Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

KTH:s universitetsdirektör leder utredning om statliga universitets och högskolors organisationsform

Kerstin Jacobsson
KTH:s universitetsdirektör Kerstin Jacobsson, foto KTH.
Publicerad 2026-01-16

KTH:s universitetsdirektör, Kerstin Jacobsson, har fått i uppdrag av regeringen att utreda och ta fram förslag om hur statliga universitet och högskolor ska styras i framtiden.

– Det känns otroligt hedrande och roligt, särskilt med tanke på att jag har varit engagerad i de här frågorna så länge, säger Kerstin Jacobsson.

Utredningen ska se över statliga universitet och högskolors organisationsform och undersöka hur den kan samspela på ett mer ändamålsenligt sätt med lärosätenas uppdrag. Idag är merparten av landets universitet och högskolor statliga myndigheter och följer för dem avsedda lagar och förordningar.

En viktig utgångspunkt i utredningen är att staten bör styra på ett sätt som ger lärosätena goda förutsättningar att bedriva forskning och utbildning av hög kvalitet. Det handlar också om hur lärosätena kan få större ekonomisk och administrativ frihet samt mer självbestämmande.

– Lärosätenas kärnuppdrag är att utbilda studenter och bedriva forskning. Myndighetsformen innebär många legala hinder och tar därigenom väsentliga administrativa resurser i anspråk, vilket påverkar utrymmet för kärnverksamheten negativt. En alltför detaljerad styrning riskerar att stå i vägen för utvecklingen, säger Kerstin Jacobsson, som tidigare haft en rad roller inom sektorn, både på flera lärosäten, nationellt inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och inom Utbildningsdepartementet.

Utredningen har två delar. I den första delen ska utredaren föreslå en alternativ organisationsform för universitet och högskolor så att de kan styras på ett mer ändamålsenligt sätt. Del två handlar om att lämna förslag på förändringar inom ramen för dagens organisationsform; statliga förvaltningsmyndigheter. Förslagen ska bygga vidare på tidigare utredningar och samråd ska också ske med en pågående utredning om akademisk frihet.

Lärosätena har en särskild funktion som kritiskt reflekterande kraft i samhället. I direktiven nämns den nedmontering av demokratin som skett i vissa länder, bland annat genom att universitetens självständiga roll hotas.

– Omvärlden förändras och vi ser exempel i andra länder där styrningen politiseras och staten lägger sig i de akademiska frågorna. Det är mycket allvarligt. Högskolor och universitet måste stå fria från den typen av påverkan, säger Kerstin Jacobsson.

Arbetet med utredningen startar direkt och ska redovisas senast den 31 mars nästa år.

– Jag tänker att vi kommer att jobba mycket utåtriktat och fånga in vad som är viktigt för de olika intressenterna inom och utanför sektorn, så att förslagen blir väl förankrade, säger Kerstin Jacobsson.

Läs mer på regeringens hemsida

Text: Jill Klackenberg och Tora Zeijlon

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2026-01-16