Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Nyhetsarkiv

  • Nobelpristagarna i kemi 2024 la grunden till KTH-kartläggning av proteiner

    Porträttbild Sophia Hober i trappa
    – Nobelpristagarnas rön ligger till grund för vår förståelse för hur proteiner fungerar, och det ger oss en mer detaljerad bild av hur proteiners olika beståndsdelar påverkar dess tredimensionella utseende. När vi planerar att skapa nya egenskaper hos ett protein kan vi registrera förändringarna i AI-programmet. Därmed genererar tekniken en tredimensionell modell av det nya proteinet, berättar Sophia Hober, KTH-professor i molekylär bioteknik och medgrundare till the Human Protein Atlas.
    Publicerad 2024-10-09

    Hallå där KTH-professor Sophia Hober, medgrundare till Human Protein Atlas, Nobelpriset i kemi 2024 går till forskarna David Baker, Demis Hassabis och John Jumper, för deras upptäckter kring skapande...

    Läs artikeln
  • KTH fortsätter klättra i THE World University Rankings

    KTH main campus
    I den nya rankningen placerar sig KTH högre än alla svenska universitet utom två. Foto: David Callahan
    Publicerad 2024-10-09

    KTH har lyft till plats 95 bland 2 000 universitet världen över i 2025 års Times Higher Education World University Ranking, som släpptes idag. Placeringen är två steg högre än universitetets plats 202...

    Läs artikeln
  • "Han har välförtjänt kallats AI:s gudfader"

    Porträttfoto Pawel Herman
    Pawel Herman är lektor på KTH och tror på vikten av forskning för att anpassa AI till mänskliga värderingar. Foto: Peter Asplund
    Publicerad 2024-10-08

    Pawel Herman är lektor på KTH med artificiella neuronnät som en av flera specialiteter. Forskarna John Hopfield och Geoffrey Hinton fick precis Nobelpriset i fysik 2024 – här berättar Pawel Herman mer...

    Läs artikeln
  • Rymdfysiker med känsla för norrsken

    Kullen
    Anita Kullen är som en meteorolog för norrsken. Hon kartlägger när och var det framträder i syfte att prognosticera framtida ljusshower. (Foto: Christer Gummeson)
    Publicerad 2024-10-08

    I år är det rena julafton för den som gillar norrsken. Solen når klimax i sin elva år långa cykel, vilket maxar chanserna att se det färgsprakande ljusspelet. – Det är superspännande. Även för en fys...

    Läs artikeln
  • mikroRNA viktig för förståelsen av cancer

    Professor Cecilia Williams.
    Cecilia Williams, professor i proteomik med fokus på experimentell onkologi. Foto: Susanne Kronholm
    Publicerad 2024-10-07

    Upptäckten av mikroRNA och dess roll i hur geners aktivitet regleras i celler belönas i år med Nobelpriset. KTH-professorn Cecilia Williams har studerat olika typer av mikroRNA och deras roll i bröstc...

    Läs artikeln
  • Expert i katastrofmedicin får KTH:s stora pris 2024

    Johan von Schreeb vid fältsjukhus
    Johan von Schreeb, som får KTH:s stora pris 2024, är på tillfälligt jobb i Italien för att godkänna WHO-klassificering för fältsjukhus. – Standardklassificeringen för sjukvårdsinsatserna används i krigsdrabbade Ukraina och Gaza, och nu även i Libanon, dit jag är på väg härnäst för insats. Dels för att ge akutvård till krigsskadade och dels för att rädda liv genom grundläggande hälsovårdsinsatser för civilbefolkningen, berättar han.
    Publicerad 2024-10-03

    Han är katastrofdoktorn och samordnaren som ofta är med de första hjälpteamen på plats i kris- och krigsdrabbade områden. Han har startat svenska Läkare utan gränser och finner drivkraft i medmänsklig...

    Läs artikeln
  • Neuromorfiska datorsystem utmanar AI-tekniken

    Graphic
    Genom att bättre efterlikna mänskliga hjärnans informationsprocesser kan man skapa effektivare datorsystem. (Foto: Istock)
    Publicerad 2024-10-01

    Har du hört talas om neurodatateknik?. Ett nytt forskningsfält är på frammarsch inom datorvetenskap som kan komma att utmana den rådande AI-teknologin. Forskare tittar på hur hjärnan bearbetar informa...

    Läs artikeln
  • Så kan fastigheters energianvändning minskas

    Energideklaration för fastighet.
    iStock/Credit: Khanchit Khirisutchalual
    Publicerad 2024-10-01

    – I DigiCityClimate-projektet försöker vi minska medborgarnas energianvändning med hjälp av AI för att i förlängningen sänka koldioxidutsläppen, säger Anne Håkansson, forskare vid KTH och fortsätter:

    Läs artikeln
  • "Otroligt verktyg men AI har inte alltid rätt"

    Man i svart skjorta mot vi bakgrund
    För Karl Henrik Johansson, professor i nätverksreglering, är AI ett kraftfullt verktyg vi måste lära oss samverka med för att skapa det samhälle vi vill ha.
    Publicerad 2024-10-01

    Säkerhet och sanningshalt är några utmaningar för användningen av AI. – AI är ett otroligt potent verktyg och vi måste se hur vi kan samverka med AI för att bygga ett samhälle som gagnar oss människ...

    Läs artikeln
  • AI-byggda celler banar väg för framtidens biologi och hälsa

    AI-skapad bild av en mänsklig cell med ett transparent membran som avslöjar dess inre strukturer. Foto: Dall.E
    Publicerad 2024-10-01

    – Att modellera en mänsklig cell är komplext. Den innehåller mer än 20 000 gener och 6 miljarder proteinmolekyler, som alla interagerar dynamiskt i ett mikroskopiskt utrymme. Traditionella mekaniska c...

    Läs artikeln
  • Så ska AI stoppa gängkriminaliteten bland unga

    Porträtt av två forskare i gatumiljö
    Forskarna Susanne Nilsson och Rob Comber ska med hjälp av en AI-driven databas få samhällsaktörer att samarbeta bättre och mer innovativt. (Foto: Anna Gullers)
    Publicerad 2024-10-01

    KTH-forskare ska med AI:s hjälp ge sig in i kampen mot gängbrottligheten bland unga. Genom att samla och kombinera kunskap, kontakter och kompetens i en databas, ska de få fart på samarbetet mellan ol...

    Läs artikeln
  • Havets oumbärliga minsting kartläggs

    Forskare i labb
    Anders Andersson, professor, och Karin Garefelt, doktorand, studerar mikroskopibilder på havsplankton som analyserats och identifierats med bildigenkänningsprogram. (Foto: Magnus Glans)
    Publicerad 2024-10-01

    Hur påverkar ett varmare klimat ekosystemet? Genforskare på KTH kartlägger förändringar hos havets plankton för att komma närmare svaret. Med hjälp av AI-baserad bildanalys har forskningen tagit ett s...

    Läs artikeln
  • Enzymerna som kan minska utsläppen

    Bild av Rubisco-enzymet som fixerar koldioxid i alger och växter.
    Rubisco-enzymet, det viktigaste enzymet för att fixera koldioxid i alger och växter, är nu målet för AI-baserad proteindefiniering i Paul Hudsons laboratorium på KTH/SciLIfeLab.
    Publicerad 2024-10-01

    Med hjälp av avancerad AI-teknik tar KTH-forskare fram helt nya proteiner för att bidra till en mer hållbar värld. Det handlar bland annat om att påskynda algers upptag av koldioxid och att skapa mat ...

    Läs artikeln
  • Hennes projekt kan bli viktig vändpunkt i förståelsen av atmosfärens kemi

    Kvinna i labb.
    Barbara Nozière, professor i fysikalisk kemi, har själv byggt flera av sina instrument för att detektera organiska radikaler. Foto: Jon Lindhe, KTH
    Publicerad 2024-09-30

    År 2020 fick professor Barbara Nozière ett ERC Advanced-anslag för att arbeta med flyktiga organiska radikaler och atmosfärens oxiderande kapacitet. Nu har hennes arbete på KTH resulterat i flera orig...

    Läs artikeln
  • Hans unika röntgenteknik revolutionerar sjukvården

    Porträtt Mats Danielsson
    Mats Danielsson, mottagare av KTH Innovation Award 2024
    Publicerad 2024-09-25

    Han har skapat revolutionerande medicinteknik som möjliggör tidig upptäckt av tumörer och snabbare behandling av inflammatoriska sjukdomar. Professor Mats Danielsson är mottagare av KTH Innovation Awa...

    Läs artikeln
  • Mästarinstrument banar väg för violinist

    Porträtt
    Med en bra fiol är det lättare att få fram de nyanser i spelet som jag vill, säger Sigurd Eide vinnare i tävlingen om KTH-violinen. (Foto; Magnus Glans)
    Publicerad 2024-09-23

    Sigurd Eide, 26-årig talangfull musiker från Bergen, trakterar sedan i somras en virtuosviolin från KTH. – Jag är redan förälskad i ljudet, säger han om instrumentet som byggts av en av världens frä...

    Läs artikeln
  • KTH-student fyller Tekniskt basår med utbildning

    porträttfoto Nora Dunder
    KTH-studenten Nora Dunder har utvecklat en metod för översättning som tar hänsyn till kulturella skillnader. Resultatet: En kurs i KTH:s utbildningsutbud. Foto: Peter Asplund
    Publicerad 2024-09-19

    Nora Dunder åkte till USA och Berkeley på sommarpraktik. Hem kom hon med nytt innehåll till KTH-kursen "Matematik för basår II", som ingår i det Tekniska basåret. Så här gick det till.

    Läs artikeln
  • Färre diskdispyter med studenters nya app

    Tre unga män som står i ett kök
    KTH-studenterna Victor Fredrikson, Marcus Påhlman och Elias Floreteng har utvecklat appen Accord. Foto: Peter Asplund
    Publicerad 2024-09-16

    Nu är den här. Appen i mobilen som ska få dig och din familj att bråka mindre om disk, tvätt och dammsugning. Den räknar ut i procent vem som gör mest hemma. Sedan är det bara för dig och din partner ...

    Läs artikeln
  • Bättre förståelse för ellastbilars laddmöjligheter

    porträttfoto  Noah Eriksson Tewolde Berhane
    När KTH-studenten Noah Eriksson Tewolde Berhane kom till Berkeley fick han tänka om. Men det gick bra det med. Foto: Peter Asplund
    Publicerad 2024-09-10

    När Noah Eriksson Tewolde Berhane kom till Berkeley i somras för en åtta veckor lång praktik var det tänkt att han skulle jobba med att göra elfordon upp till 30 procent mer energieffektiva inom ramen...

    Läs artikeln
  • Starkare miljövänlig asfalt av skogsavfall

    asfaltväg genom skog
    För att ta fram miljövänligare och mer slitstark asfaltblandning kombinerar KTH-forskarna kemiska, mekaniska tester med 3D-bildtekniker från röntgen- och neutronstrålningskällor. – Kombinationen av studiemetoder gör det möjligt för oss att förstå det nya biomaterialets inre egenskaper. Vi vill kunna säkerställa att materialet håller rätt kvalitet under hela den livslängd som vägen har, säger KTH-forskare Maria Chiara Cavalli. Foto: Mostphotos
    Publicerad 2024-09-09

    KTH-forskare siktar på att göra asfalterade vägar mer hållbara genom användning av naturmaterialet lignin, en biprodukt från trä- och pappersindustrin. – Genom det nya materialet minskar behovet av o...

    Läs artikeln