månadsarkiv: oktober 2016

Sökes: Högre ambitioner i klimatarbetet

Genom Parisavtalet har världens länder höjt ambitionerna inom klimatområdet. Nu är det viktigt att Sverige följer efter. Högre ambitioner behövs.

Parisavtalets målsättning förutsätter att världens utsläpp av växthusgaser i stort sett måste upphöra till mitten av detta århundrade, det vill säga om 35 år, för att nettoutsläppen globalt ska kunna vara noll då och därefter negativa. Sverige har genom att underteckna avtalet och genom EU:s ratificering ställt sig bakom denna ambitionsnivå.

Miljömålsberedningen har nyligen lämnat ett förslag på en klimatstrategi och liksom många andra har KTH lämnat ett remissvar. Vi anser att många av de förslag som läggs fram är bra och bör genomföras skyndsamt. Men i relation till Parisavtalet så anser vi att ambitionerna vad gäller delmål inte är tillräckligt höga och i vissa fall något av en sänkning. Nedan sammanfattas några av KTH:s synpunkter.

  • Det är bra att det formuleras ett sektorsmål för transportsektorn. Men det förslag som nu läggs (70 procentig minskning) är en minskad ambition jämfört med tidigare förslag. Trafikverket har nyligen beskrivit hur kraftiga minskningar är möjliga med rimliga samhällsekonomiska kostnader (se min tidigare blogg Kan transporsektorn nå klimatmålen? (den finns en bit ner på sidan)). Det föreslagna sektorsmålet för transportsektorn kunde därför varit mer ambitiöst.
  • Det hade också varit bra om det formulerats mål även för andra centrala sektorer som till exempel. jordbruket.
  • Flyget riskerar att bli en klimatpolitiskt gökunge som på sikt kan äta upp allt utsläppsutrymme till skada för andra sektorer och industrier. Det internationella avtal som nyligen träffats innebär inga minskningar av utsläppen. Internationellt flyg borde därför behandlats i Miljömålsberedningens betänkande.
  • Det bör också formuleras ett mål för de utsläpp som uppkommer till följd av svenskars konsumtion oavsett var utsläppen sker. Det finns många sätt att påverka dessa utsläpp, exempelvis genom offentlig upphandling (nya EU-regler trädde i kraft i våras som ytterligare underlättar miljökrav), information, samhällsplanering, punktskatter och differentierad moms.
  • Förslaget om att utredningar och regelförslag ska åtföljas av analyser av hur förslagen påverkar utsläpp av växthusgaser är bra. Även propositioner borde innehålla miljö- och klimatanalyser.
  • De beräkningar som gjorts av samhällsekonomiska kostnader i Miljömålsberedningens betänkande tyder inte på några orimliga kostnader och innehåller en del överskattningar eftersom övriga samhällsnyttor såsom minskade luftföroreningar inte är medräknade.

Surrigt värre på Sustainability Research Day

Det var ett fantastiskt surr i kårhuset när KTH Sustainability Research Day arrangerades i tisdags. Surret kom från de 31 parallella sessionerna som hölls vid runda bord i matsalen. Det funkade!

Vi prövade i år ett nytt koncept som kallas Converstations. Alla deltagare fick välja mellan tre av 31 olika presentationer. Formatet gör att det finns andra möjligheter till frågor och diskussioner mellan de som presenterar och de som lyssnar. Det ger också möjlighet att visa upp vilken bredd det finns på KTH:s hållbarhetsforskning. Jag höll själv en Converstation och tyckte det var givande. Jag hörde också många positiva synpunkter efteråt även om det säkert finns saker vi kan putsa på. Stort tack till alla som deltog och fyll gärna i den enkät som kommer att skickas ut till alla som anmält sig.

Forskaren Mikael Karlsson presenterade sina resultat från det pågående projektet ”Mind the Gap” om varför vi inte löser de miljöproblem vi har. Han pekade bland annat på risker med pseudovetenskap, men också vikten av att fundera på vem som ska ha bevisbördan: den som förorenar eller den som vill åtgärda. Idag är det ofta den senare gruppen vilket leder till en asymmetrisk beslutssituation.

Mark Howells, professor i energisystemanalys, diskuterade betydelsen av att kunna analysera flera aspekter samtidigt. Eftersom energianvändning, vattenanvändning, markanvändning och klimatet hänger intimt samman är det centralt att dessa analyseras samtidigt och därför utvecklar de analysverktyg som kan göra just det

En omställning till ett hållbart samhälle kräver också investeringar i ny teknik och infrastruktur. Hur detta ska finansieras och vilken roll finansiella aktörer å ena sidan och konsumeter å andra sidan har, diskuterades i ett panelsamtal med finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund, Marja Carlsson från SEB och Hans Lööf och Josefin Wangel från KTH som leddes av moderator Åsa Juhlin. Per Bolund lyfte att även om forskningen ofta har en bred enighet om miljöproblemen och dess orsaker, så möts politiker ofta av en mängd olika budskap om vilka lösningar som bör införas. Här har vi inom forskningen en roll att utvärdera olika alternativ och att försöka skapa konsensus om vilka lösningar som kan vara mest effektiva på kort och lång sikt.

Dagen avslutades av KTH:s blivande rektor Sigbritt Karlsson. Det är tydligt att hon har ett stort engagemang kring hållbarhetsfrågor och att hållbar utveckling kommer att fortsätta vara ett prioriterat område och pelare för KTH. Detta kommer hon säkert att utveckla i samband med sin installation och i andra sammanhang. Det ser vi framemot!

Veckans tips: Material Science for Sustainable Development den 10/11 och Energy Dialogue den 24/11.

Resfria möten ger nya möjligheter

Resfria möten leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Det ger också nya möjligheter att involvera världsstjärnor i vårt arbete.

Som anställda på KTH är resandet en del av arbetet. Vi behöver träffa andra för att få inspiration, lära, samarbeta och sprida våra resultat. Samtidigt finns det globala mål om att minska utsläppen av växthusgaser.

Förra veckan skrev jag bland annat om att utsläppen av koldioxid globalt behöver minska till ungefär noll vid mitten av detta sekel för att nå målen i Parisöverenskommelsen. För KTH:s del är de största utsläppen kopplade till våra tjänsteresor. År 2015 var utsläppen ca 1.2 ton per årsarbeskraft. Det var en minskning från 1.4 ton per årsarbeskraft år 2012.

Bland KTH:s hållbarhetsmål finns att vi ska minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor med 20 procent till år 2020. Det är ett mål som är ungefär i linje med de globala målen om minskade koldioxidutsläpp. Det finns en kontinuerlig teknikutveckling inom området. Man flyger smartare och har effektivare motorer. Man kan uppskatta att denna utvecklin ger minskade utsläpp på knappt 10 procent fram till 2020. Det innebär i så fall att vi behöver minska resandet med lite mer än 10 procent fram till 2020. Jag tror att det är möjligt. Det innebär att var 10:e resa ska bort under en tidsperiod på fem år. Jag tror att få av skulle märka om vi till exempel ersatte var tionde tjänsteresa med resfria möten.

I förra veckan hade vi inom ett av mina egna forskningsprojekt ett möte med våra internationella och nationella referensgruppur. Vi valde denna gång att ha mötet via video. De tre personerna i den internationella referensgruppen fanns i Brunei, England och Kanada medan vi andra var i sal F3 på KTH. Mötet gick väldigt bra. Tekniken fungerade utmärkt med en del smarta lösningar, som att till exempel kameran i vår sal automatiskt zoomade in den som pratade. Vi fick också utmärkt support från IT-avdelning.

En intressant aspekt är att vi inte hade kunnat ordna detta möte fysiskt. Vi hade inte fått dessa tre personer att resa så långt vid ett och samma tillfälle. Någon av dem hade säkert kunnat komma, men inte alla tre samtidigt. Det illustrerar att förutom att spara tid, pengar och koldioxidutsläpp ger resfria möten nya möjligheter. Vi kan träffa och föra intressanta diskussioner med världsstjärnor som skulle vara svåra att annars få hit och delta fysiskt i ett referensgruppsmöte.

Jag tror att det är flera av oss som är lite ovana vid den här typen av möten. Man kan känna sig lite okunnig och kanske obekväm, men det är bara att sätta igång. Vi är många på KTH som har en lärprocess framför oss men det finns också utmärkt stöd att få. Många rum och salar har bra teknisk utrustning och IT-support kan hjälpa till. Kanske måste vi med tiden också öka deras resurser för support. Det är ju inte minst viktigt för att komma igång och lära sig.
Veckans tips: (1) Det finns några platser kvar till KTH Sustainability Research Day på eftermiddagen den 18/10.

(2) Bloggen “The Travelling Scientist: Mobility, Knowledge-making and Sustainability in the 21st century” diskuterar just det

 

Vi lever i ett gigantiskt experiment

Effekter av klimatförändringar sker redan nu. Vi är mitt inne i ett gigantiskt experiment. Men samtidigt som klimatet förändras ökar också möjligheterna att studera effekterna av dessa förändringar.

I en nyligen publicerad översikt i Science  listas ett antal områden där man studerat effekter av ökad temperatur. Till exempel ökar dödligheten med ökad temperatur. Visserligen kan den sjunka i kalla områden, men totalt sett förväntas den öka. Liknande samband finns för arbetsproduktivitet och för jordbruket. För ekonomisk tillväxt verkar det finnas en optimal temperatur vid cirka 13 grader. Det gör att det redan nu finns en minskad ekonomisk tillväxt med cirka 0,25 procentenheter per år, en minskning som kan förväntas öka eftersom temperaturen stiger.

För KTH är en inte ointressant detalj att resultat på matteprov i skolan minskar med ökande temperatur.

Även mänskliga relationer ändras med ändrat klimat. Man kan exempelvis se effekter på våldsbrott, våldtäkter och användning av kraftuttryck på sociala medier, enligt artikeln i Science. Även på större skala leder ökade temperaturer till ökade konfliktrisker. Exempelvis beräknas uppvärmningen sedan 1980 ha ökat konfliktrisken i Afrika. Det kan också finnas samband med att hela stater faller samman. Detta i sin tur leder till komplexa effekter på migration.

Det man kan studera nu är effekter av relativt begränsade temperaturförändringar. Vid större förändringar kan det också finnas ickelinjära effekter. Om man når vissa tröskelvärden kan system förändras kraftigt och vi får andra typer av effekter.

När man läser artikeln i Science och liknande sammanfattningar är det tydligt att klimatförändringar påverkar hela samhället och ibland på komplexa sätt. Detta gör också att det är svårt eller till och med omöjligt att exempelvis uppskatta samhällsekonomiska kostnader av klimatförändringar och åtgärder.

Effekterna av ett förändrat klimat och icke-linjära effekter riskerar att bli stora. Världen har dock genom Paris-avtalet enats om att begränsa utsläppen och temperaturökningen till väl under två grader. Det innebär att världen i praktiken behöver sluta använda fossila bränslen runt mitten på detta sekel. Det innebär stora förändringar i samhället och den teknologi vi använder. De studenter vi utbildar idag på KTH kommer att arbeta med andra förutsättningar än de vi har nu, och det är viktigt att vi förbereder dem på dessa.

Veckans tips: Alla intresserade doktorande kan delta i Stockholm PhD student dialogue on Sustainability som i år arrangeras på Handelshögskolan.