Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Sveriges styrning av fastighetsindelningen. Dåtid, nutid och framtid.

Linda Sabel har studerat Sveriges styrning av fastighetsindelning över tid. Hennes avhandling visar bland annat att lagstiftningen bör gå att liberalisera genom att ta bort vissa regler och införa lättnader. Förslaget i avhandlingen lägger en grund för att åstadkomma förändringar i lagstiftningen, vilka kan beredas vidare – exempelvis inom ramen för en statlig utredning (SOU).

Linda Sabel (Foto: Maria Brander, Lantmätriet)

Vad handlar avhandlingen om?

Alla Sveriges mark- och vattenområden är indelade i fastigheter. Vid ändringar i fastighetsindelningen krävs det att vissa krav som samhället ställer är uppfyllda. Det gäller bl.a. fastigheternas storlek, form och läge samt när och hur den ska användas. Bestämmelserna utformades mot bakgrund av samhällets förutsättningar och krav för över 50 år sedan, men är dessa fortfarande relevanta idag? Vad blir effekterna för markägare, myndigheter och samhället i övrigt om enskildas önskemål och behov får större genomslag vid fastighetsbildning? De krav som ställs på fastighetsindelningen får konsekvenser för vilka fastigheter som får bildas och ägas vilket i sin tur påverkar samhällsutvecklingen i ett bredare perspektiv genom att ange förutsättningarna för var människor kan bo och bedriva olika verksamheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Sverige består av ca 3,3 miljoner fastigheter som tillsammans är värda omkring 10 000 miljarder kronor. Det känns både viktigt och intressant att undersöka betydelsen av hur samhället väljer att styra en sådan resurs. Dessutom har jag i mitt tidigare yrkesliv stött på många frågor som rör det regelverk som jag nu undersöker. Ämnet ligger även väl i tiden sett till de förväntningar på digitalisering och automatisering av fastighetsbildningsprocessen som för närvarande finns. Komplexa bedömningar försvårar för den önskade utvecklingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Att lagstiftningen bör gå att liberalisera genom att ta bort vissa regler och införa lättnader. På så vis får enskildas önskemål större genomslag i fråga om vilka fastigheter som kan bildas. I avhandlingen presenteras ett lagförslag som kan ligga till grund för fortsatt utredning. Förslaget bygger på två banbrytande förutsättningar: att fastighetsindelningen kan separeras från beslut om markanvändningen, förutom inom områden med bindande planer, samt att fastighetsbildning som bygger på frivillighet bör tillåtas.

Var det något som överraskade dig?

Vissa avvägningar som jag antog skulle vara svåra, exempelvis vad som utgör en mindre avvikelse från detaljplan, avspeglade sig inte i de rättsfall som jag granskade. Jag tänkte mig att det skulle finnas ett stort antal rättsfall på detta område men så var inte fallet. I övrigt blev jag lite överraskad av jämförelsen med vårt grannland Finland, att vi är lika på så många sätt men samtidigt så olika när det kommer till bedömningen av vad som är en lämplig fastighet. I Sverige har vi många styrande regler medan Finland har väldigt få.

Vem har nytta av dina resultat? Vilken typ av impact/genomslag kan de tänkas få?

Resultatet kan få en konkret påverkan på samhällsbyggnadsprocessen om element av komplexa avvägningar försvinner. Tillsammans med annan forskning och utredning kan forskningsresultatet även underlätta för arbetet med digitala, automatiserade processer. Förslaget i avhandlingen lägger en grund för att åstadkomma förändringar i lagstiftningen, vilka kan beredas vidare – exempelvis inom ramen för en statlig utredning (SOU). Den presenterade utvärderingsmodellen kan läggas till grund för fortsatta analyser av de förväntade effekterna med ett mer liberalt regelverk. Resultaten kan oavsett detta nyttjas av de som arbetar med fastighetsbildning i någon form. Det undersökta regelverket är tvingande och aktualiseras vid all slags fastighetsbildning. De breda genomlysningar av regelverket som presenteras i avhandlingen kan användas för att öka förståelsen för såväl enskilda bestämmelser och dess uppkomst och användning, som regelverket i stort.

Vad ska du göra nu?

Jag arbetar sedan den 1 januari i år som forskningssamordnare och strategisk rådgivare på Lantmäteriet i Gävle. Min förhoppning är att denna roll även ska inrymma ett visst mått av egen forskning. Det känns viktigt att arbeta för att långsiktigt säkerställa kompetensnivån inom det fastighetsrättsliga området.

Linda Sabel disputerade i maj 2019 med avhandlingen Samhällets styrning av fastighetsindelning. Dåtid, nutid och framtid inom ämnet Fastigheter och byggande.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2019-07-08