Micael Stehr

År 1999 avlade jag doktorsexamen vid KTH (Maskinteknologi). Min huvudsakliga arbetsuppgift därefter har varit som föreståndare för centrumbildningen FPIRC (se nedan), som avslutades 2018.Sedan 2018 arbetar jag vid avdelningen för Forskningsstöd – Research Support Office (RSO), som tillhör KTH:s universitetsförvaltning; verksamhetsstödet.

Nuvarande ansvarsområden inom universitetsförvaltningen, VS/RSO på KTH:

• 2023-: Nordic Five Tech

​Nordic Five Tech är en strategisk allians för de fem nordiskt ledande tekniska universiteten Technical University of Denmark i Danmark, Aalto University i Finland, Norwegian University of Science and Technology i Norge och Chalmers samt KTH i Sverige. Alliansen bildades i november 2006, med målet att utnyttja gemensamma och kompletterande styrkor samt skapa synergier inom utbildning, forskning och innovation.

Nordic Five Tech styrs av en "Committee" – med ett ordförandeskap som växlar årligen mellan universitetens rektorer – och har ett sekretariat, där jag är KTH:s representant.

• 2022-: Universitetsalliansen Stockholm trio

Stockholm trio – Stockholm Trio - Stockholm Trio – är ett samarbete mellan KTH, SU och KI. Det dagliga arbetet sköts av ett sekretariat med en representant från vartdera lärosäte, där jag är KTH:s representant.

• 2021-: KTH 200 år

År 2027 avser KTH fira sitt 200-årsjubileum. Jag är medlem i det sekretariat, som hanterar jubileet.

• Se även Micael Stehr | LinkedIn

Tidigare karriär/ansvarsområden inom KTH:

2022-2025: Under denna period bistod jag den samordningsansvarige för Stockholm trio i dennes arbete med Trion.

2021-2022: Projektledare (RAE director) för KTH:s RAE (Research Assessment Exercise) 2021; sedan 2018 har KTH ett kvalitetssystem innebärandes årliga kontinuerliga uppföljning samt vart sjätte år en större granskning av all utbildning och forskning, inklusive samverkan, då ett större antal externa experter inbjuds att granska den interna forskningsverksamheten.

RAE:n 2021 byggde i korthet på en internationell, kollegial granskning av KTH:s forskning, uppdelat på ett antal paneler baserat på forskningsfält, automatiserad materialinsamling och tidigare genomförda RAE (2012 och 2008).

2021-2022: Medlem av koordinationsgruppen för SSL (Senseable Stockholm Lab), ett samarbete mellan (främst) KTH, Stockholms stad och MIT (USA).

2019-2020: Medlem i det KTH-projekt, som ansvarade för KTH:s (senare pandemiinställda) medverkan på världsutställningen ”Expo 2020” i Dubai. Sveriges arbete med ”Agenda 2030” var planerat att ske i Expons distrikt ”Sustainability”. Aktiviteterna skulle ske under temat ”Co-creation for Innovation” med fem fokusområden: Nästa generations resor och transporter, Smarta städer, Cirkulär och biobaserad ekonomi, Life Science samt Uppkopplad industri och nya material.

2018-2022: Vid RSO och dess hantering av forskningscentrum ansvarade jag för centrumbildningar riktade mot materialsidan. Arbetsgruppen Strategiska initiativ vid RSO ger stöd till och utvecklar KTH:s forskningscentrum, forskningsplattformar, strategiska forskningsområden (SFO:er), forskningsinfrastrukturer samt koordinerar KTH:s medverkan i flera "EIT Knowledge and Innovation Communities" och vissa nationella "Strategiska Innovationsprogram" (SIP).

2018-2020: Medverkande i KTH:s del av "SKÖN" (Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande; ett av 17 nationella projekt finansierat av VINNOVA:s program för att utveckla lärosätenas samverkanskapacitet, det så kallade K3-programmet). I projektet deltog följande lärosäten: KTH, SU, KI, LiU, GU, MDH, MaU, KaU, Lnu och SH.

Den högre utbildningen och forskningen i Sverige syftar ytterst till att främja samhällets utveckling och samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället. Genom att tydligare påvisa hur samverkan stärker kvaliteten i forskning och utbildning och i förlängningen leder till nytta och genomslag i samhället, kan den högre utbildningen och forskningen ytterligare stärkas och bidra till att befästa Sverige som en ledande kunskaps- och innovationsnation.

I regeringens proposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” (2016/17:50), poängteras att högre utbildning och forskning ytterst syftar till att främja samhällets utveckling och att samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och det övriga samhället är en förutsättning för att så skall ske. Samtidigt är inte kunskap och forskning att ta för givna: Behovet av kunskap baserad på vetenskaplig grund är stort i tider av faktaresistens, åsiktskorridorer och populism. Att synliggöra dess betydelse och genomslag skapar vetenskaplig trovärdighet och bidrar ytterst till att utveckla demokratin.

Mina huvuduppdrag rörde inventering och analys, definitioner och begrepp samt genomslag; arbetspaket nr 2, 3 och 4 (av totalt åtta):

WP2 Inventering och analys

Inventering, sammanställning och analys av genomförda och planerade kvalitetsutvärderingar av forskning, forskarutbildning och utbildning, där samverkans-, nyttiggörande- och genomslagsperspektiven i olika stor grad ingår.

WP3 Definitioner och begrepp

Många delar av samverkansområdet lider av begreppsförvirring och att begrepp understundom inte ens betyder samma sak mellan sektorer, aktörer och lärosäten. Detta försvårar eller t.o.m. hindrar kommunikation, diskussion och generering av kunskap. Detta gäller inte minst inom kvalitetsarbetet, där samverkansområdet måste relateras till gängse språkbruk för utbildnings- och forskningskvalitet.

WP4 Impact Case Studies

I många länder världen över pågår ett arbete med att ta fram verktyg och nyckeltal för att utvärdera forskningens och utbildningens genomslag i det omgivande samhället. Så kallade ”Impact Case Studies”, fallstudier av forskningens och utbildningens nyttiggörande och genomslag, är en av de metoder som prövats nationellt såväl som internationellt och som nu börjar bli mer eller mindre vedertagen som utvärderingsmodell.

2018-2019: Vid sidan av RSO:s direkta verksamhet deltog jag i centrumet Treesearch; en nationell plattform för att stödja forskning, utbildning, forskningsinfrastruktur samt samverkan i syfte att göra Sverige ledande i utvecklingen för en cirkulär biobaserad ekonomi, genom nya material från svensk skogsråvara. Treesearch övertog FPIRC:s kursverksamhet varvid jag var behjälplig med starten av deras utbildningsdel, genom att hjälpa dess vice föreståndare för utbildningsdelen i kursverksamheten.

2001-2018: Programdirektör (centrumföreståndare fr.o.m. 2007, tidigare programkoordinator resp. projektledare) för "FPIRC" (Skogsindustriella forskarskolan; Forest Products Industry Research College) vid institutionen för Hållfasthetslära, KTH.

2007-2018: Biträdande centrumföreståndare för "BiMaC Innovation" (VINN Excellence Centre) vid Skolan för Teknikvetenskap, KTH.

2001-2007: Programkoordinator (fr.o.m. 2003; tidigare projektledare) för "BiMaC" (Centrumet för biofibermaterial; Biofibre Materials Centre) vid Skolan för Teknikvetenskap, KTH.

1999-2001: Forskartjänst vid institutionen för Industriell produktion, avdelningen för Träteknologi, KTH.

(1995-)1999: Teknologie doktorsexamen, KTH, avlagd vid institutionen för Produktionssystem, avd. Träteknologi. Den akademiska avhandlingens titel: Adhesion to machined and laser ablated wood surfaces.

1994-1995: Projektanställning (syftande till att testa en lättbalk med triangulära flänsar) vid institutionen för Produktionssystem, avd. för Träteknologi, KTH.

(1988-)1993: Civilingenjörsexamen, KTH, avlagd inom utbildningen för maskinteknik, institutionen för Produktionssystem.

(Tidigare) karriär/ansvarsområden utanför KTH:

2024-:Styrelseledamot i styrelsen för "Bo Rydins Stiftelse för vetenskaplig forskning" samt sekreterare i dess forskningsråd (Essity och SCA)

2011-2021: Ledamot i Stiftelsen Alf de Ruvos Minnesfonds Forskningsråd (SCA).

2001: Medlem av en internationell kommitté för utvärderande och granskande av ett antal studieprogram på ”the Forest Faculty” vid Latvia University of Agriculture, Lettland.

2001: Vetenskaplig sekreterare under ett internationellt seminarium p.g.a. upptäckta saltutfällningar på regalskeppet Vasa.

1999-2000: Postdoktjänst vid "AEWC" (the Advanced Engineered Wood Composites Center & the Advanced Structures and Composites Laboratory), University of Maine, ME, USA.

1997-1999: Timanställd (20 %) på "AB Trätek", Institutet för träteknisk forskning (nuvarande Rise).

PUBLIKATIONER

Akademiska publikationer: Se ”Google scholar profile_Stehr”

Övriga i urval:

2023:Klädvett och Klädetikett – En skrift för män i sällskapslivet, vilken dessutom upptar något om akademisk dräkt, prästdräkt, uniformer och utmärkelser (ISBN: 978-91-89792-04-3)*

2018: Medförfattare och ordf. för styrgrupp för Bromma kyrkas jubileumsbok:Bromma kyrka 850 år, 1168-2018 (ISBN: 978-91-639-8116-6).

2001:Bromma kyrkas vapen (Bromma församling).

*BokenKlädvett och Klädetikett tar upp vilka olika formella klädkoder som finns och regler för vad formell klädsel konkret innebär för män i Sverige: Boken tar i den första delen upp något om vardagsklädsel och fritidsklädsel, allmänna klädselråd, hattar, handskar, skor, ytterrock och kravatt ("fluga" och "slips"). Dessutom reder den ut vad begrepp (dräkter/klädsel/kläder) som udda kavaj, blazer, kostym (ljus och mörk), sällskapsdräkt, kavaj (d.v.s. mörk kostym), förmiddagsdräkt (exempelvis jackett), aftondräkt (exempelvis smoking), högtidsdräkt, civil högtidsdräkt, frack, prästdräkt, folkdräkt och uniform innebär. Även klädselbenämningar på främmande språk, ringar, ordnar, medaljer, ordenssällskap, herrklubbar, värdfolk, inbjudningskort och klädselföreskrifter gås igenom.

I den andra delen tas olika former av tillställningar upp och vilken klädsel som ”normalt” används vid lysning, vigsel (bröllop), dop, konfirmation, studentexamen, disputation och promotion, uppvaktning (visit) och mottagning, cocktail- och gardenparty (cocktailklädsel), opera-, teater- och restaurangbesök, maskerad och kostymfest, officiella begivenheter samt sorg, jordfästning och begravning, inkl. sorgband.

Boken innehåller även fem appendix om student- och teknologmössor, spännen till doktorshattar, akademiska kragbroderier, examens- och doktorsringar och vissa universitetsämbetsdräkter samt många rent kulturhistoriskt intressanta fotnoter.

Ibland kan rätt klädsel innebära shorts och T-tröja (T-shirt). Ibland innebär det frack. Varje tid och varje kategori människor har sin egen medborgerliga kodex, där en insatt person ofta omedelbart avgör om en utomstående person kan kodexen för den aktuella gruppen i fråga. Det kan vara minst lika svårt – eller lätt – att klä sig korrekt till Nobelfesten som till hårdrockskonserten och för att underlätta för män att tolka alla svenska formella klädkoder, innehåller denna bok ett flertal regler, tips och råd kring hur en man skall klä sig till olika sorters formella klädslar, beroende på vilken klädkod som används, respektive fester och tillställningar: Vad innebär formell manlig klädsel för herrar?

Liksom det mesta här i livet på olika sätt rangordnas, rangordnas även kläder. Finast är högtidsdräkten (exempelvis frack), vilken följs av förmiddagsdräkten (exempelvis ackett) och aftondräkten (exempelvis smoking), kavajen, kostymen samt den udda kavajen. Dessa respektive klädselbeteckningar är inte i något fall synonyma. På en tillställning kan de därför normalt inte heller blandas.

Boken är m.a.o. ett försök att hjälpa de som är genuint intresserade över hur det egentligen skall vara och förhåller sig, rörande svensk sällskapsklädsel, för att ingen skall kunna påstå att man gör fel.

Utdrag ur en recension från Mathias Johansson, Kalaskultur(4 mars 2024):Micael Stehrs Klädvett och klädetikett har kommit i en nyutgåva. Det är en ytterst välskriven bok med många tips och råd kring hur en man ska klä sig till olika sorters fest och tillställningar.

Kläder har en stor betydelse för en njutningsfull tillvaro, men det kan ibland vara svårt att veta vilken typ av kläder som skall bäras.Vi får information om vad som gäller när vi får ett inbjudningskort med beskrivning kring klädsel.

Såklart är boken skriven för nördar och det är positivt. Sedan undrar jag hur många av oss som egentligen kommer att ta på oss medaljerna och fracken mer än en gång i livet.

Micael Stehr går också igenom olika kläder att bära inom militära fester och även olika militära grader. Vi får veta vad olika kläder heter på olika europeiska språk.

Jag tycker att det är en informativ och välskriven bok. Jag känner att den inte behöver läsas från pärm till pärm utan snarare kan fungera som ett referens eller inspirationsverk inför diverse tillställningar och sammankomster. En intressant och användbar bok helt enkelt.

Utdrag ur en recension från Gentlemannaguiden(Herrkläder, Livsstil den 29 januari, 2024):Är det ett brott att bryta mot en klädkod? Det är frågan som Micael Stehr ställer sig i sin bok “Klädvett och klädetikett”, nyligen utgiven i en andra utgåva efter nästan ett kvarts sekel. Nej, lyder svaret. Det finns ju ingen polis eller domare. Men det gör dem inte oviktiga. För klädkoder handlar om något mycket djupare – respekt.

I vårt alltmer individualistiska samhälle står klädkoder ut som en udda fågel, vilket kan vara en förklaring till deras försvagade ställning. Du klär dig enligt en klädkod inte för din skull, utan för värdparets skull – och alla andra gästers skull. En egoist kan aldrig förstå en klädkod. För precis som Stehr förklarar har vi många sinnen, och upplevelsen av en tillställning – uppsluppen eller sorglig – präglas av såväl smak, hörsel, doft, känsel som syn. Din klädsel är en del av någon annans upplevelse av stunden och det ärdärför den spelar roll.

Men klädkoder är svårt. Inte alla får det med sig från barnsbenen och det kan vara oerhört svårt att hitta sanningarna. Vad gäller egentligen? “Klädvett och klädetikett” är lite som ett tyskt rågbröd. Liten till måtten men mycket fyllig. Jag skulle säga att det som den här boken inte lär dig om traditionella klädkoder är knappast värt att veta. Materialet är oerhört omsorgsfullt insamlat från olika auktoritära källor och sammanställt med linnésk precision.

Om du aldrig burit en smoking eller frack, är det här egentligen inte boken för dig. Bristen på illustrationer och fotografier gör det stundtals lite utmanande att ta till sig all den rikliga informationen om man är ny till ämnet. Men om du är en välklädd man med ett intresse är Micael Stehrs bok ett perfekt referensverk. Här finns svaren på alla frågor du någonsin haft. När bärs svart väst till frack? Vilka knappar bör man bära till frack respektive smoking? Vad heter våra olika klädkoder på andra europeiska språk? Ingen svensk gentlemans bokhylla är komplett utan detta verk.

Utdrag från Edward Bloms och Mats Ryds podd 126. Smultronlemonad och kypargrogg för er i hängmattan - Edward Bloms smörgåsbord (15 aug. 2023, ca 18 min in och under sju min.):Boken handlar bara om svensk manlig klädetikett och den är så otroligt utförlig att det finns ingenting modernt och inte ens något historiskt som kommer i närheten, utan här kan man få alla små nördiga detaljer ner på minsta nivå, om hur etiketten säger att en man i Sverige ska klä sig.

När jag skulle skriva min egen etikettbok (”Edward Bloms etikettbok: Om konsten att umgås med människor”), så lyckades jag få kontakt med den här herren och det visade sig boken ursprungligen hade gått med i en årsbok för en massa år sedan. Jag frågade varför han inte hade gett ut den på "print on demand" och det väckte något hos honom, så då insåg han att han också skulle ta tag i det.

Det vara bara att han kände att han behövde göra en rejäl uppdatering, för han är en otroligt seriös perfektionist, så det blev att han började uppdatera, men det har nog tagit tre år av hans, och tio av hans nära vänners, som han har bett om hjälp och som understöder och som fått läsa hans manus och komma med expertutlåtande inom olika specialområden …

Så nu har han ägnat tre år att uppdatera den och nu äntligen finns den tryckt. Den kommer kanske inte att bli en kioskvältare som säljer stora mängder, men den är ju helt nödvändig för de som skriver etikettböcker eller de som är otroligt intresserade av klädseln och verkligen vill kunna slå upp det riktigt korrekta, både för militärer och civila och präster; den är helt, helt fantastisk …

Jag är faktiskt citerad på baksida, för i min etikettbok skrev jag: ”Den i särklass mest korrekta och mest detaljerade sammanställningen om svensk manlig klädetikett i modern tid är Klädvett och klädetikett av Micael Stehr”. Det stämmer inte riktigt, för det är inte enbart i moder tid. Det kunnat även ha stått i historisk – i alla tider faktiskt.

Men, han är väldigt strikt. Han köper inte att man har enkelkrage på skjortan om det är en sjalkrage på själva smokingkavajen, det är t.ex. någonting om man vill vara väldigt korrekt man kan tänka på.

Sen håller han ju helt på den gamla benämningen på allting så man får lite grann ha en liten ordlista för att förstå riktigt vad han menar. Han säger rock om det vi andra kallar kanske jacka eller kavaj och kragskyddare om det vi kallar halsduk, medans han med halsduk menar han då fluga. Han är inte insmickrande kan man säga, men jäkla kul!

Utdrag ur en recension från bokförlaget h:ström:I KORTHET: En omfattande guide för den svenska mannen om klädetikett och sällskapsklädsel för att njuta av olika tillställningar.

• Kläder och njutning: Boken utforskar hur klädseln påverkar helhetsupplevelsen av olika tillfällen.

• Klädetikett i sällskapslivet: Lär dig vilken sällskapsdräkt som passar bäst för olika tillfällen och hur den bör se ut.

• Detaljerad guide: Erbjuder grundlig information om sällskapsklädsel, inklusive olika tillställningar och attribut för korrekt klädetikett.

Vill du navigera sällskapslivet med stil? Denna bok ger dig kloka råd om klädetikett för män. Du lär dig passa in vid olika tillställningar och undvika klädmissar. Perfekt för den som vill göra ett gott intryck!