Till innehåll på sidan

Implementering av Lean i sjukhusorganisationer

Betydelse för vårdpersonalens prestation, engagemang, arbetsförhållanden och hälsa samt vårdens effektivitet och kvalitet.

Bakgrund

Det har under de senaste decennierna varit stort fokus på att öka effektiviteten och kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Som ett led i verksamhetsutveckling har allt fler svenska sjukhus under senaste åren börjat arbeta med managementmodellen lean. Det finns idag få vetenskapliga studier om hur processutveckling enligt lean påverkar sjukhusanställdas arbetsförhållanden, hälsa och arbetsprestation. De tidigare studierna har visat att olika tillvägagångssätt vid införandet av lean kan påverka utfallet hos både personal och patienter. Det som tycks ha betydelse för olika utfall är skillnader i den lokala kontexten (d.v.s. specifika kännetecken hos olika sjukhus och olika avdelningar) och implementeringen, dvs hur lean implementeras i organisationen (Vad som görs, Hur det görs, Varför det görs). Det saknas väldesignade studier om hur olika tillvägagångssätt att införa lean förändrar sjukhusanställdas arbetsförhållanden och långsiktigt påverkar vårdens kvalitet och effektivitet.

Syfte att identifiera hur olika sätt att implementera lean i olika sjukhus och i olika avdelningar påverkar sjukhusanställda:

1. Hur arbetsförhållanden, hälsa, engagemang och prestation förändras på kort och lång sikt

2. Hur konsekvenser för anställda beror på

  (a) kännetecken hos avdelningen eller sjukhuset (den lokala kontexten)

  (b) kännetecken för hur lean implementeras (implementeringskontexten)

Projektet pågick under 2011-2016 och följde hur 5 sjukhus arbetat med att implementera processutveckling, bland annat enligt lean. Datainsamling skedde genom registerdata, enkäter, intervjuer, observationer och dokumentstudier.

FORTEs Dnr 2010-0376 samt AFA Försäkring

Projektet slutrapporterades i mars 2016, bland annat genom slutrapporten ”Nyorientering av svensk sjukvård: Verksamhetstjänande implementeringslogiker bygger mer hållbart engagemang – i praktiken.”

Sammanfattade slutsatser

Slutsatser från projektet var att verksamhetstjänande implementeringslogiker har viktig betydelse för att skapa synergier av stärkt engagemang, resurser och nya arbetssätt på vårdenheter. Implementering av Lean-inspirerade arbetssätt på vårdenheter kan ha positiv inverkan på den psykosociala arbetsmiljön– när den tydligt anpassas till verksamheten. Krav i arbetet ökade generellt i medeltal och stressymptom och utmattningsproblematiker ökade där det inte skedde verksamhetsutveckling. Utmattning ökade även där det var högt engagemang och nya arbetssätt. Det fanns skillnader mellan hur yrkesgrupper påverkades av implementeringen, särskilt avseende standardisering. Insatser för att öka systemproduktionen i vården med Lean-inspirerade arbetssätt innebär, med andra ord, att ”arbeta smartare, med värdighet och samtidigt arbeta hårdare”.

Läs rapporten här:
Nyorientering av sjukv_slutrapport.pdf (pdf 5,2 MB)

Forskargrupp

Forskargruppen har tillsammans lång och bred erfarenhet av att studera lean och förbättringsarbeten, arbetsmiljö, hälsa, sjukvårdens ledning och organisation vid svenska arbetsplatser och sjukhus. En av forskarna har också god erfarenhet av lean-arbete vid sjukhus i USA. Dessutom samarbetade projektet med Högskolan i Borås, Akademin för Vård, Arbetsliv och Välfärd

Lotta Dellve, professor, KTH och Borås högskola

Richard Holden, School of Medicine and Public Health, University of Wisconsin-Madison

Andrea Eriksson, forskare, PhD PH KTH

Anna Williamsson, doktorand, universitetsadjunkt KTH

Jörgen Andreasson, doktorand KTH, utvecklingschef Mölndals Sjukhus

Marcus Strömgren, doktorand KTH, projektledare Landstinget Västmanland

Kontaktpersoner

Projektledare Lotta Dellve, professor

Mobil: 070-180 02 35

E-post: Lotta Dellve

Andrea Eriksson, forskare

Mobil: 08 790 98 04

E-post: Andrea Eriksson