månadsarkiv: november 2016

Upp till bevis för kommande generationer

Enligt Högskolelagen ska universitet och högskolor främja en hållbar utveckling. Nu ska det utvärderas.

I 1 kapitlet 5 § i Högskolelagen står det att ”universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Denna paragraf infördes 2006 och nu har regeringen bett Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att göra en utvärdering för att se vilka resultat som har uppnåtts.

UKÄ har valt att fokusera på utbildning. Forskning och samverkan kan komma med indirekt genom att forskarutbildning och samverkan i utbildning också kan ingå. Utvärderingen kommer att gå till så att alla universitet och högskolor ska skriva en självvärdering enligt en vägledning som UKÄ just nu arbetar med. Sedan ska en bedömargrupp läsa rapporterna och skriva omdömen om alla lärosäten plus en samlad rapport. UKÄ ska rapportera till regeringen den 1/9 2017.

Bedömargruppen består av sju personer från olika lärosäten plus två studeranderepresentanter och en arbetslivsrepresentant. Jag är ordförande i bedömargruppen. Det är ett spännande arbete. Hittills har vi arbetat med bedömningskriterierna och vägledningen. Vi har haft intressanta diskussioner och nu ska UKÄ fatta beslut. Instruktionerna kommer att gå ut efter den 6/12.

Jag är säker på att det kommer att bli intressant och lärorikt att läsa självvärderingsrapporterna. Tillsammans kommer vi att kunna lära oss mycket och driva utvecklingen framåt. KTH har som mål att hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram. Vi har också arbetat systematiskt under flera års tid. Alla program på grundläggande och avancerad nivå har skrivit (eller skriver) handlingsprogram och alla forskarutbildningsprogram ska ha inventerat kurser och utvecklingsbehov. Så jag tror att KTH står väl förberedda inför utvärderingen.

Veckans tips: Läs om Emma Strömberg som får KTH:s pedagogiska pris för sitt ”systematiska, uthålliga och engagerade arbete med att stödja implementeringen, både av hållbar utveckling och ett pedagogiskt förhållningssätt”, i ingenjörsutbildningar. https://campi.kth.se/nyheter/brinner-for-hallbar-utveckling-1.688066

Dåliga nyheter – och bra

Valet av ny president i USA gör det inte lättare att driva klimatfrågan. Samtidigt finns det nu mycket inbyggd dynamik som gör att den rullar vidare.

Den nya ledningen i USA är unik i sitt sätt att förneka etablerad vetenskap. Klimatfrågan är ett exempel, men inte det enda.

Samtidigt har det också kommit positiva nyheter under veckan. För att nå målen i Paris-överenskommelsen krävs att de globala utsläppen av växthusgaser planar ut under de närmaste åren, för att därefter sjunka. De goda nyheterna är att de globala utsläppen från förbränning av fossila bränslen och cementproduktion under de senaste åren har planat ut. Det beror bland annat på att användningen av kol har minskat. Först om några år vet vi om detta är det trendbrott som behövs, men det är en bra början.

Det finns flera faktorer som driver minskad användning av kol i världen. En är de sjunkande kostnaderna för förnybar energi och batterier. Man kan också förvänta sig att de kommer att fortsätta att sjunka i takt med att mer och mer produceras och installeras. En annan faktor som driver utvecklingen är luftkvaliteten som i många länder kräver akuta åtgärder. De åtgärderna kommer också att leda till minskade utsläpp av fossila bränslen. Detta är faktorer som kommer att driva på minskade utsläpp av växthusgaser och därför inte direkt påverkas av en ny ledning i USA.

Viktigt nu är att fortsätta upprätthålla dynamiken i förändringen. KTH har en roll att spela i att ta fram nya lösningar och sprida dem. Vi har också ett ansvar att tillsammans med andra försvara vetenskapens roll i samhället.

Hållbar utveckling på frammarsch

KTH har gjort tydliga framsteg inom miljö och hållbar utveckling sedan 2011. Det visar de uppföljningar som gjorts.

När vi nu byter rektor kan det finnas skäl att fundera på hur utvecklingen har varit inom hållbar utveckling på KTH. Tidigare i år publicerade vi en sammanfattande redovisning av hur vi lyckats med miljömålen mellan 2013 och 2015. Ett av resultaten är att ett systematiskt arbete kring undervisning har gett resultat.  Forskning om och för hållbar utveckling har också ökat.  Det syns bland annat genom att KTH har klättrat på QS ranking i kategorin ”Environmental Science”. KTH har också klättrat på Naturvårdsverkets ranking över myndigheters miljöledningsarbete och nu är vi på delad 5:e plats. KTH blev miljöcertifierat 2015. Vi fick också utmärkelsen ”International Sustainable Campus Excellence Award for Excellence in Campus 2015” för KTH Campus Plan 2014. På våra campus så har energianvändningen i byggnader minskat och utsläppen av koldioxid från flygresor per anställd har minskat.

Under 2015 gjordes också en utvärdering av arbetet med att integrera hållbar utveckling i undervisning, forskning och samverkan. Den gjordes av en extern bedömargrupp bland annat baserat på intervjuer med interna och externa intressenter. Bland resultaten märks:

    • KTH har gjort framsteg i sitt hållbarhetsarbete
    • Stöd från KTH-ledning och administrativt stöd har varit betydelsefullt
    • Det finns ett stort stöd i verksamheten för att KTH ska vara en ledande aktör inom hållbarhet
    • Men – det är långt kvar till målet att hållbarhet är integrerat i all verksamhet.

Det här pekar mot att den satsning som Rektor beslutade om 2011 har gett resultat men också att den behöver fortsätta. Själv tror jag att de satsningar som görs med fakultetsmedel är speciellt viktiga. Ett exempel är att skolorna inför 2012 kunde äska medel för särskilda satsningar inom utbildning för hållbar utveckling. Totalt beviljades då 8 Mkr över ett antal skolor. Effekter av de satsningarna kan vi fortfarande se i verksamhet på flera skolor. Jag tror också att den satsning som nu görs av myndighetskapital (sammanlagt nästan 70 Mkr på hållbar utveckling) också kommer att ge effekter på lång sikt.

Nu kliver Sigbritt Karlsson på som ny rektor och signalen är tydlig. Verksamhet ska präglas av jämställdhet och hållbar utveckling.

Veckans tips: Prenumerera på nyhetsbrev från KTH Sustainability Office.

 

Kunskap om hållbar utveckling efterfrågas på arbetsmarknaden

De studenter KTH utbildar idag behöver kunna utveckla ny teknik och nya system med hänsyn till hållbar utveckling. Det är en kompetens som blir alltmer eftertraktad på arbetsmarknaden.

I den Karriäruppföljning som KTH gjorde 2015 framgår att 74 procent av dem som tog examen ett par år tidigare har arbetsuppgifter i sitt arbete som ställer krav på förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling.

Bland KTH:s hållbarhetsmål för perioden 2016-2020 finns målet att hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer (inklusive forskarutbildning) så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Att KTH nu också uttryckligen har som mål att hållbar utveckling ska integreras i forskarutbildningsprogram väcker frågor. Många välkomnar det och pekar på behovet. Andra menar att deras forskarutbildningsämne ligger så långt från hållbar utveckling att det bara blir krystat. Så kan det säkert vara i vissa fall. Men forskarutbildningen ska inte bara ge färdigheter inom det specifika forskarutbildningsämnet, utan också generella färdigheter. Efter forskarutbildningen kommer ju många att arbeta med bredare arbetsuppgifter som exempelvis innebär att man ska kunna göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling.

Men jag tror att många underskattar sitt ämnes koppling till hållbar utveckling. De globala hållbarhetsmålen (se tidigare blogg) berör många samhällsområden och jag tror att det är få ämnen på en teknisk högskola som inte har någon koppling. Ta till exempel matematik. Systemtänkande för att kunna hantera komplexa problem lyfts ofta fram som en nyckelkompetens inom hållbar utveckling. Det finns därför massor av exempel på hur matematik och systemanalys behövs både för att beskriva problem och utveckla lösningar på dem.

Ett annat exempel är autonoma system och artificiell intelligens. Cambridge University har nyligen startat ett center för framtidens intelligens. I sitt inledningsanförande beskriver Stephen Hawking hur AI har möjligheter att lösa många av våra hållbarhetsutmaningar, men också innehåller risker. Det är ett exempel på de starka kopplingar som finns mellan många forskningsområden och hållbar utveckling.

Veckans tips: Läs artiklar av KTH-forskare på DN Debatt om klimat och låglönejobb med repliker och slutrepliker.