Med jämställdhet för ögonen

– Det har ju funnits en enorm historisk manlig norm inom vetenskapen med en bergfast tro på att mannen är bättre lämpad för vetenskap än kvinnan. Men det har hänt mycket de senaste 30 åren, säger Anna Wahl, företagsekonom, professor i Genus, organisation och ledning och tidigare vicerektor med ansvar för värdegrunds- och jämställdhetsfrågor på KTH 2017–22.

Gustav Amberg kommer senast från nio år som rektor för Södertörns högskola, är professor i strömningsmekanik och tidigare vicerektor för jämställdhet och fakultetsutveckling på KTH 2008–2016:

– Den tid vi befinner oss i just nu präglas inom akademin av individfokusering och konkurrens vilket riskerar att bygga in ojämställdhet.

Utamningar och fallgropar

I samtalet som framstår som något av intellektuell pingpong påpekar Gustav Amberg att han lärt sig allt han kan om dessa frågor av Anna Wahl.

– Den manliga dominansen inom teknik har ändå gjort att jämställdhet har uppmärksammats i techsektorn, skulle jag säga. Efter mina år på Södertörn, med fokus på humaniora och samhällsvetenskap kan jag se stor skillnad. Fastän medvetenheten på pappret kanske skulle vara större inom dessa discipliner är det fortfarande 60 procent män bland professorerna på Södertörn.

Vad finns det för särskilda utmaningar och fallgropar när det gäller akademin?

AW: Förändringsarbete inom akademin kräver resurser, kompetens och tid.

GA: Det är viktigt att inse att det finns mycket att förstå inom detta område – det insåg jag när jag började som vicerektor. Och att förstå den nära kopplingen mellan jämställdhet och ledarskap.

AW: Det handlar ju om maktordning och var arbetet drivs i organisationen signalerar dess status. Inom forskningen har vi ju etablerat begreppet akademiskt hushållsarbete för att benämna arbetsuppgifter som inte meriterar på samma sätt som om att man publicerar sig. Å andra sidan finns det ju många som tycker att dessa uppgifter är viktiga och så att säga hellre avsätter tid för det.

GA: Ja, men samtidigt har man ju till exempel genom COARA, Coalition for Advancing Research Assessment, är ett europeiskt initiativ inriktat på att utveckla gemensamma riktlinjer och principer för att bedöma forskning, som också betonar att meritering behöver ses brett. fått en skjuts i diskussionen om vad som är bra forskning och vilka aspekter som ska vägas in.

Förändringsarbete på alla nivåer

KTH:s arbete för jämställdhet, mångfald och likaberättigande har varit ett föredöme för andra universitet både i Sverige och internationellt. Vad är hemligheten bakom det?

AW: Det är en ett medvetet strategiskt förändringsarbete inom såväl forskning som utbildning och inte minst ledarskap.

GA: Men det förändrade samhällsklimatet försvårar arbetet, tänker jag. Den rådande diskursen i sociala medier kan skrämma till tystnad. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter forska, tänka på och prata om dessa frågor kopplat till vetenskap, fakta och ifrågasättande.

Är teknik jämställd?

AW: Teknik är ju inte neutral. Det är kanske i tillämpningen det syns mest om det brister. Exempelvis ChatGPT bygger ju på den grundfakta som matats in och är dessa skeva, ensidiga eller rent av fel då riskerar ju slutsatserna också bli det. Den tar ett medelvärde av alla texter och sammanfattar delvis slumpartat. Några grundläggande kritiska frågor är viktiga att ta med i tillämpningen som till exempel: Vems problem löser det och vad blir konsekvenserna för vem?

Hur kan man ha ett jämställdhetsperspektiv inom forskningen? Är det något man ska eller bör ha?

 GA: När jag och mina doktorander undersöker hur en vattendroppe beter sig på en yta finns det ju inget vare sig jämställt eller ojämställt i det. Men däremot i arbetsmiljön i gruppen finns saker att tänka på ur detta perspektiv.

AW: Nä, det är klart. Man kan ju inte ha det som ett krav med genusperspektiv i forskning, men är ju en aspekt som sagt i tillämpningsfasen hur man gör det mer användarvänligt för olika typer av människor.

Ni har ju tillsammans flera decenniers erfarenhet av arbete med jämställdhet. Är ni nöjda/stolta?

GA: Det vore förmätet att säga något om det. Det är inte färdigt, men vi har kommit en bit på väg i etablerade arbetssätt och former. Det är viktigt att det sätter sig brett i organisationen - inte bygger enbart på eldsjälar.

AW: Medvetenheten har helt klart ökat hos manliga forskare och ledare kring dessa frågor och vikten av dem. Men det handlar också om att ta tillvara den ökade medvetenheten.

Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )