoder och format inom vilka vi möts, hur vi genom olika arbetsmetoder och beslutsprocesser kan förändra makthierarkier och skapa mer demokratiska arbetssätt. Det finns också ett undersökande av relationen mellan teorier om praktisk kunskap, och ett praktiserande av teori. Ett centralt tema för båda fälten är också relationen mellan öppenhet och styrning. Inneboende i de båda forskningsfälten finns just ett spänningsfält mellan att styra och planera för att kunna skapa trygghet och förutsägbarhet - och intresset för att ”öppna upp” för improvisation, spontanitet och skapande med och från gräsrötter. Dessa teman väcker samtidigt en rad frågor. Vilka normer förutsätts i “öppna” situationer, och vilka osynliga maktstrukturer tar plats när de synliga tas bort? På vilka sätt kan relationen mellan styrning och öppenhet skapa demokratiska arbetsformer? Hur kan dessa två skilda forskningsfält formulera gemensamma frågeställningar kring organisation, maktstrukturer och asymmetrier?Projektet görs i samarbete med koreografen och dansaren Stina Nyberg, och har finaniserats av Riksbankens Jubileumsfond. 

Forskning som praktik

Jag är också intresserad av forskning som en praktik i sig. Detta innebär att utforska de vanor och processer som genomsyrar forskningen – från skrivande till möten till organisering av email – och utveckla metoder som erkänner den kroppsliga och erfarenhetsbaserade kunskapen. För mig är det en grundläggande övertygelse att kroppen alltid är närvarande i forskning, oavsett om vi tänker, skriver eller sitter i ett seminarium. Därför strävar jag efter att utveckla forskningspraktiker som synliggör och erkänner kroppens roll i kunskapande.

Undervisning

På KTH undervisar jag /har undervisat i kursernaProject Sustainable Urban Planning- Strategies for Urban and Regional DevelopmentochPlaneringens aktörer och processer.

Jag handleder även examensarbeten.

Jag håller i doktorandkurser.