Bilbromsar lika stort miljöproblem som dubbdäck

Jens Wahlström, forskarstuderande på KTH
Jens Wahlström, forskarstuderande på KTH
Publicerad 2010-05-10

Du har precis plockat av de dubbade vinterdäcken. Men det är för tidigt att andas ut, i alla fall om du bor i stadsmiljö. Forskning på KTH visar nämligen de partiklar som bilens bromsar alstrar är så små att de riskerar orsaka samma luftvägssjukdomar som dubbdäcken. Därtill bidrar bromsarna med lika stora mängder partiklar som de dubbdäcken river upp och bilen släpper ut som avgaser.

Partiklar från bromsar som är mindre än 10 mikrometer
Partiklar från bromsar som är mindre än 10 mikrometer

– Vi har tittat på utsläpp från bilar, hur de alstras, vilka ämnen det handlar om och hur stora partiklar är. Vi har via tester kommit fram till att partiklar från bilens skivbromsar är mindre än tio mikrometer och går ner till nanostorlek, vilket gör att de kommer djupt in i människokroppen när vi andas, säger Ulf Olofsson, professor och prefekt vid institutionen för maskinkonstruktion på KTH.

Till saken hör att partiklar mindre än 10 mikrometer hålls svävande i flera timmar. Partiklar som närmar sig nanostorlek är så lätta att de kan hållas svävande i veckor.

När partiklarna väl är på plats i lungorna fastnar de och kan skapa inflammationer och andra luftvägssjukdomar, men också hjärt-/kärlsjukdomar och cancer. Det visar flera studier från bland andra Världshälsoorganisationen, WHO.

Bilbromsarna inklusive bromsskivor och -belägg är lite av en svart kemilåda, fortsätter Ulf Olofsson. Här återfinns allt från metaller som koppar och järnoxid till nermalda skal från cashewnötter.

– Till exempel järnoxid är farligt att andas in, säger Ulf Olofsson.

En reducering av partiklarna skulle kunna göras genom att använda mindre aggressiva belägg som de i amerikanska bromsar. 30 procent mindre utsläpp är realistiskt, enligt Ulf Olofsson. Men då skulle bromsarna inte vara lika effektiva.

– Samtidigt är europeiska bromsar anpassade för tyska Autobahn, och vi tillåter inte sådana hastigheter i Sverige. Så amerikanska bromsar är nog fullt tillräckliga. Branschen påverkas väldigt mycket av tester i tidningar som Auto Motor & Sport. Dåliga resultat där är det ingen som vill ha. så ingen leverantör vågar sätta på andra, mindre aggressiva bromsar, säger Ulf Olofsson.

Flest partiklarna genereras vid inbromsning, men även annars.

– Bromsbelägg ligger an mot skivorna hela tiden för att få bort rost och rengöra dem, säger Ulf Olofsson.

Testerna har utförts i både laboratoriemiljö och bil, och nästa steg är enligt Jens Wahlström, den doktorand på KTH som utfört forskningsarbetet, att forska vidare. Att ta fram modeller och utrustning för att kunna förutspå utsläpp och vidareutveckla bilbromsar.

– De flesta moderna bilar har skivbromsar på framhjulen som inte är isolerade från den omgivande luften. Luften kyler effektivt skivbromsen, men partiklar som alstras kan enkelt spridas i luften. Nya miljöanpassade skivbromsar kan förbättra stadsmiljön, säger Jens Wahlström.

För mer information, kontakta Ulf Olofsson på 08 - 790 63 04 / ulfo@md.kth.se eller Jens Wahlström på 08 - 790 78 60 / jensw@md.kth.se.

Peter Larsson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2010-05-10