Omställningen till cirkulär ekonomi börjar lokalt
Cirkulära ekonomins framtid bygger på ett nära samarbete mellan lokalsamhällen, företag och institutioner. Lokala ekonomier bör inte ses som passiva mottagare av globala hållbarhetsstrategier, utan som aktiva aktörer som driver och formar omställningen.
En perspektivartikell publicerad i tidskriften Local Economy introducerar konceptet Locally Embedded Circular Economy Systems (LECES), ett ramverk som placerar städer, regioner och lokalsamhällen i centrum för arbetet med omställning av produktion, konsumtion och resursflöden. Enligt artikelförfattaren, Cali Nuur, prefekt vid INDEK, skapar lokalt förankrade angreppssätt inkluderande, resilienta och ekonomiskt gynnsamma vägar mot hållbarhet.
Artikeln betonar betydelsen av lokal kunskap, traditionella praktiker, innovationsnätverk och samverkan mellan företag. Genom att bygga vidare på lokala styrkor kan lokalsamhällen utveckla cirkulära lösningar som är anpassade efter deras specifika ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar.
Det finns inget universellt recept för en framgångsrik omställning. Transformationen beror på flera saker som behöver samspela. Lokala institutioner, industristrukturer, kompetenser och förmågor, liksom förtroende mellan aktörer, infrastruktur och tillgång till material, utgör viktiga förutsättningar för den cirkulära omställningen. Lokala aktörer spelar en viktig roll i utformningen av regelverk och normer som främjar cirkulära arbetssätt och resursflöden.
Den huvudsakliga poängen är att vi måste bygga vidare på det som redan finns lokalt, snarare än att utgå från att globala cirkulära lösningar fungerar överallt.
Hur kan kommuner underlätta cirkulärt samarbete?
Kommuner och regioner kan spela en viktig samordnande roll genom att samla och mobilisera företag och skapa arenor för samverkan. De kan hjälpa till att identifiera möjligheter där exempelvis avfall eller restmaterial kan bli en resurs för något annat. Kommuner behöver inte själva stå för lösningen, utan kan fungera som möjliggörande och sammanlänkande aktörer.
Tre viktiga pelare
- Institutionell förankring
Lokala aktörer formar policy, regelverk och normer för cirkulära arbetssätt. - Industriell integration
Samarbete mellan företag och organisationer möjliggör resursdelning. - Kulturell och materiell förankring
Lokala traditioner, identiteter och resursförutsättningar påverkar hur cirkulära praktiker uppstår och utvecklas.
Hinder på vägen
Ett stort hinder är att cirkularitet sällan beror på en enskild aktör. Allting är ett samspel mellan företag, infrastruktur, kunskap, regelverk och fungerande marknader. Små och medelstora företag kan dessutom sakna resurser och kompetens som krävs för att genomföra omställningen.
Artikeln representerar ett perspektivskifte i synen på cirkulär ekonomi genom att gå bortom teknikfokuserade och standardiserade lösningar. I stället framhävs betydelsen av lokal styrning, samverkan mellan företag och bevarande av kulturellt arv för att främja framgångsrika omställningsprocesser.
Cali Nuur menar att ett stärkt lokalt engagemang är avgörande för att bygga cirkulära ekonomier som är miljömässigt hållbara, socialt inkluderande och ekonomiskt resilienta.
– Jag är inte geograf, men jag är intresserad av de mekanismer som underlättar eller hindrar omställningsprocesser. Just nu framställs den cirkulära ekonomin som en transformativ modell. Ofta diskuteras den som om samma lösningar enkelt kan skalas upp och tillämpas överallt. Mitt argument är nästan det motsatta: framgångsrika cirkulära omställningar måste utgå från platsen själv, dess industrier, kompetenser, institutioner och människor, avslutar Cali Nuur.
Text: Rita Nõu