månadsarkiv: september 2016

Vad vill KTH?

Från de globala hållbarhetsmålen till KTH:s – hur ser de ut egentligen och hur realistiska är de?

KTH har hållbarhetsmål som gäller för perioden 2016-2020. Målen finns inom tio olika områden:

  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Arbetsmiljö
  • KTH:s campus
  • Resor
  • Upphandling och inköp
  • Kemikaliehantering
  • Investering av stiftelse- och donationskapital
  • Organisation och ledning

För varje område finns en beskrivning av de övergripande målen för perioden, bakgrund och hur målen ska följas upp. Här finns inte möjlighet att beskriva alla målen, men klicka gärna på länken för att läsa mer.

Jag tycker att KTH:s hållbarhetsmål är bra. De är ambitiösa men realistiska. Jämfört med de tidigare miljömålen har de ett bredare hållbarhetsperspektiv.

De är beslutade av rektor och gäller därför för hela KTH. Det innebär att alla skolor och förvaltningen ska arbeta med dessa mål under perioden fram till 2020. Alla målen utom arbetsmiljö ligger också inom KTH:s miljöledningssystem vilket innebär att de kommer att följas upp i samband med miljörevisioner. Det finns också kopplingar till KTH:s utvecklingsplan och Vision 2027.

Här vill jag gärna lyfta fram det sista målet under rubriken Organisation och ledning. Det lyder: ”Miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i ordinarie verksamhet och vara en del i alla relevanta processer, planer och beslut.” Det är ett spännande mål som kan innebära att vi behöver utveckla en del processer och tydligare lyfta in hållbarhetsfrågor i exempelvis olika planer.

Veckans tips: Indien har ambitiösa elbilsplaner. Se inslag i Aktuellt Inklusive intervju med Måns Nilsson från Stockholme Environment Institute och Adjungerad professor på KTH. Inslaget börjar efter 33 minuter.

Stor kompetens kring undervisning för hållbar utveckling

På KTH finns mycket kunnande i hur man undervisar om hållbar utveckling. Något som blev väldigt tydligt då KTH-forskare tog hem priset ”Best paper award” på konferensen i ”Engineering education for sustainable development” som hölls i Belgien i början av september.

Vinnarna var Sara Trulsson och Daniel Franzén från Industriell ekologi och Jon-Erik Dahlin från Energiteknik. Deras bidrag handlar om aktivt lärande som metod för undervisning om klimatförändringar. De har bland annat studerat hur användning av brädspel och gruppdiskussioner kan främja lärande och stärka självförtroendet hos studenterna att diskutera klimatfrågor. I spelet ingår bland annat att kunna förklara den naturvetenskapliga basen för klimatförändringar.

Förutom vinnarnas bidrag så var KTH starkt representerat med sammanlagt åtta presentationer. Bland dem som var där fanns lärare och forskare från fyra av KTH:s skolor (Arkitektur och samhällsbyggnad, Kemivetenskap, Datavetenskap och kommunikation samt Industriell teknik och management). Några exempel på det som presenterades är:

  • Hur integrerar man undervisning om hållbar utveckling för data-, ICT-, och mediastudenter? Under senare år har kurser i dessa tre program utvecklats av olika lärare som använt delvis olika metoder och upplägg. En gemensam slutsats är betydelsen av att göra hållbar utveckling relevant för studenterna.
  • Hur undervisar man ingenjörsstudenter om social hållbarhet? En kursmodul för detta har utvecklats vid KTH.
  • Hur hanterar man kontroversiella frågor som till exempel den potentiella konflikten mellan bioenergi och mat i en kurs?
  • Erfarenheter av användning av brädspel i undervisning diskuterades i flera bidrag.
  • Vad är det pedagogiska värdet av fältarbete?
  • Hur bygger man kapacitet för utveckling av hållbara energisystem?
  • Samt en övergripande bild av arbetet med att integrera hållbar utveckling i undervisning på KTH. Mycket av det arbete finns samlat i en webbaserad verktygslåda.

Veckan tips: Thinking ahead den 5/10 och andra evenemang i Dome of Visions

Kan transportsektorn nå klimatmålen?

Det går att minska transportsektorns utsläpp med 80 procent till år 2030. Det var en glädjande slutsats i en rapport som Trafikverkets tagit fram.

I förra veckan var jag inbjuden att prata på ett remissmöte kring rapporten på Näringsdepartementet. Rapporten handlar om åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser.

En glädjande slutsats från rapporten är att det går att minska utsläppen med 80 procent till år 2030. Men det kräver en lång rad åtgärder. Inte minst behövs en kraftig energieffektivisering och elektrifiering av framför allt personbilar och lastbilar. Det behövs också satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång. Godstrafiken behöver effektiviseras och det behövs satsningar på underhåll av existerande infrastruktur. Allt detta sker dock inte av sig själv, utan kräver åtgärder av politiker.

Däremot behövs knappast några nya vägar. Trafikverket skriver att ”…nuvarande vägkapacitet är i stort sett tillräcklig och föreslår därför att man bör vara restriktiv med större investeringar i väginfrastruktur för ökad kapacitet.”

Förutom åtgärderna ovan så behövs också i varierande utsträckning

  • ökad användning av biobränslen
  • samhällsplanering och infrastrukturinvesteringar för att locka resenärer och gods från väg till järnväg
  • ett minskat resande med bil och minskade transporter med lastbil genom att införa styrmedel som gör bilresor och vägtransporter dyrare i förhållande till alternativen.

Jag tycker att Trafikverkets utredning är ett viktigt bidrag. Den ligger också huvudsakligen i linje med tidigare forskning och utredningar om vad som behövs för att nå klimatmålen. Det är också intressant att man visar betydelsen av minskade transporter samtidigt som det tidigare inriktningsunderlagets förslag och analyser bygger på ökat resande. Jag saknar dock en diskussion om vad som krävs för att nå klimatmålen efter 2030. Jag saknar också en diskussion om vad som krävs om implementeringen av den nya tekniken går långsammare än vad man tänker sig här.

Trafikverket har med sin rapport svarat på regeringens fråga om det går att nå klimatmålen till 2030 och därmed passat tillbaka bollen till regeringen. Infrastrukturminister Anna Johansson var tydlig med att klimatet är ett av regeringens tre prioriterade områden. Mycket av det som Trafikverket föreslår bör därför komma att omsättas i konkreta åtgärder.

Mötets fokus var landtransporter i Sverige. Flygets utsläpp är en helt annan historia som bland annat diskuteras i ett färskt radioprogram från Klotet med KTH-forskaren Jonas Åkerman.

Veckans tips: Sök jobb! KTH fortsätter satsningen på hållbar utveckling och söker nu en miljöchef och en projektledare till KTH Sustainability Office. Både externa och interna kandidater är välkomna. Läs mer om KTH:s miljö och hållbarhetsarbete här.

Hållbar utveckling – vad är det?

En av de frågor jag ofta får är: Hur definierar du hållbar utveckling? Numera brukar jag hänvisa till de 17 globala hållbarhetsmål som världens alla länder ställde sig bakom i september 2015.

När vi på KTH säger att vi arbetar för en hållbar utbildning så innebär det då att vi i utbildning, forskning, samverkan och i våra egna aktiviteter arbetar för att de globala målen ska kunna uppnås. Hur vi och andra jobbar med det är sådant som jag kommer att blogga om här i fortsättningen. Skicka gärna synpunkter och kommentarer på detta och annat till sustainability@kth.se.

Foto: Regeringskansliet/FN

Foto: Regeringskansliet/FN

De globala hållbarhetsmålen är:

  1. Avskaffa all form av fattigdom överallt.
  2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.
  3. Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
  4. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.
  6. Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.
  7. Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.
  8. Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
  9. Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder.
  11. Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
  14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.
  15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
  16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Under varje mål finns sedan ett antal delmål. Tillsammans utgör de en definition av hållbar utveckling som det finns en stor och global enighet om. Målen är universella, det vill säga de gäller alla länder, de är odelbara vilket innebär att man inte kan bara fokusera på ett av dem och strunta i de andra och de är beroende av varandra. I flera av målen finns ordet ”hållbar” vilket då pekar tillbaka på de andra målen. Till exempel ”hållbara konsumtions- och produktionsmönster” (mål 12) är sådana konsumtions- och produktionsmönster som stödjer (eller i alla fall inte motverkar) de andra målen.

Veckan tips: Anmäl dig till KTH Sustainability Research Day den 18/10 och lyssna på bland andra Finansmarknadsminsier Per Bolund, KTHs blivande rektor Sigbritt Karlsson och massor av KTH-forskare.