Sofia Wiberg

Jag disputerade 2018 med avhandlingenLyssnandets praktik – medborgardialog, icke-vetande och förskjutningar, där jag undersöker lyssnandets politiska dimensioner i samskapande stadsplaneringsprocesser. Genom en autoetnografisk ansats belyser jag det ökande intresset för medborgardialoger och argumenterar för vikten av att inte enbart söka svar på fördefinierade frågor. I stället förespråkar jag att ge utrymme åt det icke-vetande – de svårhanterliga och skavande frågor som utmanar etablerade förståelser – som en förutsättning för omdömesgilla beslut.

Min forskning rör sig i gränslandet mellan kunskap, praktik och politik, med särskilt fokus på kunskapspraktiker i kollektiva arbets- och beslutsprocesser. Jag intresserar mig för hur kunskap formas i situerade sammanhang, hur asymmetriska maktrelationer påverkar vad som kan sägas och göras, samt var gränserna för vetande går i komplexa planeringspraktiker.

Jag är verksamhetsledare för forskarskolan TRANSPLACE, som utvecklar praktiknära och handlingsorienterad forskning i nära samspel med svensk samhällsplanering. Arbetet syftar till att utmana etablerade arbetssätt och stärka den reflektiva kapaciteten inom planeringspraktiken, med särskilt fokus på hållbarhetsomställning.

https://www.kth.se/transplace/transplace-1.1302658

Min forskning organiseras kring ett antal tematiska fält som alla kretsar kring kunskap som praktik:

Vänskapens politik
Sedan 2023 utforskar jag genom studiecirklar, magisterkurs och skrivande vänskap som social och politisk praktik. Projektet undersöker hur vänskap formar egna rum, språk och tidsligheter, samt dess relation till offentlighet och professionella sammanhang. Vänskapen skapar sin egen värld med tillhörande regler, språk och tid. Samtidigt står den hela tiden i relation till det omgivande samhället.  Vilken är relationen mellan vänskap, offentlighet och politik? Vilka rum möjliggör vänskap? Vad är egentligen skillnaden på att vara vän, kamrat, kollega och kompis? Och hur kan vi förstå vänskap i profesionella kontexter? Kan vänskapen till och med utgöra ett motstånd mot samtidens individualism och ekonomiska logiker? Temat undersöks i samarbete med Eva Schwartz, filosof på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns Högskola och Sebastian Dahlqvist, verksamhetsledare Hägerstensåsens medborgarhus.

Etiska dilemman och praktisk, situationsbaserad kunskap
Jag undersöker kroppslig och erfarenhetsbaserad kunskap i relation till de komplexa och ofta svårbedömda situationer som samhällsplaneringen hanterar. Här är begreppetfronesis centralt – en form av praktisk klokhet grundad i erfarenhet och omdöme, som blir avgörande när standardiserade metoder inte räcker till.

Relationen mellan konst och stadsplanering
Jag studerar hur konstnärliga praktiker kan bidra till att vidga kunskapsbegreppet inom planering samtidigt som jag också problematiserar riskerna med att konsten instrumentaliseras. Detta arbete har bland annat resulterat i kursenGestaltade livsmiljöer – gemensamma rum, interdisciplinära praktiker, där frågor om målkonflikter, praktisk kunskap och samverkan står i centrum. Sedan 2024 är jag lektor på Konstfack inom denna utbildning.

https://www.konstfack.se/sv/Utbildning/Fristaende-kurser/Gestaltade-livsmiljoer-gemensamma-rum-interdisciplinara-praktiker-Kurspaket-60-hp-HT26-VT282/

Koreografi och stadsplanering
Inom projektetA Thinking Practice, i samarbete med koreografen Stina Nyberg, undersöker jag paralleller mellan koreografi och samhällsplanering. Båda fälten rymmer en spänning mellan styrning och öppenhet, där frågor om improvisation, normer och makt blir centrala. Projektet utforskar hur olika arbetsmetoder och format påverkar möjligheten att skapa mer demokratiska praktiker.

Utöver min forskning undervisar jag på Konstfack samt KTH i kurser inom hållbar stadsutveckling och planeringsprocesser, handleder examensarbeten samt leder doktorandkurser.