Genom Parisavtalet har världens länder höjt ambitionerna inom klimatområdet. Nu är det viktigt att Sverige följer efter. Högre ambitioner behövs.
Parisavtalets målsättning förutsätter att världens utsläpp av växthusgaser i stort sett måste upphöra till mitten av detta århundrade, det vill säga om 35 år, för att nettoutsläppen globalt ska kunna vara noll då och därefter negativa. Sverige har genom att underteckna avtalet och genom EU:s ratificering ställt sig bakom denna ambitionsnivå.
Miljömålsberedningen har nyligen lämnat ett förslag på en klimatstrategi och liksom många andra har KTH lämnat ett remissvar. Vi anser att många av de förslag som läggs fram är bra och bör genomföras skyndsamt. Men i relation till Parisavtalet så anser vi att ambitionerna vad gäller delmål inte är tillräckligt höga och i vissa fall något av en sänkning. Nedan sammanfattas några av KTH:s synpunkter.
- Det är bra att det formuleras ett sektorsmål för transportsektorn. Men det förslag som nu läggs (70 procentig minskning) är en minskad ambition jämfört med tidigare förslag. Trafikverket har nyligen beskrivit hur kraftiga minskningar är möjliga med rimliga samhällsekonomiska kostnader (se min tidigare blogg Kan transporsektorn nå klimatmålen? (den finns en bit ner på sidan)). Det föreslagna sektorsmålet för transportsektorn kunde därför varit mer ambitiöst.
- Det hade också varit bra om det formulerats mål även för andra centrala sektorer som till exempel. jordbruket.
- Flyget riskerar att bli en klimatpolitiskt gökunge som på sikt kan äta upp allt utsläppsutrymme till skada för andra sektorer och industrier. Det internationella avtal som nyligen träffats innebär inga minskningar av utsläppen. Internationellt flyg borde därför behandlats i Miljömålsberedningens betänkande.
- Det bör också formuleras ett mål för de utsläpp som uppkommer till följd av svenskars konsumtion oavsett var utsläppen sker. Det finns många sätt att påverka dessa utsläpp, exempelvis genom offentlig upphandling (nya EU-regler trädde i kraft i våras som ytterligare underlättar miljökrav), information, samhällsplanering, punktskatter och differentierad moms.
- Förslaget om att utredningar och regelförslag ska åtföljas av analyser av hur förslagen påverkar utsläpp av växthusgaser är bra. Även propositioner borde innehålla miljö- och klimatanalyser.
- De beräkningar som gjorts av samhällsekonomiska kostnader i Miljömålsberedningens betänkande tyder inte på några orimliga kostnader och innehåller en del överskattningar eftersom övriga samhällsnyttor såsom minskade luftföroreningar inte är medräknade.