Certification Systems and Urban Experiments

QC 20260415

Abstract

Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för hur hållbarhet kanintegreras i stadsutveckling genom olika former av styrning.

Avhandlingenfokuserar på två verktyg för att styra hållbarhetsfrågor i stadsutveckling, somvarit centrala för stadsutvecklingen i Sverige senaste åren: certifieringssystemför hållbara stadsdelar och urbana experiment.

När det gäller certifieringssystem har tidigare forskning i huvudsak analyseratinnehåll, indikatorer och strukturer i befintliga system. I denna avhandlingligger istället fokus på hur certifieringssystem för stadsdelar utvecklas ochformas genom avvägningar mellan olika principer och krav som styr derasutformning.

Vad gäller urbana experiment finns det ofta en uttalad förväntan om attexperimentella projekt inom hållbar stadsutveckling ska generera lärande somkan tas vidare och få genomslag i andra sammanhang. Samtidigt har självatestandet ofta stått i centrum, medan frågor om hur lärande faktisktorganiseras och skalas inom kommunala organisationer fått mindreuppmärksamhet. I detta sammanhang undersöker avhandlingen hur lärandefrån urbana experiment kan identifieras, organiseras och skalas i kommunalpraktik.

Utifrån dessa empiriska studier analyseras även vad resultaten innebär förförståelsen av hur certifieringssystem och urbana experiment kan användas föratt styra hållbarsfrågorna i stadsutveckling.IVAvhandlingen bygger främst på en kombination av transdisciplinära ochdesignorienterade forskningsansatser, där kunskap utvecklas i nära samspelmed praktik. En central del av forskningen utgörs av utvecklingen av ”Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhet”, där forskaren varit aktivt involverad iutvecklingsprocessen. Detta arbete har möjliggjort en fördjupad analys av deavvägningar, spänningar och överväganden som präglar utvecklingen avcertifieringssystem.

Utöver Citylab-studien omfattar avhandlingen två empiriska studier av urbanaexperiment i kommunal kontext. Studierna belyser lärande och uppskalningfrån urbana experiment genom både prövning av nya arbetssätt och analys avkommunala tjänstepersoners erfarenheter och organisatoriska förutsättningar.

Avhandlingens huvudsakliga resultat visar att utvecklingen avcertifieringssystem för hållbara stadsdelar präglas av återkommandeavvägningar mellan konkurrerande principer. Detta gäller exempelvisspänningar mellan att utforma system som är enkla att använda och samtidigttillräckligt omfattande för att uppfattas som trovärdiga och metodologiskttillförlitliga. Genom att synliggöra dessa avvägningar bidrar avhandlingen tillen fördjupad förståelse av vilka frågor och prioriteringar som präglarutvecklingen av certifieringssystem, samt hur de val som görs kan motiverasoch göras mer transparenta. Därigenom ger resultaten också ökad förståelseför varför certifieringssystem utformas som de gör och vilka begränsningarsom följer av olika designval.

Studierna av urbana experiment visar att experiment kan skapa viktigamöjligheter för lärande och innovation i kommunal praktik, men att dettalärande ofta förblir situationsbundet och projektberoende. För att urbanaexperiment ska få genomslag bortom enskilda projekt krävs mer struktureradearbetssätt för att identifiera, artikulera och ta tillvara lärdomar. Resultatenvisar särskilt att uppskalning av lärande är beroende av organisatoriskaförutsättningar inom kommuner, såsom tydliga mandat, resurser ochmottagarkapacitet, snarare än av experimentens innehåll eller omfattning i sig.

Sammantaget visar avhandlingen att certifieringssystem och urbanaexperiment är fundamentalt olika sätt att styra hållbarhetsfrågor istadsutvecklingen. Certifieringssystem tenderar att förstärka redan etableradestandarder, samtidigt som kravet på mätbarhet innebär att hållbarhetsfrågorsom är svårare att kvantifiera riskerar att hamna i bakgrunden. Vidareförutsätter certifieringssystem att rådighet kan avgränsas till enskilda aktörer,vilket står i kontrast till att mång hållbarhetsfrågor behöver lösas genomVsamverkan. Urbana experiment kan i stället bidra till att etablera ett merprojektbaserat arbetssätt, där återkommande pilotprojekt ochinnovationssatsningar ibland sker på bekostnad av att befintliga lösningarskalas upp och integreras i ordinarie verksamhet. Samtidigt visar resultaten attbåda dessa verktyg kan spela viktiga roller för att stödja integreringen avhållbarhet i stadsutveckling, förutsatt att deras styrande effekter ochbegränsningar uppmärksammas och hanteras i praktiken.

Link to DiVA