Kursanalys prosam19

Kursanalys för DD1390 och DD1391 Programsammanhållande kurs i datateknik, prosam19 och prosam19s

Kursen är obligatorisk för D i årskurs 1-3. DD1390 går alla tre åren medan DD1391 är till för den som antas i högre årskurs och därför saknar första året.

Kursdata per 1 juli 2022

Tid: augusti 2019-juni 2022, dvs tre hela läsår (för DD1391 augusti 2020-juni 2022)
Antal högskolepoäng: 6, varav 2 i årskurs 1, 3 i årskurs 2 och 1 i årskurs 3 (för DD1391 4 poäng, varav 3 i årskurs 2 och 1 i årskurs 3) 
12 reflektionsseminarier, ett etikmoment och ett datorhistoriaprojekt ingick i kursen. 
Kursledare och examinator: Viggo Kann (som även har skrivit denna kursanalys)
Mentorer: Johan Karlander, Stefan Nilsson, Douglas Wikström (2019), Viggo Kann, Linda Kann, Olle Bälter, Mårten Björkman, Christian Smith, Monika Lundell, Marcus Dicander, Dena Hussain, Pawel Herman, Erik Fransén (2019-2021), Per Austrin (2020), Frida Svelander (2020), Daniel Bosk (2021-2022), Alexander Baltatzis (2021-2022). 
Övriga medverkande i kursen: Helen Lindkvist, Annika Parswald och Bianca Lanciai (SVL-info), Pawel Herman (kexjobbsinfo och programkollegier), Per Wikman-Svahn och Jesper Jerkert (etik), Nina Wormbs (datorhistoria), Björn Thuresson (studiebesökskoordinator). Korta gästspel på informationstillfällena av Johan Boye, Monika Lundell och Yoko Takau Drobin. Dessutom har en alumnföreläsning hållits varje år, av i tur och ordning Cecilia Roes (inställt 2020 pga sjukdom), Sima Baymani (2021) samt Michelle Jagelid, Sara Wallebo och Shayan Effati från Spotify (2022).

Eftersom kursen går över tre år och många slutar under sitt första år blir prestations- och examinationsgraderna konstlat låga. Här är statistiken för 2021/2022 uppdelad per momenten som är ett per årskurs:

STATISTIK efter kursens slut (DD1390+DD1391), 1 juli 2022

Moment   Antal   Betygsfördelning                              Medelbetyg
SEM1      144
SEM2      141+29  
SEM3      132+26
betyg            0 x E   1+1 x D  0+1 x C  5+1 x B  121+23 x A    4,9

Medelbetyget är samma som förra året.

Av dom aktiva studenterna på slutet av kursen (som deltog i något av vårens seminarier) är endast 12 inte klara med momentet SEM3 i kursen, och 7 av dessa har bara en eller två uppsatser/seminarier kvar att göra.

Några delar av kursen var frivilliga. Deltagarantalet för dessa (från prosam19 och prosam19s) var för alumnföreläsningarna 126 (årskurs 2 med Sima Baymani) och 17 (årskurs 3 med Spotify). Det var 58 stycken som deltog i det frivilliga studiebesöket i årskurs 3.

Ändringar införda till kursomgången prosam19

• Sedan 2019 informeras vid terminsstart om när instruktionerna publiceras och om alla kända inlämningsdatum.
• Tillfälligt byte av seminariegrupp hanteras sedan 2019 på ett nytt och mer strukturerat sätt.
• Mentorerna informerades inför HT 2019 om alla studenttips på seminarieupplägg som lämnades i prosamenkäten i maj 2019.
• Förberedelsematerialet och reflektionsfrågorna till seminarierna minoriteter och likabehandling reviderades (våren 2021) .
• Temat om studentinflytande har flyttats till seminariet om kvalitet i utbildningen (våren 2021).
• Förberedelsematerialet och reflektionsfrågorna till seminariet ergonomi och psykisk hälsa (hösten 2021) har modifierats och temat breddats med aspekter på hållbart leverne.
• Uppsatsernas maxordgräns har ökats till 1000 ord för årskurs 1 och 1200 ord för årskurs 2-3 2020.
• Seminarierna gavs som promenadseminarier eller Zoomseminarier från och med period 4 2020, när Coronaepidemin startade.
• Kursrummet i Canvas fick ny struktur 2020, utarbetad efter synpunkter som lämnats av studenterna i prosamenkäten våren 2020. Länkar till uppgiftssidorna för seminarier och uppsatser läggs sedan 2021 in i kursöversikten så att det ska bli lättare att hitta dessa sidor.
• Skötsamhetspoäng bytte 2021 namn till betygspoäng.
• Ersättningsuppgifter för missade seminarier hanteras sedan 2021 samlat i juni och januari.
• Några mentorer har slutat och andra har tillkommit.

Publikationer om kursen

• Kursen har studerats i forskningsprojektet Effects of a Program Integrating Course for Students of Computer Science and Engineering, som har redovisats i en konferensartikel med samma namn (V. Kann och A-K. Högfeldt; 47th ACM Technical Symposium on Computing Science Education, Memphis, USA, sid. 510-515, mars 2016; tillgänglig via Diva).
• I ett annat projekt har kursen jämförts med motsvarande kurser på medieteknikprogrammet och på Linköpings universitet (En jämförelse mellan programsammanhållande kurser vid KTH och LiU; F. Heintz, A. Berglund, B. Hedin, V. Kann; 5:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Uppsala, November 2015; PDF) och med andra kurser på KTH (Experiences from different program integrating courses; V. Kann, K. Almgren, M. Bengtsson, Scholarship of Teaching and Learning 2015, KTH, 2015; Abstract).
• Kursens programutvecklande egenskaper har studerats i Student Based Program Development (V. Kann och Ö. Ekeberg; 23rd ACM Conference on Innovation and Technology in Computer Science Education, Larnaca, Cypern, juli 2018; Poster) samt ytterligare i Studentinflytande för alla programmets studenter - civilingenjör i datateknik på KTH (V. Kann, Pawel Herman och Sara Videfors; NU2022, Det akademiska lärarskapet, Stockholm, juni 2022; presentation)
• Stresstudien som genomfördes i kursen 2018 redovisades i Studenters stress studeras och skärskådas (V. Kann och E. Lundkvist; Scholarship of Teaching and Learning 2019, KTH, 2019; Abstract, Poster).
• Resultat av intervjuer och enkäter med kursdeltagare och mentorer 2018 redovisades i Programme Integrating Courses Fighting to Get Engineers to Reflect on Non-technical Topics (E. Riese, E., O. Bälter, B. Hedin, V. Kann; 24th ACM Conference on Innovation and Technology in Computer Science Education, Aberdeen, Skottland, sid. 133-139, juli 2019; tillgänglig via ACM).
• Seminariet minoriteter och likabehandling analyserades i konferensartikeln Att ta upp jämställdhet, mångfald och likabehandling med datateknikstudenter på KTH 2015-2021 (V. Kann; 8:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Karlstad, November 2021; abstract)
• En sammanfattande beskrivning av kursen och alla studier som gjorts om den publicerades 1 augusti 2019 i Programme Integrating Courses Making Engineering Students Reflect (V. Kann; Theorizing STEM Education in the 21st Century [Online First], IntechOpen 2019; bokkapitel).

Kursen presenteras på KTH:s intranät som en mönsterkurs för programsammanhållande kurser, som andra kan ta efter.

Viggo fick i december 2020 KTH:s jämställdhets- och mångfaldspris för utvecklandet av seminariet minoriteter och likabehandling.

Utvärdering av kursen

Prosamkursen är speciell eftersom den har utvärdering inbyggd i kursen, som ett lärandemål. Det är "såväl utbildningens upplägg och genomförande som den egna studieinsatsen" som ska utvärderas. Detta görs skriftligt som en del av uppsatsen till varje seminarium, muntligt vid varje seminarium och i den obligatoriska omfattande utvärderingsenkäten som varje student fyller i i slutet av varje läsår, dvs tre gånger under DD1390 och två gånger under DD1391. På grund av detta görs ingen ytterligare LEQ-kursenkät vid kursens slut och kursen har heller inget kursmöte eller kursrepresentanter. Det är varje årskurs årskursrepresentanter tillsammans med PAS och SNO som fungerar som kursrepresentanter. Prosamkursen tas upp vid varje länkmöte på datateknikprogrammet och för varje årskurs, vilket innebär 12 gånger per år. Datorhistoriagrupprojektarbetet utvärderas speciellt genom avslutande gruppreflektioner och individuella reflektioner. 

Sammanställning av kursenkäten i maj 2022

Kursenkäten genomfördes parallellt i årskurs 1, 2 och 3 i samband med seminariet i period 4 och var obligatorisk. Dom flesta frågorna var påståenden som skulle besvaras på en skala mellan 1 och 7, där

1 = nej, jag tar helt avstånd från påståendet
4 = jag varken instämmer eller tar avstånd från påståendet
7 = ja, jag instämmer helt i påståendet
Det fanns också ett alternativ X = jag kan av något skäl inte ta ställning till påståendet, som mycket få svarande valde. I tabellen nedan anges medelsvaret (där alternativet X inte räknats in) per årskurs och totalt. Vissa frågor var inte med för alla årskurser.

Vilka tre seminarieteman i hela prosamkursen tycker du har varit mest givande? Kryssa i exakt tre teman. (endast årskurs 3)

Mest givande teman i ordning:

Har Prosam bidragit till att du analyserat och anpassat dina studievanor?

Vad gäller D-programmet: Hur tycker du att kurserna hänger ihop och bygger på varandra?

Vilka kurser i D-programmet har du haft nytta av (använt kunskaper eller färdigheter från) i arbetet med kandidatexjobbet? Kryssa i alla kurser som du har haft nytta av. (endast årskurs 3)

(5 mest använda kurserna i fetstil)

Har du planer på att studera utomlands inom D-utbildningen?

Jag har upplevt mobbning eller diskriminering (av mig själv eller andra) på KTH.

Det gjordes många fritextkommentarer. Här är ett litet urval av i första hand konstruktiva kommentarer som gjorts på prosamrelaterade frågor:

CITATEN NEDAN KOMMER FRÅN 2021 OCH ÄR INTE UPPDATERADE MED 2022 ÅRS ENKÄT ÄNNU. 

Jag tycker att temat studiemotivation och studieteknik i period 1 var givande (endast åk 1)

Väldigt passande att placera detta i första perioden. Får en att tänka till om ens studieteknik innan man får alltför mycket arbete.

Studieteknik är bland det viktigaste en student bör fokusera på, utan en bra sådan går det knappt att ta sig igenom studier på denna nivå. Att få fundera över hur min studieteknik såg ut, samt få tips på tekniker att pröva har varit väldigt givande. Det var nog enligt mig det bästa momentet i prosamkursen.

Det var en bra början för att planera sina studier men det var ytterst svårt att följa de instruktionerna i det formatet vi studerar på just nu.

Jag tycker att temat masterprogram i period 1 var givande (endast åk 2 och 3)

Jag tycker att den var givande eftersom man tvingades läsa på lite om de olika masterprogrammen och börja fundera kring dem, något jag vet med mig att jag annars hade skjutit på till sista sekund. (åk 2)

Extremt givande! (åk 3)

Det hade varit kul om det gick att få mer input från elever som läser dessa masterprogram, exempelvis genom att de fick hålla en snabb presentation om vad de arbetar med etc. (åk 3)

Jag hade önskat mig mer information om själva programmen. Vad gör studenterna? Ni får gärna ta med en kort text där några elever beskriver vad deras masterprogram innehåller och vad de tycker är bra och dåligt. Delen om olika definitioner av masterprogram kan kortas ned, det är inte så intressant. (åk 3)

Jag tycker att temat plugga och jobba utomlands för reflektionsseminariet i period 2 var givande

Väldigt intressant, men samtidigt är det så långt bort för en student i ettan att det blir lite svårt att se sig själv i en sådan sits, även om det vore intressant! Jag uppskattade samtidigt väldigt mycket att vi fick läsa om tidigare studenters erfarenheter, det var oerhört inspirerande och man fick en bild av det hela. (åk 1)

På grund av Covid-19 kändes det inte särskilt relevant men jag förstår att det blir det när vår nuvarande samhällssituation blir bättre. (åk 2)

Det var nog nyttigt att reflektera kring det, men jag ändrade inte riktigt åsikt och "fick inte ut någonting" av det mer än att få öva på mitt skrivande - något som förvisso är roligt, det med. (åk 2)

Tycker det var ett superbra tema! Definitivt något som är bra att fundera på och diskutera för alla, och bra att göra det tidigt så att man hinner ansöka i tid om att plugga utomlands. (åk 2)

Om det inte vore för det reflektionsseminariet hade jag inte sökt och blivit antagen till utbytesstudier. (åk 3)

Detta var tyvärr inte särskilt givande för oss som inte är intresserade av att studera eller jobba utomlands. Jag förstår idén med att ha ett sådant seminarium, men det vore bättre om det handlade om olika studie- och karriärsalternativ, där utlandsstudier/-arbete är ett av flera. (åk 3)

Jag tycker att temat minoriteter och likabehandling i period 3 var givande

Det var några få personer som avskydde detta och protesterade väldigt mkt och bråkade i klasschatten och skrev väldigt otäcka grejer i sina texter, men dessa få är nog ändå inte målgruppen. För den stora majoriteten lärde sig något nytt och tog till sig. Jag tror att detta gör en enormt stor skillnad och ärligt talat tycker jag att de bör finnas inbakat i alla kurser. Vi har extremt mkt makt som dataingenjörer och vi bör tränas i att inte missbruka den. (åk 1)

Nog blev det lite problematiska situationer och kommentarer från vissa studenter i upptakten till seminariet, men i helhet tycker jag det var väldigt givande att ha en lugn diskussion kring det hela under seminariet, och resonera kring ämnena i uppsatsen. (åk 1)

Jag tycker mig vara väldigt mån om att andra inte ska känna sig dåligt behandlade eller dylikt i min omgivning, men trots det finns det ändå saker man glömmer bort eller inte tänker på. Jag tror därför att det var (och är!) väldigt givande att ha sådana här seminarium; man påminns ofta om att tänka till en extra gång. Dessutom är det intressant att gå igenom statistik kring olika frågor och få en bättre bild av hur saker och ting faktiskt är samt hur man kan dra (möjliga) kopplingar mellan dem. (åk 2)

Kunde varit mer informativt. Kändes mycket som repetition av jämställdshetsrapporten vi skrivit i me1010, strax innan. (åk 2)

Det finns en hel del nötter på data som verkar fått för sig att ett seminarium om att behandla andra människor rättvist handlar om ideologisk hjärntvätt, så tycker det är bra att ledningen inte viker sig för dem. Seminariet belyste att det är mycket jag inte vet om hur man kan göra för att inkludera personer med funktionshinder, skulle vara intressant att se mer om det. (åk 3)

Jag tycker det är bra att Data lägger fokus på detta, men oftast känns det som att det är på endast vissa aspeketer. Det är mest fokus på kvinnor och LGBT (vilket är självklart bra) men som minoritet med utländsk bakgrund känns det inte som att man nämns alls, eller att KTH inte försöker inkludera dessa mer. (åk 3)

Värdelöst. Materialet var för partiskt (åk 3)

Bra att prata om. Ibland svårt att prata om. Ibland viss obalans och mycket rädsla – vi lär oss. (åk 3)

Ett extremt viktigt ämne som borde få mer uppmärksamhet. (åk 3)

Ett helt moment som baserades på pseudovetenskap är verkligen inte ett bra moment.JML är helt värdelöst på ingenjörsutbildningen och existerar bara som ett sätt för stt fylla värdelösa positioner och fortsätta att trycka på en efterbliven samhällssyn. (åk 3)

Jag tycker att temat studentinflytande och utbildningskvalitet för reflektionsseminariet i period 4 var givande

Man lär sig mycket om kursutvärderingarnas mening och KTH:s system för oss att förbättra utbildningen. Kanske bättre om man hade denna tidigare, efter studieteknik momentet, så flera blir motiverade till att fylla i utvärderingarna för alla kurser. Dessutom blir man nog mer engagerad av detta moment. (åk 1)

Temat i sig var väl något givande, men mängden frågor som första års studenterna behövde svara på gjorde så att det knappt fanns plats att reflektera djupare, och gjorde även att många uppsatser blev mycket snarlika i innehåll. (åk 1)

Viktigt att få studenter intresserade om detta även om det kan vara svårt. (åk 1)

Absolut! Temat kom som en frisk fläkt såhär i period 4 när motivationen håller på att ta slut och vi har klagat över så många kurser under årets gång. Jag var jätteglad över att få läsa om det utvecklingsarbete som görs inom programmet och att själv få reflektera (och läsa andras reflektioner) kring detta. (åk 2)

Väldigt intressant och givande! Jag har fått en helt ny inblick i hur enkätsvar används. Jag kan tyvärr vara ganska slarvig med kursenkäter, men kommer absolut lägga mer tid på dem efter detta! (åk 2)

Det är nog många som behöver träna på hur de uttrycker kritik, och dessutom fick det mig att inse att jag kanske borde svara på lite fler kursenkäter. Allt som allt, ett roligt och nyttigt ämne att reflektera om (även om vissa av texterna var lite väl byråkratiska och "sega" (skrivet som en anmärkning, inte nödvändigtvis kritik)). (åk 2)

Kanske det ämnet som engagerat mig mest i skrivandet av text. (åk 3)
Jag tycker de andra ämnena var mer givande, men jag tycker ändå att detta var ett viktigt ämne eftersom hur en som student kan påverka utbildningen och vad KTH faktiskt gör för att öka kvaliteten på utbildningen tas upp. (åk 3)

Min kunskap om utbildningen har ökat betydligt genom prosamkursen

Väldigt informerande! Uppskattar verkligen möjligheten att få prata med studenter från andra år, då får man reda på hur studenterna upplever de olika kurserna. (åk 1)

De viktigaste delarna var information om hur kurserna höll ihop, examenskrav, mål osv. Praktiska saker så säga. (åk 1)

Asså de är givande, men jag känner ändå att jag vet vad utbildningen är. Tycker mer att prosam är ett bra ankare, som binder ihop allt (åk 2)

Både då man "tvingas" läsa om olika saker men också genom just seminarium. Det känns som att man får fler insikter och möjlighet att förbereda sig på nästkommande terminer och kurser. Det har på vissa sätt hjälpt mig också med mitt upplägg av studier. (åk 2)

Mest av allt genom att få prata med andra elever i andra årskurser! Absolut det bästa med kursen. (åk 3)

Tror det är mycket vi tar för givet som kanske inte alls hade varit lika tydligt om inte prosam påminde oss om det regelbundet. (åk 3)

Materialet presenterat till reflektionerna (som vi är mer eller mindre tvungna att läsa) har lärt mig saker som jag troligen inte skulle gjort på egen hand (åk 3)

Det har varit intressant och givande att få höra studenter från andra årskurser vid seminarierna

Det är interessant att prata med dem som läser kurserna som jag ska läsa nästa år. Man får en inblick i hur det är och de har ofta mycket bra tankar om frågorna på seminarierna. (åk 1)

I synnerhet är det givande att höra de äldre studenterna prata om saker som ligger i framtiden för en själv. (åk 2)

Absolut, men jag hade önskat fler äldre studenter i min grupp. Och gärna master stundenter. (åk 2)

Mestadels från "äldre" studenter där de berättar om kurser som kommer. Men även "yngre" där man får höra hur det är och att man kan relatera till dem. (åk 3)

Vill höra ännu mer från dem. Jag tycker vi borde fått mer tid i ettan och tvåan att prata med de äldre. Promenadseminarium var bäst för detta (åk 3)

Jag önskar att det skulle finnas mer utrymme i seminarierna att diskutera kurser. Speciellt eftersom det ofta är det mest intressanta att höra om. (åk 3)

Jag upplever att jag är bättre på att skriva reflektioner nu än när jag började på D-programmet (åk 3)

Verkligen, detta har hjälpt mig i en valbar jag läser nu! (Teknikens historia)

Lite grann, men snälla, snälla, snälla, sluta med reflektionsnivåerna! De är dagisaktiga, och hjälper inte i skrivandet. Dessutom, varför är det så viktigt att vi studenter alltid ska reflektera kring samhällsaspekter? Det gör vi så mycket annars ändå. Det vore trevligt om åtminstone några av prosams moment lät studenterna fokusera helt på sig själva och sina egna studier i förhållande till något ämne (typ livslångt lärande), och hur dessa ska bli bättre.

Är det något tema du skulle vilja ändra på eller något nytt tema du skulle vilja införa i kursen? (åk 3)

Ta gärna med mer information om psykisk /o/hälsa i seminariet om ergonomi, stress och psykisk hälsa. Många personer jag pratade med i anslutning till seminariet kämpade med psykisk ohälsa, och det hade nog varit bra med lite mer information om hur psykisk ohälsa kan påverka ens studier och tips för att hantera det.

Jag skulle vilja ändra på plugga och jobba utomlands eftersom alla inte kommer göra utbytesstudier.

"Hållbart levande" – eller något liknande tema som kan innefatta reflektion kring hur man lever ett hållbart liv. Hur mycket tid lägger man på studier/jobb, hur viktigt är det att vila, hur prioriterar man mellan livets olika delar och varför? Hur kan man tänka?

Jag hade också gärna sett att Minoritet och Likabehandlingsmomentet var lite större, alltså mer likt etikmomentet från åk1. På många sätt känns JML-frågor i den här branchen nästan ännu mer relevant och direkt applicerbart än etikfrågor 

Vad var det bästa med kursen? (åk 3)

• Möjligheten att diskutera studier med andra studenter
• Att läsa och kommentera andras reflektioner, och läsa responserna till ens egna reflektion
• Promenadseminarierna
• Informationen om programmet. Alternativet hade varit att jag själv behövt söka upp allt. Utan prosam skulle det mer känts som att vi inte gick ett program utan separata kurser med liknande teman.
• Det är en liten paus från de andra, mer krävande, kurserna. Jag tycker egentligen inte om att skriva, men att reflektera ett par sidor då och då är ändå okej. Det har ändå lärt mig effektiva sätt för hur jag ska tackla skrivuppgifter.
• Vissa vanor i.o.m. studieteknik har jag bibehållit delvis tack vare prosam. Har definitivt analyserat mycket mer än vad jag hade gjort utan prosam, det är lätt att man bara flyger igenom kurserna utan att faktiskt fundera över det man lär sig osv, här fyller prosam en viktig funktion.

Vad skulle kunna förbättras med kursen? (åk 3)

Vilket råd skulle du vilja ge till framtida kursdeltagare? (åk 3)

• Ta reflektionerna seriöst och försöka utveckla sig själv.
• Gå på promenadseminarier snarare än distans om möjligt!
• Prata med studenter från olika årskurser.
• Gör också förberedelsematerialet även om du inte tycker att det är nödvändigt för texten.
• Det finns ofta något intressant och tankeväckande där som hjälper dig med texten och att reflektera i allmänhet.
• Ha kul med reflektionen, så att det blir roligare för en själv att skriva och för andra att läsa.

Den sociala miljön på KTH, såsom jag ser den, är inkluderande

Vi har egentligen bara studerat på distans så jag vet inget om den sociala miljön. (åk 1)

Nej, alla toaletter är inte tillgängliga för transpersoner. Neutrala toaletter krävs, särskilt i D byggnaden, arbetet med detta går för långsamt. Skyddsnät mot trakasserier och hatbrott har inte uppmärksammats. (åk 1)

Jag kan tycka att den inte är exkluderande men att nu under covid tider så har den inte varit jätteinkluderande då det har varit svårt att involvera sig med andra studenter utöver ens kurskamrater. (åk 2)

Jag ser väldigt sällan öppen racism, sexism eller diskriminering. Däremot tror jag att det är väldigt många som har svårt att skaffa vänner och är extremt ensamma. (åk 2)

Överlag ja, men särskilt inom D är det väldigt lätt att hamna i bisarra situationer. Jag har ställts inför människor som argumenterat för att grova/sexuella skämt och bilder är okej därför att de lagts i en dedikerad "not safe for work"-kanal som det var frivilligt att delta i, fastän det var i forum som ska vara öppna och trygga för alla i klassen. Människor som alltså inte köper att skolan är vår arbetsplats och att relationen till klasskamrater som inte är ens personliga vänner överhuvudtaget inte borde ha några inslag som är "not safe for work". Denna typ av slående social oförmåga gör sig påmind emellanåt. (åk 3)

Den öppna och synliga miljön är inkluderande, men bakom kulisserna döljer det sig mycket sexism och väldigt mycket nybörjarförakt. (åk 3)

Studenterna är generellt sätt trevliga och öppna mot varandra. (åk 3)

Tyvärr finns det en elitgrupp på KTH som försöker tvinga sina värderingar på andra utan att ta hänsyn till deras perspektiv. Dessa individer tenderar att ha starka offerskomplex och har även tyvärr idag på grund av det politiska klimatet alldeles för mycket makt över studenter som inte håller med dem om deras åsikter. (åk 3)

Enkätsammanställningar

• kursenkät våren 2022 för årskurs 1 (prosam21)
• kursenkät våren 2022 för årskurs 2 (prosam20)
• kursenkät våren 2022 för årskurs 3 (prosam19)
• kursenkät våren 2021 för årskurs 2 (prosam19)
• kursenkät våren 2020 för årskurs 1 (prosam19)

Kursledarens (Viggos) analys

Det är en enorm mängd enkätsvar och det är omöjligt att kommentera allt som tagits upp. Här analyseras bara enkätsvar som gäller prosamkursen.

Enkätsvaren visar att kursen till största delen fungerar bra och uppskattas av det stora flertalet elever. Nästan alla teman är uppskattade, och högst ligger temana i årskurs 1 samt temat masterprogam. Diskussionen om kurser är mycket uppskattad. För nästan alla påståenden om prosam i enkäten ökar instämmandegraden i högre årskurser. Det är uppenbart att många lär sig uppskatta kursen under kursens gång. I stort sett alla ingredienser i kursen tas upp i enkätsvaren från årskurs 3 som "det bästa i kursen". Det finns dock en liten grupp som är negativt inställda till kursen, vilket jag tror gör att dessa inte utnyttjar reflektionernas och seminariernas potential.

Enkätsvaren om etikmomentet och datorhistoriaprojektet skickas till den den som är ansvarig för respektive moment för reflektion och eventuell åtgärd. 

Förändringar till nästa omgång (det vill säga läsåren 2022/2023, 2023/2024 och 2024/2025)

Kursrummet

• Kursgrafen läggs på en egen sida i kursrummet så att den är lätt att hitta.

Seminarierna

• Seminarieinstruktionerna publiceras tidigare, normalt första eller andra dagen i varje period, förutom för första seminariet i årskurs 1 som publiceras när gruppindelningen är klar.
• Seminarierna genomförs i första hand som promenadseminarier. När Zoomseminarier anordnas är dessa endast till för den som på grund av sjukdom, skada eller liknande inte kan delta i promenadseminariet.
• Temat kursmål, programmål, betygskriterier och examination slås ihop med temat CDIO och generella färdigheter (som ges nästa gång i period 2 2022).
• Ett nytt tema om förkunskaper och progression införs (ges första gången i period 4 2023).
• Temat plugga och jobba utomlands (som i period 2 2023) breddas genom att arbete i internationella projektgrupper tas upp.
• Seminariet minoriteter och likabehandling kommer att koordineras med JML-moment i andra kurser, såsom Orka, så att olika aspekter tas upp i olika kurser.

Mentorer

• Christian Smith slutar som mentor och ersätts av Linda Söderlindh.