månadsarkiv: maj 2017

Nolltolerans mot dålig luft

Tusentals människor dör i Sverige på grund av dålig luft. Det beror i många fall på utsläpp från transportsystemet. Sverige behöver en nollvision för det också.

Forskare på IVL och Umeå universitet har uppskattat att 5 500 människor dör en förtida död på grund av luftföroreningar . Till det kommer sjukdomar och kroniska effekter på barns hälsa. Av dödsfallen så beror cirka 1 300 på lokala källor kopplat till avgaser från trafiken. Ytterligare 200 uppskattas bero på vägdamm. Cirka 1 000 dödsfall uppkommer på grund av lokal vedeldning. Resterande, cirka 3 000 dödsfall, kommer från icke-lokala källor. Det handlar om luftföreningar som transporteras regionalt, bland annat från el- och värmeproduktion och från trafik.

På europeisk nivå har EU-kommissionen uppskattat att dålig luftkvalitet orsakade mer är 400 000 förtida dödsfall i Europa under 2010. Det innebär att mer än 8 procent av alla dödsfall i Europa orsakades av dålig luft. Det är ungefär 10 gånger så många som omkommer i trafikolyckor. Dessa dödsfall motsvarar en förlust på cirka 4 miljoner år av människoliv. Förutom dödsfall och sjukdomar, så leder detta också till ekonomiska förluster genom att folk helt enkelt är sjuka i stället för att jobba. I krasst ekonomiska termer lönar det sig att minska utsläppen.

Hälsoeffekterna orsakas av små partiklar, kväveoxider, svaveloxider och andra luftföroreningar. De kan transporteras långt och de kan omvandlas till varandra (små partiklar kan bildas av kväve- och svaveloxider). Det är därför hälsoeffekter kan uppstå långt från källorna.

De åtgärder som behövs för att förbättra luftkvaliteten är i stor utsträckning desamma som för att minska utsläpp av växthusgaser. Det handlar om att minska användningen av fossila bränslen, använda mer vind- och solbaserad elproduktion, att gå över till eldrivna fordon och byta från bil till kollektivtrafik, gång och cykel.

Vi har en nollvision för dödade i trafikolyckor. Den känner alla som jobbar med transportfrågor till och många jobbar med den. På samma sätt borde vi i Sverige ha en nollvision för luftföroreningar. Ingen borde dö av dålig luft.

Veckan tips: Seminarium den 22/5 med Emma Strömberg: Hållbar utveckling i utbildningen – investering för framtiden.

Hållbarhetsarbete ger resultat

Hur går det för KTH i förhållande till våra hållbarhetsmål? Nyligen publicerades årets redovisning. Inom flera områden går det framåt.

Årets redovisning är den första med de nya målen som sträcker sig över perioden 2016-2020. Det finns tydliga steg framåt inom flera områden men KTH har så klart inte nått målen för 2020 ännu. KTH:s hållbarhetsarbete berör flera områden och här finns bara plats att nämna några.

Inom utbildning fortsätter det systematiska arbetet. Många insatser från lärare och forskare som undervisar, kursansvariga och programansvariga gör att vi ser resultat. Arbete pågår nu att säkerställa integrering av hållbar utveckling också inom mastersprogram och forskarutbildning. Inom forskningen gjordes flera egna satsningar förra året, bland annat inom cirkulär ekonomi, vattenfrågor och hållbar stadsutveckling. KTH fick också stora externa anslag kopplat till bland annat smarta material, smarta och hållbara städer och mobilitet och tillgänglighet. KTH:s synlighet i media med koppling till hållbar utveckling ökade också.

På KTH:s campus fortsätter energianvändningen att minska. Per anställd har energianvändningen minskat med cirka 30 procent sedan 2012 och är nu 15000 kWh per år (ungefär som energiförbrukningen i en villa). För att fortsätta att minska energianvändningen är samarbetet med Akademiska Hus och andra fastighetsägare viktigt. Mitt i all byggverksamhet kan det vara svårt att se all verksamhet som händer på campus, men det händer saker. Hus blir miljöcertifierade, bikuporna förökar sig och KTH:s personal har jämfört med andra arbetsplatser väldigt låga koldioxidutsläpp från sina resor till jobbet. Koldioxidutsläppen från flygresor ökade dock och det är ett område som KTH (liksom samhället i övrigt) måste arbeta mer med.

För upphandling och inköp är målet att hållbarhetskrav ska ställas där det är möjligt. Det arbetet går vidare och rutiner håller på att tas fram. För investeringar av stiftelse och donationskapital har tydliga steg tagits och företag som arbetar med utvinning av fossila bränslen ska uteslutas. Detta är också ett bra exempel på hur påtryckningar från studenter har påverkat KTH:s hållbarhetsarbete.

Målet är att hållbar utveckling ska integreras i alla ordinarie processer, planer och beslut. Där är vi inte ännu, men mycket händer. En del av aktiviteterna blir synliga på KTH Campus den 16 maj då det blir en cykeldag och den 16 och 17 maj då flera saker händer kopplade till KTH Placemaking week. Det senare är studentdrivet och finns också här .

Veckans tips: Cykeldag, Placemaking week och glass i solen.

 

 

 

 

Hållbar och ohållbar utveckling i Sverige

Statistiska centralbyrån (SCB) har precis gjort en statistisk uppföljning av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. När det gäller Sverige växer en blandad bild fram.

Sedan de 17 globala hållbarhetsmålen beslutades i FN av världens alla regeringar hösten 2015 har de statistiska organisationerna arbetat för att utveckla indikatorer och metoder att följa upp målen. Det är ju inte helt lätt att ta fram system för 17 mål och 169 delmål som ska kunna fungera överallt. Den sista februari i år gav regeringen SCB i uppdrag att till den 15 april göra en statistisk uppföljning av hur Sverige lever upp till målen och delmålen i Agenda 2030. Trots den korta tiden har arbetet resulterat i ett omfattande material som många kan gräva vidare i.

Sverige ligger bra till när det gäller många av delmålen vid internationella jämförelser. På global nivå lever vi exempelvis upp till de flesta delmålen relaterade till det första målet: Ingen fattigdom. Samtidigt finns det utsatta grupper. Om man studerar indikatorn Låg disponibel inkomst så är Ensamstående kvinnor med barn den grupp som ligger sämst till. Inkomstklyftorna ökar även i Sverige liksom trångboddheten.

Jämställdhet är ett annat område där Sverige ligger bra till samtidigt som vi inte når uppsatta mål. Det gäller exempelvis delmålet att avskaffa alla former av våld mot flickor och kvinnor. Även i fråga om delmålet att tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, eko­nomiska och offentliga livet har Sverige mycket kvar att göra.

För de miljörelaterade målen är det också tydligt att det finns ett avstånd mellan målen och det vi uppnått hittills. Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser behöver minska med 85 procent de närmaste 30 åren. Vi når inte heller miljökvalitetsmålen för hav, grundvatten, skogar och biologisk mångfald. Tusentals människor dör en förtida död i Sverige på grund av dålig luftkvalitet. Det är färre än i kraftigt förorenade städer i Asien, men många fler än vad som exempelvis dör i trafikolyckor och det är långt ifrån målsättningar om frisk luft.

Agenda 2030 är på många sätt ett fantastiskt dokument. Världens regeringar har enats om ett antal mål för en hållbar utveckling. Det ger ett ramverk. Företag, myndigheter och inte minst skolor och universitet kan identifiera viktiga mål och delmål att arbeta med. Samtidigt är målen kopplade till varandra och bildar en helhet och det går att hitta synergier där flera delmål verkar åt samma håll. Centralt i arbetet är att följa upp målen och det är viktigt att det arbetet fortsätter, både globalt och nationellt.

KTH bidrar till de globala hållbarhetsmålen på flera sätt. Vår undervisning berör alla mål. Inom forskningen kan vi ge signifikanta bidrag bland annat till målen Hälsa och välbefinnande; Rent vatten och sanitet; Hållbar energi för alla; Hållbar industri, innovationer och infrastruktur; Hållbara städer och samhällen; Hållbar konsumtion och produktion; och Bekämpa klimatförändringar. Genom samverkan kan vi arbeta tillsammans med näringsliv, myndigheter och organisationer för att bidra till målen.

Veckans tips 1: KTH Akademiska Kapell på Berwaldhallen spelar SAGAS – orchestral fantasy music med Orvar och Sabina den 11/5 och 12/5.

Veckans tips 2: Cykeldagar: Flemingsberg den 11/5 och KTH Campus den 16/5