Tveksam klimatnytta med algfoder
Alger i djurfoder har lyfts fram som ett sätt att minska kornas påverkan på klimatet. Men nya rön från KTH visar att den påstådda vinsten kan försvinna när hela livscykeln tas med i beräkningen.
– Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH.
Utsläppen av metan, varav en betydande del kommer från rapande kossor, har större påverkan på den globala uppvärmningen än koldioxid. Men om man lägger en liten mängd alger i kornas foder kan utsläppen minska med mellan 30 och 90 procent enligt flera forskningsstudier.
Men utsläppsminskningen är missvisande, enligt den nyligen publicerade studien med Jean-Baptiste Thomas som försteförfattare. Forskarnas livscykelanalys av algfodret – från produktion och bearbetning av alger till utfodring och mätning av systemets totala påverkan – ger en helt annan bild.
– Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Jean-Baptiste Thomas.
Klimatvinster motverkas
Klimatpåverkan beror på hur algen produceras, bearbetas och hur långt den transporteras. Energin som används i bearbetningen är ofta avgörande för det slutliga utfallet.
– Många tillsatser torkas eller raffineras med hjälp av mycket energikrävande metoder, såsom frystorkning. Om fossila bränslen används kan utsläppen bli så stora att de motverkar de flesta klimatvinsterna med att minska metanutsläppen, säger Jean-Baptiste Thomas.
Den vanligaste algen i kofoder, Asparagopsis, med bäst effekt att minska metanutsläppen, är en tropisk algart, vilket kan ge långa transporter.
– Om algerna måste transporteras över hela Europa eller internationellt kan utsläppen från kylning och logistik ta bort de vinster som uppnås på odlingsnivå.
Att odla Asparagopsis i Sverige skulle dock innebära att man måste använda konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land, eftersom arten är invasiv. Enligt forskarna skulle den extra energiförbrukningen i praktiken uppväga de minskade utsläppen.
Kan göra nytta
Jean-Baptiste Thomas vill ändå inte helt räkna bort algfoder som en del av lösningen på boskapens utsläpp. Alger kan göra nytta – om de kommer från källor med låg miljöpåverkan. I studien har forskarna bland annat tittat på restprodukter från brunalger som används i livsmedelsindustrin.
– Restprodukter är särskilt intressanta eftersom det är material som annars skulle gå till spillo.
Jean-Baptiste Thomas tror även att en växande algindustri och fler bioraffinaderier kan bana väg för effektivare produktion. Naturliga processer – som att låta algerna torka i vind och sol – och andra energisnåla metoder kan också göra stor skillnad.
– Men alger kan inte ensamt förändra klimatavtrycket från boskap. Det kan vara en del av ett större åtgärdspaket – tillsammans med bättre foder, avel, gödselhantering och minskad konsumtion.
Studien är den första som granskar hela kedjan för algfoder – från produktion till användning.
– Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )