Polarforskare: Stormakterna tar för sig

När stormakter gör anspråk på polarområden står mycket på spel, menar hon. Det riskerar att bana väg för en mer styrkebaserad världsordning.

– Det är en logik som Putin, Xi och Trump föredrar: den starkaste tar det den vill ha. Det hotar det internationella system som växte fram efter andra världskriget, där vissa resurser ses som mänsklighetens gemensamma, säger Kati Lindström, som forskar vid avdelningen för historiska studier, bland annat om internationella miljöfrågor som rör Arktis och Antarktis.

Polarforskningen kan spela en viktig roll i att synliggöra dessa maktintressen och deras historiska rötter, och genom dialog med lokala samhällen bidra till mer rättvisa beslut. Men ansvaret för att omsätta kunskap i konkret politik ligger hos beslutsfattarna, understryker Kati Lindström

I en ny nationell polarforskarskola, där KTH är ett av fem partneruniversitet, blir utbildning i policyarbete en central del.

– Forskare måste ha förmågan att kommunicera om sin forskning, att lyfta fram det väsentligaste till dem som fattar besluten, säger Kati Lindström, som koordinerar KTH:s del i satsningen.

Vetenskapsdiplomati tappar

Forskarskolan, som fått stöd genom en regeringssatsning, ska utbilda nästa generation polarforskare med geopolitik som en självklar del.

– Det händer ingenting i polarområdena utan geopolitiska intressen i bakgrunden. Man måste förstå vilka de är.

Samtidigt har vetenskapsdiplomatin – där forskning är en integrerad del av internationella konventioner, miljöavtal och folkrätt – tappat i kraft.

– Den fungerar bara där vetenskap tillmäts ett värde. Jag är inte säker på att det gäller i exempelvis dagens USA, där stormaktspolitiken just nu väger tyngst, säger hon och fortsätter:

– När Trump talar om Grönland knyter han an till den gamla rivaliteten med Ryssland, men det centrala är de sällsynta mineraler som finns där. De är avgörande för dagens teknik och bryts i dag på väldigt få platser i världen, framför allt i Kina.

Forskningsnationers ansvar

När det gäller framtiden ser Lindström små möjligheter för polarområdena att helt freda sig från geopolitiska anspråk.

– Det handlar om sällsynta mineraler på land och i djuphavet, liksom om marina resurser.

Hon sammanfattar läget som att USA vill säkra tillgången till Grönlands mineraler för att minska beroendet av Kina, medan Europa har få alternativ. Samtidigt lockar Arktis resurser och sjövägar allt fler aktörer, och framtiden är osäker i takt med att både Kina och USA driver egna agendor.

Ändå, menar hon, har varje forskningsnation ett ansvar att bidra till att skydda både Arktis och Antarktis.

– Just därför är det viktigt att forskningen fortsätter att vara närvarande i polarområdena. Kunskap, långsiktighet och internationellt samarbete är avgörande om vi vill att polarområdena ska värnas, säger Kati Lindström.

Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )

Ny forskarskola stärker Sveriges polarforskning

Vetenskapsrådet har beviljat 40 miljoner kronor till en ny forskarskola, School of Excellence in Arctic and Antarctic Learning (SEAL), som startar i år. Målet är att utbilda nästa generation forskare med tvärvetenskaplig kompetens och stärka Sveriges internationella genomslag inom arktiska och antarktiska frågor.

KTH kommer att bidra med den humanistiska och samhällsvetenskapliga komponenten i forskarutbildningen och erbjuda kurser i geopolitik och vetenskapsdiplomati i Arktis och Antarktis, samt etik i samarbete med aktörer i Arktis.

Förutom KTH deltar Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Chalmers och Mittuniversitetet.

Forskares policyarbete, några exempel från avdelningen för historiska studier:

• Tillsammans med Lize-Marié Hansen van der Watt deltar Kati Lindström regelbundet vid Antarktisfördragets möten. Fördraget är ett internationellt avtal för att bevara kontinenten för fredlig och vetenskaplig användning, med ett förbud mot militär aktivitet. Fördragets Miljöskyddsprotokoll gör Antarktis till världens största naturskyddsområde.

• Eric Paglia, expert på arktisk geopolitik, har i flera år drivit en podcast om polar geopolitik www.polargeopolitics.com , det senaste avsnittet med fokus på situationen på Grönland.