månadsarkiv: december 2017

Tips för blivande hjältar

Inför jul och nyårhelger får jag ibland frågan om mina bästa tips på hållbara julklappar och nyårslöften. Här är några av mina förslag:

Välj ett yrke där du kan påverka. För er som studerar och er som funderar på vad ni ska plugga finns en möjlighet att välja ett yrke där man kan påverka. Kanske kan sidan 80000hours (det är ungefär så många timmar man jobbar) vara en inspiration.

Välj forskningsfrågor som kan påverka. Även om de flesta forskare är beroende av externa anslag, så har vi (liksom de som utvecklar utlysningar) större eller mindre möjligheter att välja områden och frågor som leder oss bort från ohållbara lösningar. De globala hållbarhetsmålen är en viktig utgångpunkt för prioriteringar.

Påverka politiken. Nästa år är ett valår och under året kommer det att finnas en massa politiska samtal. Lyft in hållbarhetsfrågorna i de samtalen, inte minst de hållbarhetsmål där utvecklingen går åt fel håll eller inte tillräckligt snabbt.

Starta och stötta lokala initiativ. Förändringsarbete kräver att människor organiserar sig och gör något juste tillsammans.

Ge till välgörenhet. Människor som skänker till välgörenhet blir lyckligare. Vill man få maximal effekt på pengarna kan hemsidorna thelifeyoucansave och givewell ge tips på organisationer som är effektiva.

Fundera vidare. Vi kan alla bli hjältar i våra olika roller och på vårt egna vis. Man kan få inspiration på många olika ställen. Ett är effektiva altruisters hemsida.

Veckans tips: Jullov. Det ska jag ha och återkommer med bloggen i början/mitten på januari.

 

Plaster – svårnedbrytbara material i förändring

Plast är ett samlingsnamn för ett stort antal material som används i alla möjliga sammanhang. Det finns enorma möjligheter att utveckla nya material med fantastiska egenskaper som kan bidra till en hållbar utveckling. Samtidigt behöver produktion, användning och avfallshantering av plaster utvecklas för att passa i ett hållbart samhälle. Här är några av de utmaningar som behöver hanteras.

  1. Produktionen
    Plast produceras idag huvudsakligen från fossila råvaror. I ett hållbart samhälle behöver det i stället vara baserat på förnybara råvaror. Men det duger inte med vilka förnybara råvaror som helst. Även dessa behöver vara producerade på ett hållbart sätt med hänsyn till både ekologiska och sociala aspekter.
  2. Tillsatserna
    Förutom polymererna, de stora molekylerna som plasten är uppbyggd av, finns det nästan alltid större eller mindre mängder av olika tillsatskemikalier i en plast. En del av dessa kan vara miljö- och/eller hälsofarliga. Om de är hårt bundna i plasten kan de kanske stanna där, men i andra fall kan de avges till omgivningen. Det kan till exempel handla om långsam avdunstning från ett byggnadsmaterial eller helt enkelt att ett barn biter och suger på en plastbit.
  3. Användningen
    Under användning kan små plastpartiklar spridas i naturen. Det kan handla om att de vid användning slits av eller att de sprids medvetet via till exempel avloppsvatten. Mikropartiklar av plast i sjöar och hav har uppmärksammats mer och mer den senaste tiden. Det är oroande eftersom de kan vara långlivade i naturen. Det kan alltså vara en parallell situation till andra klassiska miljöproblem som uppstår för att svårnedbrytbara och persistenta ämnen sprids.
  4. Återvinningen
    Återvinning av plast försvåras bland annat av att olika produkter och material innehåller olika och ofta okända tillsatser. Det leder till att plast i stor utsträckning förbränns vilket leder till utsläpp av koldioxid. Avfallsförbränning är i Sverige idag en ökande källa till utsläpp av växthusgaser. Avfallshanteringen behöver utvecklas och det behöver ske i samverkan med producenter av material och produkter.

Dessa utmaningar innebär att plast är ett oerhört spännande område att forska inom. Det handlar både om teknisk utveckling, men också om att utveckla affärsmodeller och system för en cirkulär ekonomi. Den fortsatta satsningen på Wallenberg Wood Science Center liksom Mistra-programmet Terraclean är exempel på forskning inom området.

Veckans tips: KTH i debatten. Sigbritt Karlsson med flera om hållbar utveckling på DN Debatt och Anna Wahl om Metoo i Agenda (med början efter ca 34 minuter).

 

Vilken forskning kan fattiga finansiera?

Forskningsfinansiärer begär ofta att olika samhällsaktörer ska medfinansiera forskningsprojekt. Det styr forskningen och gynnar rika och väl organiserade samhällsintressen på bekostnad av fattigare grupper.

Det kan finnas flera skäl för en forskningsfinansiär att kräva medfinansiering av forskning. Ett viktigt skäl är att det är ett sätt för finansiärerna att försäkra sig om att projektet har samhällsrelevans. Om ett eller flera företag är beredda att medfinansiera ett forskningsprojekt så kan man anta att de är intresserade av projektet och resultaten. Då ökar också sannolikheten för att det kommer fram användbara resultat och att de används.

Ett problem är dock att det framför allt är stora företag och väl organiserade samhällsintressen som har möjlighet att medfinansiera forskning. Små företag har sällan möjligheter att åta sig att stödja fleråriga projekt. Det blir istället större företag som har tillräckligt med resurser för att engagera sig långsiktigt som får del av de ofta statliga forskningsmedlen.

Den här situationen kan få extra allvarliga effekter inom hållbarhetsområdet. De som drabbas av till exempel klimatförändringar eller användning av farliga kemikalier är ofta svagt organiserade aktörer. Det kan vara fattiga människor, människor i andra länder och framtida generationer. Dessa grupper kan inte medfinansiera forskning i Sverige. De företag som gynnas av förändringar kan också ofta ha svårt att medfinansiera forskning, för att de kanske är små och nystartade. De forskningsfrågor som dessa grupper är intresserade av kan då få svårt att få finansiering.

Stora företag, myndigheter och branschorganisationer som idag är väletablerade, som kan drabbas av förändringar och har intressen att bevara kan ha lättare att medfinansiera. Det är därmed större chans att de forskningsprojekt de är intresserade av kan realiseras. På detta sätt kan krav på medfinansiering styra forskning. Det kan fungera konserverande och leda till att förändringar bromsas.

 

Veckan tips: Lansering av Vitiden torsdag den 7/12 kl 16.30 . Mer info här.