Hoppa till innehåll

Flygresor största utsläppskällan för KTH

Klimatfrågan är en av samhällets största utmaningar. Universitet som KTH kan och ska ta en ledande och långsiktig roll i att bidra till att lösa den. Det gör vi genom vår forskning, vår undervisning, men vi behöver också, precis som andra samhällsaktörer, ta vårt ansvar för att minska våra egna utsläpp. Utbildningssektorn står globalt för ett par procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Även det behöver minska.

För KTH:s del är en stor del av våra utsläpp kopplade till uppvärmning och drift av våra byggnader. Enligt KTH:s miljöutredning ledde detta år 2015 till utsläpp på cirka 2400 ton från fjärrvärme, fjärrkyla och el. Det är framför allt fjärrvärme som är väsentligt ur CO2-synpunkt eftersom elen huvudsakligen är från förnybara källor. Dessa utsläpp kommer att minska i framtiden eftersom byggnaderna blir mer energieffektiva och utsläppen från fjärrvärmeproduktionen kommer att minska.

Avfallshanteringen ger upphov till små utsläpp av växthusgaser enligt miljöutredningen. Det beror bland annat på att de utsläpp som uppstår från till exempel förbränning av avfall i viss mån kompenseras av att återvinning leder till minskade utsläpp när återvunna material ersätter annan produktion. Genom ökad återvinning kan detta positiva bidrag öka.

Resor till och från arbetet genererar ganska begränsade utsläpp eftersom många KTH:are åker kollektivt, går eller cyklar. Här finns det dock möjligheter att minska ytterligare genom att underlätta för elbilar, cyklar och kollektivtrafik.

Den stora källan till KTH:s utsläpp av växthusgaser är tjänsteresor. Utsläppen från dessa är cirka 4500 ton koldioxid varav flygresorna står för cirka 4400 ton. Det är dock inte bara utsläpp av CO2 som påverkar klimatet. Även andra typer av utsläpp som sker på hög höjd ger klimateffekter. Det gäller även om man använder biobaserade flygbränslen. Det råder osäkerheter om storleken på effekterna av höghöjdsutsläpp, men en faktor som ibland används är att klimatpåverkan är 1.9 gånger CO2-utsläppen. Denna faktor kan vara både större och mindre, men om vi ändå använder den blir utsläppen cirka 8400 ton CO2-ekvivalenter. Flygresorna står alltså för en dominerande del av KTH:s utsläpp.

För att minska utsläppen från flyg behövs en massiv teknikutveckling. Det behövs smartare flygplan, flygrutter och bättre bränslen. Här finns enorma och intressanta utmaningar för våra forskare. Men denna teknikutveckling kommer att ta tid.

KTH har som målsättning att minska CO2-utsläppen med 20 procent till år 2020. En del har kritiserat det målet för att det inte är tillräckligt ambitiöst givet de behov av utsläppsminskningar som finns globalt. Jag tror att oavsett mål så har vi (och andra universitet) en resa (!) framför oss där vi måste lära oss ny teknik och i viss mån ändra vanor. Man tror att en del av minskningen av utsläpp kan ske genom teknikutveckling inom flygsektorn. Men en viss del behöver också ske genom ändrade vanor. Kanske behöver vi ersätta var tionde resa med ett videomöte, tåg eller att man stannar hemma. Det låter inte oöverstigligt.

Veckans tips: KTH-forskning om bio-baserad ekonomi: De renar smutsigt vatten med papper och Här ska skogen få nytt liv.