Hårdare tag ett måste för att minska flygutsläpp
Klimatkompensation, utsläppsrätter och miljöskatter – dagens styrmedel räcker inte för att få ned flygets klimatutsläpp. En bred mix av skarpare åtgärder behövs, menar transportforskare vid KTH, som vill öka trycket mot politiker och flygbransch.
Av svenskars totala konsumtion står flyget för tio procent av klimatutsläppen. Om klimatmålen ska nås måste flygandet minskas med en tredjedel, enligt Jonas Åkerman , forskare inom strategiska hållbarhetsstudier.
– Det innebär att vi måste driva på internationellt för att nå kraftfulla globala styrmedel, men vi behöver också nationella åtgärder under tiden vi väntar på dessa, exempelvis flygskatt och krav på ökad biobränsleanvändning, säger han.
I flera forskningsprojekt som leds av Jonas Åkerman undersöker forskare vid KTH och Chalmers möjligheterna för ett framtida hållbart långväga resande. Potentialen för ny teknik som kan minska utsläppen är begränsad. Däremot kan skärpta skatter och andra ekonomiska påtryckningsmedel styra flygbranschen och resenärer i en mer klimatvänlig riktning.
Svagt system
Dagens regleringar är långt ifrån tillräckliga menar forskarna. Globalt försvåras möjligheterna av internationella avtal som undantar flyget från beskattning. Inom FN har världens länder kommit överens om Corsia, ett avtal om klimatkompensation, men systemet kritiseras för att vara tandlöst och ineffektivt.
– Det är svårt att verifiera effekter av klimatkompensation och även om det blir som man hoppas är ambitionerna med Corsia alldeles för låga – det är ljusårs avstånd från att nå Paris-avtalets mål om högst två graders uppvärmning, säger Jonas Åkerman.
Internationellt vill han hellre se en utbyggnad av EU:s system med utsläppsrätter, där flyget inom Europa betalar för att släppa ut växthusgaser. Antalet utsläppsrätter som släpps behöver minska betydligt om vi ska nå klimatmålen, menar han. Samtidigt bör den svenska flygskatten höjas:
– Temporärt behövs en nationell skatt, men den bör när det blir möjligt fasas ut för att ersättas med andra träffsäkrare styrmedel. Det skulle kunna vara en global skatt på flygbränsle eller ett globalt handelssystem liknande EU:s.
Ändra flygrutter
Utsläpp som det inte talas lika mycket om, trots att de påverkar klimatet nästintill lika mycket är de som sker vid hög höjd, i form av kondensstrimmor och tunna cirrusmoln som bildas när vattenångan i avgaserna möter den omgivande kalla luften.
Globalt står flyget för 2–3 procent av energirelaterade koldioxidutsläpp – räknas höghöjdseffekten in motsvarar flygets klimatutsläpp 4–5 procent. Med rätt åtgärder kan man få bukt med en stor del av höghöjdsutsläppen inom 10-20 år, tror forskarna.
Genom att ändra flygrutter så att vissa luftområden, beroende på temperatur och luftfuktighet, inte trafikeras kan höghöjdseffekten minskas betydligt. Flygvägarna kan, som en följd av nya väderförhållanden, behöva justeras med kort varsel.
– Tekniskt är det inte svårt att lösa. Den svåra biten är organisatoriskt – att ändra flygtrafikens regelverk, som behöver bli mer flexibelt utan att tumma på säkerheten, säger Jonas Åkerman.
Ökad medvetenhet
Det är, enligt Jonas Åkerman, inte svårt att beräkna effekten av olika styrmedel på klimatutsläpp. Utmaningen ligger i att förmå parter att sluta internationella avtal och få acceptans hos allmänheten och beslutsfattare.
Men hur populärt är det att höja skatter och avgifter? Många politiker går till val på att göra motsatsen.
– För några år sedan skulle jag ha sagt att acceptansen för skatt på flygresor är ett hinder. Men något har hänt. Den svenska flygskatten togs emot utan större protester, säger Jonas Åkerman och hänvisar även till senaste statistiken om svenskars minskade flygresande, för första gången på tio år.
– Till en del beror det på ökad medvetenhet och ändrade attityder. Debatten om utsläpp har påverkat. Det ska bli intressant att se om det håller i sig.
Text: Christer Gummeson
Fotnot: Forskningsprojekten ”På väg mot ett klimatneutralt långväga resande 2045” och Innovationer för ett hållbart långväga resande” leds av Jonas Åkerman och finansieras av Vinnova.