månadsarkiv: mars 2017

Flygresor största utsläppskällan för KTH

Klimatfrågan är en av samhällets största utmaningar. Universitet som KTH kan och ska ta en ledande och långsiktig roll i att bidra till att lösa den. Det gör vi genom vår forskning, vår undervisning, men vi behöver också, precis som andra samhällsaktörer, ta vårt ansvar för att minska våra egna utsläpp. Utbildningssektorn står globalt för ett par procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Även det behöver minska.

För KTH:s del är en stor del av våra utsläpp kopplade till uppvärmning och drift av våra byggnader. Enligt KTH:s miljöutredning ledde detta år 2015 till utsläpp på cirka 2400 ton från fjärrvärme, fjärrkyla och el. Det är framför allt fjärrvärme som är väsentligt ur CO2-synpunkt eftersom elen huvudsakligen är från förnybara källor. Dessa utsläpp kommer att minska i framtiden eftersom byggnaderna blir mer energieffektiva och utsläppen från fjärrvärmeproduktionen kommer att minska.

Avfallshanteringen ger upphov till små utsläpp av växthusgaser enligt miljöutredningen. Det beror bland annat på att de utsläpp som uppstår från till exempel förbränning av avfall i viss mån kompenseras av att återvinning leder till minskade utsläpp när återvunna material ersätter annan produktion. Genom ökad återvinning kan detta positiva bidrag öka.

Resor till och från arbetet genererar ganska begränsade utsläpp eftersom många KTH:are åker kollektivt, går eller cyklar. Här finns det dock möjligheter att minska ytterligare genom att underlätta för elbilar, cyklar och kollektivtrafik.

Den stora källan till KTH:s utsläpp av växthusgaser är tjänsteresor. Utsläppen från dessa är cirka 4500 ton koldioxid varav flygresorna står för cirka 4400 ton. Det är dock inte bara utsläpp av CO2 som påverkar klimatet. Även andra typer av utsläpp som sker på hög höjd ger klimateffekter. Det gäller även om man använder biobaserade flygbränslen. Det råder osäkerheter om storleken på effekterna av höghöjdsutsläpp, men en faktor som ibland används är att klimatpåverkan är 1.9 gånger CO2-utsläppen. Denna faktor kan vara både större och mindre, men om vi ändå använder den blir utsläppen cirka 8400 ton CO2-ekvivalenter. Flygresorna står alltså för en dominerande del av KTH:s utsläpp.

För att minska utsläppen från flyg behövs en massiv teknikutveckling. Det behövs smartare flygplan, flygrutter och bättre bränslen. Här finns enorma och intressanta utmaningar för våra forskare. Men denna teknikutveckling kommer att ta tid.

KTH har som målsättning att minska CO2-utsläppen med 20 procent till år 2020. En del har kritiserat det målet för att det inte är tillräckligt ambitiöst givet de behov av utsläppsminskningar som finns globalt. Jag tror att oavsett mål så har vi (och andra universitet) en resa (!) framför oss där vi måste lära oss ny teknik och i viss mån ändra vanor. Man tror att en del av minskningen av utsläpp kan ske genom teknikutveckling inom flygsektorn. Men en viss del behöver också ske genom ändrade vanor. Kanske behöver vi ersätta var tionde resa med ett videomöte, tåg eller att man stannar hemma. Det låter inte oöverstigligt.

Veckans tips: KTH-forskning om bio-baserad ekonomi: De renar smutsigt vatten med papper och Här ska skogen få nytt liv.

 

Vändpunkt för koldioxid-utsläppen?

 

De globala energirelaterade utsläppen av koldioxid var oförändrade under 2016 för andra året i rad. Det kan vara ett tecken på en vändpunkt.

Statistiken kommer från IEA (International Energy Agency). Den visar att utsläppen minskat i Kina och USA, varit i stort sett oförändrad i Europa men ökat i stora delar av resten av världen. Minskningarna i Kina och USA beror bland annat på en ökad användning av förnybara energikällor och byte från kol till gas. I Kina sker minskningen trots en ökad elproduktion och drivs bland annat av krav på förbättrad luftkvalitet.

Även i svensk statistik ser vi minskningar av utsläppen. Utsläppen i Sverige har minskat med ca 25 procent sedan 1990. Om man i stället tittar på utsläpp från den svenska konsumtionen där man inkluderar utsläpp som sker i andra länder men som orsakas av konsumtion i Sverige, så får man däremot en annan bild. De konsumtionsrelaterade utsläppen har ökat sedan början på 90-talet. Men även här ser vi ett trendbrott och det har skett en minskning under de senaste åren och detta beror på att även utsläppen från de länder vi importerar från har planat ut eller börjat minska.

För att nå målen om att begränsa uppvärmningen till under 2 grader och sträva mot 1.5 grader krävs att de globala utsläppen når sin kulmen ungefär nu för att sedan minska. Den här statistiken visar alltså att vi kan vara på rätt väg. Om satsningar på förnybar energi och minskad användning av energi fortsätter finns det goda möjligheter. Det kommer dock inte att ske utan motstånd från de sektorer och intressen som är hotade. Det kommer därför krävas uthållighet och tålamod.

Veckans tips (1): Flygseminarium på KTH den 28/3.
Veckans tips (2): Klimatnytta med biokol granskas av KTH-forskare.

Arbetsmiljö är en hållbarhetsfråga

 

En god arbetsmiljö är en del av hållbar utveckling. Det illustreras bland annat av delmål 8.8 bland de globala hållbarhetsmålen som börjar: ”Skydda arbetstagarnas rät­tigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetsta­gare”.

KTH har som mål att ha en stimulerande och god arbetsmiljö. Med arbetsmiljö avses enligt vår personalpolicy ”alla faktorer som påverkar medarbetare och studenter vid KTH, till exempel attityder, ledarskap, lokaler, utrustning, kemiska produkter, arbetsorganisation, social interaktion samt möjlighet till återhämtning och professionell utveckling”.

För ett universitet som KTH är arbetsmiljöfrågor precis som andra hållbarhetsfrågor något vi arbetar med på olika sätt. Jag tror att många kan läsa definitionen av arbetsmiljö ovan och tänka att, jo det kanske finns en del saker att arbeta med där jag sitter. Men vi ska också undervisa om arbetsmiljö. Många som utbildar sig på KTH får så småningom jobb som chefer och ledare och därmed också ett arbetsmiljöansvar. Det finns på KTH också viktig och intressant forskning om arbetsmiljö, till exempel på avdelningen för Ergonomi på Skolan för teknik och hälsa.

Veckans länktips 1: LISTA: Så vet du om konflikten på jobbet är mobbning.

Veckans länktips 2: ”Många studier visar på ojämställdhet i forskarvärlden”

Universitet tar sikte mot en hållbar framtid

Ledande universitet runt om i världen arbetar med hållbarhetsfrågor. Det ses som en prioriterad fråga och en möjlighet att visa på vägar mot en hållbar framtid.

KTH är en av värdmedlemmarna i ISCN (International Sustainable Campus Network). Det är ett nätverk för universitet som arbetar med hållbarhet i campusutveckling, undervisning och forskning. Varje år ger ISCN ut en rapport som sammaställer vad olika universitet gör inom ett område och i år har rapporten utbildningsfrågor som tema. I korta avsnitt ger ett 30-tal universitet exempel på hur de integrerar hållbarhet i undervisningen.

Bland universiteten finns Princeton, Yale, Oxford, Hong Kong University for Science and Technology, National University of Singapore, The Korea Institute of Technology och ETH Zürich vilket visar på spridningen. Även om alla arbetar med att integrera hållbar utveckling i undervisningen har man valt olika metoder. Exempelvis har EPFL i Lausanne och Nanyang i Singapore introduktionskurser i hållbar utveckling som ges för alla under första året. På KTH har vi bestämt att alla program ska integrera hållbar utveckling, men det är upp till skolorna och programansvariga att bestämma hur det ska ske för att bäst passa den egna situationen.

Från KTH har vi två bidrag i rapporten. Ett visar hur vi arbetar med att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Vi beskriver ansatsen att dels tydligt visa målen och följa upp dem på olika sätt, dels utveckla verktyg som kan stödja programansvariga och undervisande personal.

Det andra bidraget är skrivet tillsammans med schweiziska EPFL och handlar om hur industrin ser på vilken utbildning inom hållbar utbildning som deras blivande anställda behöver. Vi har intervjuat personer inom näringslivet och haft en workshop. Resultaten pekar mot att industrin dels ser ett behov av specialister inom hållbarhet, dels att alla behöver grundläggande kunskaper. Det är framför allt inom fyra områden som alla behöver utbildas:

  • Kritiskt tänkande om komplexa frågor och förståelse av hållbarhet som ett komplext problem.
  • Att kunna artikulera och kommunicera hållbarhetsfrågor med interna och externa intressenter.
  • Förståelse av megatrender (exempelvis demografiska förändringar, klimatförändringar, och matsäkerhet) och hur de påverkar företagen och samhällsaktörer.
  • Grundläggande kunskaper om hållbarhetsfrågor inklusive social hållbarhet.

Att näringslivet efterfrågar dessa kunskaper är en viktig signal till universitet runt om I världen och till studenter. Ställ krav på att få den utbildningen!