KTH-professor tilldelas prestigefyllt internationellt pris
Mer än en miljon människor har fått tillgång till säkert dricksvatten med livsavgörande hälsoeffekter, tack vare forskning från KTH. Nu tilldelas professor Prosun Bhattacharya en av de mest betydelsesfulla utmärkelserna inom geovetenskap.
Professor Prosun Bhattacharya har tilldelats 2025 International Distinguished Career Award av Geological Society of America , en av de mest prestigefyllda utmärkelserna inom geovetenskap. Priset delas ut för framstående insatser inom forskning, utbildning och internationellt samarbete.
– Det är både hedrande och inspirerande. Jag ser det som ett erkännande av en gemensam resa med studenter, kollegor och partnerinstitutioner i Asien, Afrika och Latinamerika. Det är även en bekräftelse på KTH:s engagemang för internationell, lösningsorienterad forskning, säger han.
Även KTH:s rektor Anders Söderholm framhåller prisets bredare betydelse:
“Utmärkelsen visar på decennier av ledarskap inom grundvattenforskning och engagemang för att omsätta forskning i konkreta hälsoeffekter globalt. Bhattacharya exemplifierar den internationella samverkan och samhällsnytta som KTH värderar.”
Grundvattenforskning med global impact
Sedan starten på KTH 1994 har Bhattacharyas forskning fokuserat på geogena grundvattenföroreningar, med särskild inriktning mot arsenik och fluorid. Studier i Bangladesh, Indien, Latinamerika och Afrika skulle visa att förorenat grundvatten till lika delar är en vetenskaplig utmaning som ett akut folkhälsoproblem. Ur detta växte KTH:s internationella forskargrupp för att motverka arsenik i grundvatten fram, som idag är ett framstående globalt forskningsnätverk.
För att ytterligare främja kunskapsspridning grundade Bhattacharya tidskriften Groundwater for Sustainable Development 2014, en framstående plattform för distribuering av forskningsresultat till beslutsfattare och utövare på området.
Samarbete som räddar liv
En central del av arbetet har varit nära samarbeten med forskare, studenter och samhällen världen över. Sida-stödda projekt i Bangladesh, Tanzania och Bolivia samt omfattande samarbeten med UNICEF har byggt upp kunskap lokalt, som sedan kunnat omsättas i praktiska lösningar.
Ett exempel är SAMSIT-projektet, där verktyget Sediment Colour Tool och den digitala plattformen ASMITAS utvecklades för att hjälpa lokala borrentreprenörer att hitta arsenikfria grundvattenreservoarer. Metoden har skalats upp och ger idag mer än en miljon människor tillgång till säkert dricksvatten med livsavgörande hälsoeffekter.
– Vetenskapen måste nå ända fram till de människor som berörs. Grundvattenforskning blir meningsfull först när den kan omsättas i lösningar som räddar liv, betonar Bhattacharya.
Fostrar ny generation av forskare
På KTH har Bhattacharya handlett närmare femtio doktorander och ett stort antal masterstudenter. Flera av dessa är idag professorer, statliga rådgivare eller ledare för organisationer som driver vattenfrågor framåt.
– Min förhoppning är att nästa generation forskare tar med sig fyra saker: vetenskaplig stringens kombinerad med empati; öppenhet i datadelning och erkännande; viljan att omvandla forskning till verklig förändring och förmågan att bygga starka relationer mellan kulturer och discipliner, säger han.
Blicken framåt
Trots framgångarna kvarstår stora utmaningar. Överuttag, föroreningar och klimatförändringar hotar världens grundvattenresurser.
– Vi behöver bättre övervakning, starkare styrning och fler investeringar i människor, laboratorier och digitala verktyg. Grundvattnet är världens vattenförsörjnings osynliga ryggrad – och med rätt kunskap och samarbete kan vi bevara det för framtida generationer, avslutar Bhattacharya.
Text: Johanna Bernhardtz ( jobernh@kth.se )