De ska minska belastningsskadorna

NYHET

Publicerad 2017-05-31

Ett verktyg för riskbedömning och hantering av belastningsskador, det är vad universitetslektorn och ergonomiforskaren Linda Rose samt doktoranden Carl Lind på KTH utvecklat. Målsättningen med verktyget är att minska belastningsskador och därigenom även den mångmiljonnota som belastningsskador åsamkar samhället och företagen varje år i form av sjukskrivningar men också bristande kvalitet. Undersökningar visar nämligen att kostnaden för belastningsskador motsvarar cirka två procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

RAMP (Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively) är ett avancerat verktyg uppdelat i fyra delar, moduler, för bedömning och hantering av belastningsergonomiska risker i arbeten med manuell hantering.

Med manuell hantering avses att hantera föremål just manuellt, exempelvis genom att lyfta, hålla, skjuta eller dra dem. Arbetsuppgifter där manuell hantering förekommer är exempelvis plocknings- eller packningsarbete på lager, att förse maskiner med material i tillverkningsindustrin och skjuta så kallade lastbärare som exempelvis pirror in i livsmedelsbutiker.

Det här arbetet där människor använder kroppen om redskap kan leda till olika typer av belastningsskador, skador som drabbar såväl individen, samhället som företaget.

– När det gäller produktionsbortfall och sjukskrivningar finns det en undersökning från år 2000 som visar att det handlade om kostnader runt 47 miljarder bara i Sverige. Mer nygjorda studier visar att kostnaden uppgår till 0,5 till två procent av BNP. Ett antal studier visar också att ergonomisk ogynnsamma arbetsmiljöer bidrar till kvalitetsproblem, och det finns exempel som visar på tre gånger så mycket problem med kvaliteten om arbetsmiljön är dålig, säger Linda Rose.

Hon nämner SSAB som exempel, ett företag som drabbades av kvalitetsproblem med stålproduktionen på 90-talet. Efter att företaget löst problemet, med en vinst på fem miljoner per år trots utlägg på 11 miljoner för förbättringen, kunde man konstatera att satsningen betalat sig redan efter dryga två år. Detta främst genom förbättrad produktivitet och kvalitet.

– Frågan är om man ska räknar enbart med sjukskrivningskostnaderna. Belastningsskador leder också till social isolering, mindre ersättning i pension, minskad BNP för samhället och ökade utgifter för mediciner. För att nämna några exempel.

I praktiken fungerar RAMP som metod och verktyg på följande sätt:

Den eller de som genomför en bedömning samlar information om det arbete som ska bedömas. Det görs genom observationer, till exempel genom att studera arbetsställningar och rörelser, och genom mätningar som att mäta tryck- och dragkrafter. Faktainsamling sker också genom att tala med dem som utför arbetet, och det är lämpligt att dokumentera arbetet med film och foto.

Man matar sedan in bedömningarna av olika riskfaktorer för det specifika fallet i det digitala RAMP-verktyget. Resultatet presenteras med hjälp av en tregradig färgkodad risk- och prioritetsnivå för de olika riskfaktorer som bedömts, från grönt som signalerar låg risk för de flesta till rött som signalerar hög risk för det stora flertalet samt att riskminskande åtgärder bör ges hög prioritet.

– Man kan också få en överblick av var i en fabrik riskerna finns och vilka riskfaktorerna är. Det går att sammanfoga resultat från flera undersökningar och visa resultaten av riskbedömningar från en enda arbetsstation eller en avdelning upp till en hel koncern. RAMP ger även ett strukturerat stöd för utarbetande av både handlingsplaner och riskminskande åtgärder för att få bukt med belastningsskadorna.

Linda Rose lägger till att RAMP stöder ett systematiskt sätt att jobba med att minska belastningsskador och ger underlag för att kunna fatta faktabaserade beslut. Till skillnad från en del andra riskbedömningsverktyg är RAMP gratis och fritt tillgängligt. RAMP är därtill resultatet av såväl forskning som ett intensivt arbete tillsammans med industrin, som Arla och Scania. Till detta ska också läggas att stor vikt lagts vid helheten och användbarheten; att många olika relevanta risker kan bedömas och att metoden ska vara lätt att förstå och använda.

– Verktyget kommer inom kort också att användas av Svenskt Butikskött AB när de bygger om en fabrik på Gotland. Det går med hjälp av RAMP att jobba proaktivt, att designa bort, eller i alla fall minska, riskerna att utveckla belastningsskador redan när en fabrik byggs och arbeten utformas.

Ett forskningsprojekt om smarta textilier där RAMP också kommer att användas har precis fått ett forskningsanslag. Tanken är att genom att mäta arbetsställningar och rörelser bli kvitt en del av den osäkerhet som vanliga observationer medför. Om rörelser mäts via sensorer blir data väldigt exakt.

– Dessutom är det förstås tidskrävande att göra observationer då det krävs personal för detta. De smarta kläderna samlar in informationen helt automatiskt.

Framtiden för RAMP ser ljus ut, och Linda Rose tillägger att det finns ett flertal områden där belastningsskador är frekventa och därför angeläget att titta närmare på. Två av dem är byggindustrin och vårdsektorn.

– När det gäller vården så lyfter man ju inte döda föremål utan människor. Människor tappar balansen, och kan bli arga och motsträviga. Inom hemvården, liksom i byggbranschen kan utrymmena vara trånga. Detta medför andra riskfaktorer än hantering av statiska föremål i mer industriella kontexter. Det gäller att identifiera de nya risker som finns i sådana branscher och eventuellt vidareutveckla RAMP-verktyget så att även sådana risker kan bedömas. Här kan de smarta textilierna också spela en viktig roll.

RAMP har utvecklats i Sverige i nära samarbete mellan forskare vid KTH och de fyra medverkande företagen Arla Foods, Scania, Svenskt Butikskött och Loods Åkeri. Detta har skett i ett forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), och projektet har huvudsakligen finansierats av AFA Försäkring och de medverkande företagen.

Här hittar du mer information om RAMP.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Linda Rose (lektor, projektledare) på 08 - 790 94 96 / linda.rose@sth.kth.se, Carl Lind (forskarstuderande) på 08 - 790 97 21 / carl.lind@sth.kth.se eller Jörgen Eklund (professor) på 08 - 790 48 66 / jorgen.eklund@sth.kth.se.

Till sidans topp