Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Kvantkommunikation kan bli framtidens superkraft

Kvinna i laboratorium.
Katia Gallo visar runt på två olika labb inom Institutionen för Fysik på Albanova, som är navet för NQCIS pilotanläggningen på KTH, där hennes team (NQP, nonlinear and quantum photonics) bygger, testar och utvecklar komponenter, mjukvara och system för en säker och stabil kvantkommunikation samt utbildar nya användare och undervisar studenter i kvantteknologi.
Publicerad 2025-10-15

Kombinationen av fysikens lagar och ingenjörskonst har alltid fascinerat Katia Gallo, professor i fotonik. Nu samordnar hon för svensk del en satsning på att bygga ett nät för kvantkommunikation i Europa.
– Vi bygger upp en infrastruktur i Sverige som i slutändan ska kopplas ihop med de andra medlemsstaterna i EU, säger Katia Gallo.

Om Katia Gallo

Katia Gallo är professor i fysik och forskar om fotonik och kvantoptik. Hennes forskning handlar om att manipulera och utnyttja fotonernas egenskaper för klassiska och kvanttillämpningar, och täcker teori, teknikutveckling och experiment, från komponent till systemnivå, dit ingår också storskaliga kvantinyckelsdistribution på fibernätet i Sverige i samarbete med Linköping universitet. Hennes grupp på KTH utvecklar också nya lösningar för framtida kvantkommunikationsnätverk och nästa generations integrerade optiska kretsar.

Det svenska initiativet som Katia Gallo leder, National Quantum Communication Infrastructure NQCIS, invigdes i början av året. Andra universitet och några företag ingår i forskningssatsningen. Pilotanläggningen vid KTH ska så småningom fungera som testbädd för företag, myndigheter och organisationer. De kan testa och utveckla nya produkter och tjänster eller se hur kvantkommunikationen skulle kunna påverka deras sätt att arbeta och kommunicera.

Uppbyggnaden sker i två steg. Först bygger alla länder sin egen infrastruktur och därefter kopplas de ihop och kan på sikt även kopplas upp mot satelliter.

– Kvantkommunikation ska bygga resiliens, garantera cybersäkerhet, stärka Europas konkurrenskraft och gynna kunskapsutbytet med andra länder, säger Katia Gallo.

Minska sårbarheten

Kina, USA, Sydkorea och Storbritannien har kommit långt i utbyggnaden av kvantkommunikation. Sverige också kommit en bra bit på väg.

En styrka hos kvanttekniken, som bygger på hur ljuspartiklar beter sig, är säkerhet och i viss mån även snabbhet. Om någon försöker avlyssna eller läsa av information förändras den och du märker direkt om någon försöker göra intrång.

Att sårbarheten i dagens system är stor syns ofta i nyhetsflödet när det rapporteras om olika register vars data läckt ut och blivit tillgängliga för vem som helst. Dagens krypterade information med lösenord, appar, chattar, bank-ID, zoom med mera blir ingen konst alls att knäcka med hjälp av en tillräckligt kraftfull kvantdator i framtiden, men även redan nu –all data som krypteras och överförs på nätet exponeras för ’collect now decrypt later’ attacker.

Genom så kallade QKD, kvantnycklar, blir kommunikationen dock betydligt säkrare för det grundas på (kvant)fysikslagar och inte algoritmer.

Kommer knappt märkas

För den vanliga konsumenten kommer kvantkommunikation sannolikt knappt märkas än så länge eftersom den ska använda samma fibernätverksinfrastruktur dagens internet. På utan blir sannolikt mera som en molntjänst eller på sikt kan man hyra in sig och koppla upp sig mot kvantnätverket - med extra allt i fråga om säkerhet. 

Områden där kvantkommunikationen kan tänkas användas är till exempel inom finans, transport, vetenskap och medicin för att dela klassificerad eller särskilt känslig information. Nästa steg i utvecklingen av kvantkommunikation kan bli ett kvantinternet som bygger på en annan förmåga hos fotonen. Den kan vara på flera platser samtidigt - något som passar bra för säker informationsöverföring, men också kvantberäkningar.

Vad som, enligt Katia Gallo, är oftast kritiskt i detta är lagringen, kvantminnet, som behöver utvecklas för framtiden.

– Vi jobbar också på nya komponenter och protokoll som kan tillåta fotonernas kvantegenskaper av föras över på längre och längre avstånd, som kan nå upp 1000 km utan kvant förstärkare.

Men finns det verkligen en kommunikation som är supersäker?

– Det beror helt på hur hoten ser ut. Det som kvantteknik möjliggör är en extra säkerhetsgaranti som bygger på fysikens lagar och är därmed i princip supersäker. Sedan beror det på hur man använder denna superkraft. Det finns fortfarande mycket kvar för forskningen att utveckla och förbättra. Här på KTH arbetar vi med utvecklingen av integrerade fotoniska kretsar som kan leverera kvantegenskaper i miniatyriserade chip-format, som sedan kanintegreras i fibernätverk samt mobila kommunikation system. Nästan utan att det märks.

Hur blir det att leva i ett kvantsamhälle?

– När avancerade kvantnätverk blir verklighet och kvantkommunikation samspelar med klassiska datorer, sensorer och intelligenta system, kan informationsflödet delas och styras mellan flera parter – även trådlöst och över stora avstånd. Det gör det möjligt att skydda smarta städer och självkörande bilar mot manipulation, maximera effektiviteten med minimal miljöpåverkan och förhindra attacker mot digitala tjänster.

– I slutändan är det fortfarande bara ett tekniskt verktyg med många fördelar och fantastiska egenskaper och mycket beror på hur det kommer att användas. Därför är det viktigt att sprida kunskapen om det. Människan kommer fortfarande vara i centrum, hoppas jag.

Men AI är också bara ett verktyg?

– Jo, men kvanttekniken ersätter inte din intelligens eller ändrar sannolikt inte ditt sätt att tänka.

Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )
Foto: Christer Gummeson

Om NQCIS

NQCIS , med en pilotanläggning på KTH, ingår i EuroQCIS , ett europeiskt forskningsinitiativ som syftar till att bygga ett säkert och motståndskraftigt kvantkommunikationsnätverk inom EU, samt sprida kunskap, tillgängliggöra tekniken och vidareutveckla svenska användarfall med aktörer frön industri, myndigheterna och samhälle. En central komponent i detta är kvantnyckeldistribution (QKD), som möjliggör överföring av krypteringsnycklar med en säkerhet som bygger på kvantmekaniska principer. Detta gör det möjligt att upptäcka avlyssningsförsök och skydda känslig information mot framtida hot från kvantdatorer, vilket är avgörande för Europas och Sveriges digitala suveränitet och cybersäkerhet. NQCIS- projektet har sitt nav och pilotanläggning på KTH-och leds av professor Katia Gallo. I projektet ingår också Chalmers, Linköpings universitet, Stockholm universitet, Ericsson AB med flera.

Om WACQT

Wallenberg Center for Quantum Technology WACQT , är en 12-årig satsning där KTH leder excellensprogrammet inom kvantkommunikation, med Katia Gallo, professor i fotonik, som projektledare. En rad andra KTH-forskare arbetar med forskning, undervisning och utbildning inom kvantteknologins fyra pelare: kommunikation, avkänning, databehandling och simulering.

WACQT är en 12-årig forskningssatsning med en total budget på 1,4 miljarder kronor. Programmet finansieras huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med ytterligare stöd från Chalmers, KTH, Lunds universitet och industripartners som Ericsson, AstraZeneca och Volvo, bland flera andra.

Målet är att etablera svensk forskning och industri som en ledande aktör inom kvantteknologi för att utveckla och säkra svensk spetskompetens inom kvantberäkningar, kvantsimuleringar, kvantkommunikation och kryptering samt kvantsensorer. Katia Gallo koordinerar även här KTH:s arbete inom kvantkommunikation.


 

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2025-10-15