Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Ökad återvinning avgörande för hållbar framtid

NYHET

Publicerad 2013-11-12

I en tid när våra samhällen – och själva naturen – hotas av klimatförändringar, verkar det rimligt att fråga sig: Har återvinning fortfarande någon betydelse? Två svenska forskare menar att det har det.

KTH-forskarna konstaterar att återvinning är viktigt för ett hållbart samhälle, för våra energisystem och transporter. Utsläppen behöver minska drastiskt. Återvinning och ny teknologi är delar i omställningen.

- Nya energikällor, utveckling av teknologi stödjer övergången till hållbara samhällen, säger Göran Finnveden
- Nya energikällor och utveckling av teknologi stödjer övergången till hållbara samhällen, säger Göran Finnveden (Foto: Peter Larsson KTH/press)

Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och vice rektor för hållbar utveckling vid KTH, säger att hushållens återvinning av bland annat förpackningar och material är viktig och behöver öka. 

Även skräp som inte återvinns ingår i det hållbara systemet genom att omvandlas till energi i form av värme, elektricitet och transportbränslen. En stor del av landets fjärrvärme kommer från förbränning av skräp till exempel.  

– Även om det generellt sett spar mer energi att återvinna än att förbränna sopor, säger Göran Finnveden.  

Han konstaterar också: – Vi kan göra mycket mer! 

Han syftar på att det i samhället finns andra sektorer än hushållen som kan öka återvinningen. 88 procent av Sveriges avfall kommer från dessa andra sektorer så som industri, jordbruk och bygg- och rivningssektorn till exempel.  

– Många avfallsströmmar är ofta dåligt utnyttjade resurser, säger Göran Finnveden som ser en stor potential och lyfter fram att teknikutvecklingen kan spela en viktig roll här. 

På KTH utvecklas metoder för att utvinna energirika gaser från avfall. 

Video: När rullar bränslecellsdrivna bilar på vägarna?

Göran Lindbergh
Göran Lindbergh förklarar vad som krävs för att bränsleceller ska kunna möta samhällets transport- och energibehov.

När USA:s president Barack Obama nyligen gjorde statsbesök i Sveriges presenterade KTH-forskare ett system som utvecklats vid universitetet och som bygger på utvinning av vätgas från restprodukter vid produktion av olivolja. Vätgasen omvandlas till elektricitet i bränsleceller och kan driva bilar. 

De bränslecellsdrivna bilarna som visades för Obama skulle kunna utformas för att drivas med vätgas från samhällets avfallsströmmar. Det skulle kunna innebära revolutionerande ändringar i utsläppsnivåer från fordon. Prototypen som Obama undersökte kan resa från Stockholm till Göteborg och tillbaka igen, omkring 100 mil, på mindre än en liter drivmedel.

– Det finns verkligen möjligheter för teknologin att göra en skillnad, säger Göran Lindbergh professor och chef för institutionen för kemiteknik vid KTH och en av dem som visade bränslecellerna för Obama.

Men enbart teknik kan inte lösa problemen med global uppvärmning och energi- och koldioxidutsläpp. Det är Göran Finnveden och Göran Lindbergh överens om. Politikerna behöver göra mer och att de behöver allmänhetens stöd och engagemang för att kunna ta stegen mot markant minskade koldioxidutsläpp. 

- Vi behöver vända den trend som pekar på ökade transporter och dessutom använda alternativa bränslekällor, säger Göran Finnveden. 

- Drastiska förändringar är nödvändiga. Vi behöver minska utsläppen. Vi behöver ändra våra beteenden och resvanor. Göran Finnveden understryker samtidigt att det inte behöver innebära att vi ändrar vår livsstil lika drastiskt. Nya energikäller, utveckling av teknologi och förändrade system kan underlätta övergången till samhällen där miljöbelastningen inte ständigt ökar. 

Enligt Göran Finnveden skulle en global koldioxidskatt kunna underlätta omställningen till det hållbara samhället. Sverige har en koldioxidskatt sedan 1991. 
– Den har förändrat uppvärmningen av landets bostäder, utan att det påverkat oss så mycket, resultatet är fortfarande varma hus. 

– En global koldioxidskatt skulle kunna förändra energi- och transportsystemen, säger han och fortsätter: Undersökningar visar att skatten inte behöver vara särskilt hög för att den ändå ska ge en stor effekt.

För mer information kontakta Göran Finnveden professor i miljöstrategisk analys och vice rektor för hållbar utveckling vid KTH på 08 - 790 73 18 alternativt  goran.finnveden@infra.kth.se eller Göran Lindbergh professor och chef för institutionen för kemiteknik vid KTH på 08-790 81 43 alternativt  goeran.lindbergh@ket.kth.se

Text: Jenny Axäll och David Callahan 

KTH-forskarna som fick träffa Barack Obama

Video: Kan en global koldioxidskatt bidra till mindre utsläpp?

Hör Göran Finnveden berätta mer om hur en skatt på koldioxidutsläpp skulle kunna bidra till ett mer hållbart samhälle. 
- De som förorenar bör betala för miljöförstöring.