Kursanalys

Kursanalys DH1603 VT13

Kursdata

Kursens namn: Kommunikation och media
Kursnummer: DH1603
Poängtal: 7,5 hp
När kursen genomfördes: Jan-juni 2013
Kursledare: Henrik Åhman
Övriga föreläsare: Otto Fischer, Rebekah Cupitt

Antal föreläsningstimmar: 22
Antal seminarietimmar: 36
Antal seminariegrupper: 3
Antal registrerade elever: 39

Kursmoment:

Föreläsningar, seminarier (SEM1): 2,5hp
Tenta (TEN1): 2 hp
Uppsats (UPP1): 3 hp

Resultat

Antal studenter som klarat kursens olika moment:

SEM1: 39
TEN1: 39
UPP1: 25

Prestationsgrad efter första examinationstillfället: 86%

Examinationsgrad efter första examinationstillfället: 64%

Mål

Kursen Kommunikation och media ger en fördjupad förståelse av det tvärvetenskapliga ämnesområdet kommunikation, medier och kulturteori. Detta ämnesområde inbegriper institutionella, samhälleliga och tekniska villkor för medieproduktion och medieanvändning och modern teoribildning kring medierad kommunikation och andra kommunikativa och kulturella processer. Efter avslutad kurs ska studenterna vara väl förberedda att förstå och hantera olika former av direkt och medierad kommunikation i den fortsatta utbildningen och i det framtida yrkeslivet. De ska kunna beskriva frågor inom området kommunikation, medier och kulturteori på ett reflekterat och metodiskt sätt och kunna ta till sig aktuell forskningslitteratur inom området kommunikation, medier och kulturteori på egen hand.

Förändringar inför denna kursomgång

Reflektionsuppgiften utgick eftersom denna i hög grad återfanns i både uppsatsen och tentafrågorna.

Sammanfattning

Kursens syfte är att introducera ämnena kommunikation, medier och kulturteori och att lärare och studenter tillsammans ska få möjlighet att utforska frågor kring medias roll för samhälle och individ. Detta utforskande har framför allt skett genom många, långa och djuplodande diskussioner där tonvikten har legat på att problematisera invanda föreställningar och fundera kring alternativ. Detta innebär att studenternas egna frågor, kritiska tänkande och aktiva deltagande varit centrala i kursen. Diskussionsklimatet har varit öppet och stor vikt har lagts på studenternas egna förmåga att vrida och vända på samhälleliga och mediala fenomen.

För vissa studenter har ämnesområdet varit helt nytt och en del funderingar kring vilken relevans ämnet har för studenternas utbildning uppstod framför allt i början av kursen. Kursens humanistiska, filosofiska och samhällsteoretiska prägel är också något ovanlig, vilket bitvis gjort den svår men också utmanande och givande för studenterna. Det faktum att kursen i år samlästes av tre årskurser försvårade situationen något då studenterna befann sig på olika håll i utbildningen.

Min upplevelse som kursledare är att ju längre in i kursen studenterna kom, desto mer gjorde de kursens frågor till sina egna och tog tillfället i akt att få gå på djupet med frågor om sin egen situation i ett samhälle präglat av mediateknik.

Undervisningen

Undervisningsen har bedrivits i föreläsnings- och seminarieform. Föreläsningarna har syftat till att ge bakgrundsfakta och problematisera kurslitteraturen. Under seminarierna har studenterna sedan diskuterat kurslitteraturen utifrån egna frågeställningar och på förhand givna instuderingsfrågor.

Examination

En salstenta där studenterna fått ta med sig kurslitteraturen samt anteckningar från föreläsningar och seminarier. Tentafrågorna är resonerande och syftar till att studenterna ska relatera de olika kursböckernas teorier samt reflektera kritiskt över dessa.

Inför två av de tre textseminarierna har studenterna lämnat in skriftliga rapporter där de besvarat och reflekterat över frågor som kursledaren formulerat. Dessa har sedan legat till grund för diskussionen under seminarierna.

Studenterna har skrivit uppsats där ämnet har varit valfritt så länge det kunnat relateras till kurslitteratur och kursmål.

Kurslitteratur

Walter J. Ong, Orality and Literacy (Routledge, 1982; 2002)
John B. Thompson, The Media and Modernity. A Social Theory of the Media (Stanford University Press, 1996)
Henry Jenkins, Convergence Culture (New York University Press 2006)
Orson Welles, "Citizen Kane" (film)
Al Gore, ”En obekväm sanning” (film)
Stenciler

Kursens belastning för eleverna

En del av kurslitteraturen har upplevts svårläst och lite väl omfattande. Detta kombinerat med att studenterna läst andra tunga kurser samtidigt har av vissa upplevts jobbigt.

Förkunskaper

Studenternas förkunskaper var tillräckliga även om det var en viss spridning i och med att studenterna kom från olika årskurser. Under kursen introduceras relevanta begrepp och teorier, så kursen fungerar även för studenter utan någon bakgrundskunskap inom medie- och kulturteori. En viktig komponent är emellertid en vilja till samtal och reflektion, då kursen syftar till att problematisera och kritiskt granska föreställningar om kultur, media, makt, politik och etik.

Kursenkät

53% av studenterna har besvarat utvärderingsenkäten. Där framgår att studenterna upplever kursen intressant och relevant. Många bedömer den som en av de viktigaste de läst under sin tid på KTH även om den direkta kopplingen till utbildningen i vissa fall upplevs något svagare. En vanlig kommentar är att det är en grundläggande kurs som alla högskolestuderande borde läsa men som inte nödvändigtvis relaterar tydligt enbart till CL-utbildningen.

Litteraturen har bitvis upplevts krånglig men seminarierna och föreläsningarna har fungerat väl som komplement där litteraturen förklarats och diskuterats. 80% av studenterna som besvarat enkäten anser att föreläsningarna varit ”Mycket bra” och 20% anser att de varit ”Bra”. När det gäller seminarierna är det ungefär 65% som anser att de varit ”Mycket bra” medan ungefär 25% anser att de varit ”Bra”.

Ungefär hälften av studenterna anser att kursen borde ge fler högskolepoäng än de nuvarande 7,5 hp.

Planerade förändringar

Antalet schemalagda tillfällen kommer att reduceras något och examinationsformen kommer att ändras. Exakt hur detta ska se ut är inte klart för närvarande. Även kurslitteraturen ses över till nästa år. Smärre förändringar kan ske.