Så avslöjar hon teknikens normer
Tema: Teknik för vem?
Design av tekniska prylar styr mer än vi tror – från våra beteenden till vem som välkomnas eller stängs ute. Forskaren och industridesignern Karin Ehrnberger visar hur formgivning kan synliggöra normer och bana väg för mer inkluderande teknik.
– Design är inte bara estetik eller lösningar för praktiska problem. Det är ett kraftfullt verktyg för att forma vad människor tycker, känner och gör, säger Karin Ehrnberger, forskare vid avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier.
Genom ett normkritiskt angreppssätt vill hon få oss att se de värderingar som gömmer sig i tekniken omkring oss. Ett sätt att avslöja det vi annars inte ser är att leka med formspråket – precis som hon gjorde i sin uppmärksammade avhandling.
Hon bytte helt enkelt uttryck på produkterna: en kantig, “maskulin” borrmaskin fick formen av en mjuk, bullig stavmixer – och tvärtom – för att visa hur teknik ofta får ett “manligt” eller “kvinnligt” uttryck.
Androstolen är en annan av hennes omtalade designprototyper, där en man ligger på mage med rumpan i vädret – en stol skapad för att väcka samtal om den utsatthet kvinnor ofta upplever vid gynundersökningar.
Smart teknik i vardagen
I ett nu pågående tvärvetenskapligt projekt är Karin Ehrnberger en av forskarna som granskar utvecklingen av det smarta el-hemmet. Forskningen – i samverkan med energiföretagen Ellevio och Ngenic – undersöker hur människor påverkas och vilka grupper som gynnas av uppkopplad teknik som fjärrstyr och automatiserar saker som belysning, värme, säkerhetssystem och hushållsapparater.
Det bygger på fältstudier i svenska hem, där forskarna vill se hur smart teknik formar vardagen – särskilt hur sysslor och beslut i hemmet fördelas. Prelimära resultat pekar exempelvis på att gamla könsroller åter dyker upp.
– Vi vill synliggöra vilka livsstilar och personer som tekniken främst är designad för och vilka som riskerar att hamna utanför. Det kan också öppna upp för andra framtidsscenarier där smart teknik kan skapa möjligheter för andra, olika sätt att leva, säger Karin Ehrnberger.
Vid sidan av vetenskaplig publicering arbetar Ehrnberger och hennes kollegor mycket med att sprida forskningen genom utställningar, event och företagskontakter. Hon har suttit i TV-soffor och figurerat flitigt i media.
– Det är en jätteviktig del av vår verksamhet, det handlar om att medvetandegöra och få upp det till diskussion. Vi försöker sprida på sociala medier, skapa seminarier och blir inbjudna på mycket också.
Andra snäva idéer
Tekniska produkter signalerar inte bara skillnader mellan vad som uppfattas som maskulint och feminint, utan även om andra snäva idéer om vem användaren förväntas vara, säger Karin Ehrnberger.
– Ofta utgår design från en ’normperson’, någon som är medelklass, frisk, ung och har resurser. Det gör att teknik inte bara återskapar könsnormer, utan också förstärker andra ojämlikheter som klass och funktionalitet.
Resultatet blir teknik som funkar smidigt för vissa – och sämre eller inte alls för andra. Det kan handla om allt från ansiktsigenkänning som har svårare att identifiera mörkare hudtoner till arbetsredskap som inte är anpassade för mindre händer och olika styrkor.
Utställning i Wien
– Genom att ifrågasätta de normer vi slentrianmässigt återanvänder kan design bli både smartare och mer rättvis, säger Karin Ehrnberger.
Hur ska man tänka som entreprenör eller innovatör om man vill bli bättre på normkritik?
– Gå en kurs i genusvetenskap och intersektionalitet och granska kritiskt hur ens organisation ser ut. Det första är att förstå hur normer fungerar.
I våras fick Karin Ehrnberger veta att designprototyper från hennes avhandling – borrmaskinen och stavmixern – ska bli en del i den permanenta utställningen på Tekniska museet i Wien.
– Det känns jättekul, och med tanke på de konservativa vindar som blåser nu så tycker jag det är modigt av dem. Det är ju ett av världens största tekniska museer som länge uppmärksammat att teknik har väldigt manliga förtecken.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )