månadsarkiv: mars 2018

Många framsteg i miljöarbetet

KTH har lämnat årets första miljöredovisning. Den visar framsteg inom många områden, men också bakslag.

KTH har ett systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete. Det finns mål inom nio områden och arbete pågår inom alla dessa. Arbetet följs upp årligen och just nu är vi i en fas när det produceras ett antal rapporter som berättar hur arbetet går. Den första i raden är vår rapportering till Naturvårdsverket. Nedan följer några uppgifter från den rapporten.

  • För utbildning var en viktig aktivitet förra året att även doktorsprogrammen skulle ta fram handlingsplaner för hur hållbar utveckling ska integreras i programmen så att studerande efter examen ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. I rapporten framgår att 26 av 29 doktorsprogram hade gjort det.
  • Inom forskningen har finansiering från ett antal finansiärer med tydlig koppling till hållbar utveckling ökat, både i absoluta tal och som andel av KTH:s externa finansiering. Antalet publiceringar med tydlig koppling till hållbar utveckling har också ökat.
  • Ett av KTH:s mål är att integreringen av hållbar utveckling i vår forskningsbas ska öka. Andelen utlysta fakultetstjänster med tydlig koppling till hållbar utveckling i ämnesbeskrivningen var oförändrat 19 procent.
  • Energianvändningen på våra campus ökade. Energianvändningen är ganska stor, det går ungefär lika mycket energi per anställd som en normalvilla (med flera personer boende) använder per år. Det systematiska arbetet inom det här området behöver därför fortsätta.
  • Vår energimix är huvudsakligen förnybar. All vår el och 80 procent av vår värme kommer från förnybara källor.
  • Koldioxidutsläpp från våra resor ökar. Det är framför allt utsläppen från långväga flyg som ökar. Utsläppen är ganska höga, cirka 1.3 ton koldioxid per årsarbetskraft, sedan tillkommer effekter av höghöjdsutsläpp som uppskattningsvis är nästan lika stora. De korta flygresorna ger upphov till cirka 0,07 ton per år och är alltså betydligt mindre. KTH:s målsättning är att utsläppen ska minska med 20 procent mellan 2015 och 2020 och det är vi ganska långt ifrån.
  • För upphandlingar är målet att hållbarhetskrav ska ställas där så är möjligt. För 2017 var andelen upphandlingar och avrop där det ställdes miljökrav 48 procent och det var en ökning från 31 procent året innan. Det ekonomiska värdet av dessa upphandlingar och avrop var 48 procent av det totala värdet och året innan var det 15 procent.
  • För investeringar av stiftelse- och donationskapital innebär KTH:s hållbarhetsmål att de ska placeras så att de ger en god avkastning samtidigt som de bidrar till en hållbar utveckling. Inte minst efter påtryckningar från studenter för några år sedan så har fokus varit att de i större utsträckning ska placeras utan koppling till fossila investeringar. I dagsläget gäller det allt kapital som förvaltas åt KTH förutom 0.63 procent.

Rapporten till Naturvårdsverket är strukturerad enligt en specifik mall som gör den lite svårläst. Men det kommer mer tillgängliga rapporter under våren och då återkommer jag i denna blogg med mer info om dem.

Veckans tips 1: Big in Japan – Japansk spelmusik med symfoniorkester. Konsert den 7/4 med KTH:s Akademiska kapell i Berwaldhallen.

Veckans tips 2: Påsklov. Det ska jag ha.

 

Vikten av att tänka långt och kort tillsammans

En hållbar utveckling innebär förändringar. Att fortsätta som förut är inte möjligt. För att veta riktningen på förändringarna krävs långsiktiga mål.

De globala hållbarhetsmålen och Parisavatalet ställer upp mål inom många områden. För att nå dessa mål krävs ofta systemförändringar. Det är inte bara en enskild aktör som ska ställa om, utan alla aktörer inom en sektor behöver lojalt ställa upp på förändringen och arbeta för den. Gemensamma målbilder är då väsentliga för att kunna arbeta tillsammans och kunna utveckla strategier för förändring.

De gemensamma målbilderna rör ofta hela samhället. I vissa fall, till exempel för klimatområdet, innebär det mål för hela jorden. För att kunna arbeta med målen innebär det att vi behöver skala ner de globala målen till mål för enskilda länder och sektorer. Men även enskilda företag och myndigheter kan behöva ställa upp långsiktiga mål för att veta vart de är på väg. Med utgångspunkt från de målen kan man sedan analysera olika strategier och åtgärder, i vilken mån de stödjer de långsiktiga målen eller står i konflikt med dem. Med hjälp av scenariemetoder kan man också analysera vilka typer av förändringar som behövs för att nå målen.

En utveckling de senaste åren är att många större företag har börjat formulera egna långsiktiga mål i linje med de globala målen. Det kan handla om att vara klimatneutrala eller cirkulära inom några decennier. Det här är spännande och för många aktörer ett nytt sätt att arbeta som innebär att de måste utveckla nya långsiktiga strategier. Ofta blir det då också uppenbart att man även behöver kortsiktiga mål för att kunna följa utvecklingen och veta att man är på rätt väg. Dessa kortsiktiga mål behöver då vara i linje med de långsiktiga.

För att diskutera betydelsen av långsiktiga mål arrangerar vi idag den 22/3 tillsammans med NMC nätverket för ett hållbart näringsliv ett seminarium om modiga mål som drivkraft för näringslivets hållbarhetsarbete. Vi får bland annat höra om erfarenheter av långsiktiga mål från HM, Skanska, SSAB och Stora Enso.

Veckans tips: Nya tekniker för klimatet. Seminarium den 12/4 med ett spännande program. Anmäl dig här.

Omvänd ordning driver förändring

Tidigare har utvecklingen inte tagit tillräcklig hänsyn till hållbarhetsfrågor. Men nu är det istället hållbar utveckling som driver forskningsfrågorna. Det är en förändring.

Den här veckan är jag i Karlsruhe där jag deltar i en panel som utvärderar energiforskning vid Karlsruhes tekniska högskola (KIT). Vi är inte klara ännu och det är för tidigt att dra slutsatser. Men en sak som slagit mig är hur deras energiforskning drivs av den tyska energiomställningen. Den innebär bland annat att koldioxidutsläppen ska minska med 40 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 samtidigt som kärnkraften avvecklas. Det är slående hur alla jag har mött hittills, både de forskare från KIT som vi träffar och medlemmarna i utvärderingspanelen inser att stora förändringar behövs.

Att hållbarhet blivit drivkraften i sig beror på att samhället tidigare inte tagit frågorna på tillräckligt stort allvar. Åtminstone sedan början på 1990-talet när IPCC släppte sin första rapport om klimatförändringar har det funnits tillräcklig med kunskap för att agera. Att utsläppen sedan dess ökat i världen beror på att samhällets olika aktörer inte tagit tillräcklig hänsyn till denna kunskap. Med facit i hand kan man konstatera att det fattades en rad dåliga beslut. För att rätta till det krävs det nu förändringar.

Behovet av förändringar driver forskningen inom många områden. En viktig fråga är då om vi riskerar att göra nya fel? Finns det kunskap som vi idag inte tar tillräcklig hänsyn till? Finns det risker med de nya system som vi utvecklar som inte får tillräcklig uppmärksamhet? För att hantera detta behövs inte bara forskning kring utvecklingen av nya system, utan också kring hur de kommer att användas och vilka konsekvenser det kan ha på en rad andra hållbarhetsaspekter, miljömässiga men också sociala. Vilka aspekter kring exempelvis produktion av biobaserade material och metaller måste hanteras? Vilka är effekterna på fattigdom och jämställdhet? Finns det risker som gör att viss teknik kan komma att betraktas som oacceptabel? Detta är också viktiga frågor som forskningen behöver hantera.

Veckans tips: Åk tåg. Jag åkte tåg ner till Karlsruhe. Fungerade utmärkt. Kom fram tidigare än planerat eftersom jag kunde byta till tidigare tåg än de jag hade fått biljetter till.

 

 

Miljöledningssystem som ger effekt

Ett miljöledningssystem ger förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt. Om man också har ambitiösa miljömål är det ett effektivt verktyg.

KTH har liksom många andra större företag och myndigheter ett certifierat miljöledningssystem. Lite förenklat så innebär miljöledningssystemet att man ska sätta upp mål för sin verksamhet, tänka igenom vad man ska göra för att nå målen och sedan göra detta, följa upp arbetet och beroende på måluppfyllelsen fortsätta arbetet eller revidera planerna.

Ett bra miljöledningssystem ställer en del krav på dokumentation kring mål, handlingsplaner och uppföljning. En fråga man då kan ställa sig är om det är värt det arbetet. Riskerar det inte att leda till extra arbete och byråkrati?

Ett slags svar på den frågan fick vi i samband med UKÄ:s tematiska utvärdering av hållbar utveckling. I den utvärderas samtliga Sveriges universitet och högskolor med avseende på deras respektive arbete med hållbar utveckling i utbildningen. En fjärdedel av lärosätena fick omdömet att de har väl utvecklade processer (KTH var en av dem). Tre fjärdedelar fick omdömet att de har behov av att utveckla sina processer för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning. De här resultaten kunde vi i bedömargruppen sedan jämföra med hur Naturvårdsverket rankat de statliga lärosätenas arbete med sina miljöledningssystem (länk).

Det visade sig att av de lärosäten som var högst rankade av Naturvårdsverket fick mer än hälften det högre omdömet i UKÄ:s utvärdering. Bland dem i de två lägsta klasserna i Naturvårdsverkets rankinglista fick ingen det högre omdömet i UKÄ:s utvärdering.

Ett väl fungerande miljöledningssystem ökar alltså chanserna betydligt att man också har väl utvecklade processer för arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen, men det är ingen garanti. Miljöledningssystemet ger förutsättningar att arbeta systematiskt med de mål man ställer upp. Vilka resultat man uppnår är givetvis beroende av vilka och hur ambitiösa mål man bestämt sig för. Har man inga ambitioner att förändra något blir miljöledningssystemet ett onödigt verktyg som skapar administration. Men annars är det ett kostnadseffektivt verktyg för att nå miljömål inom en organisation.

Veckans tips: Mycket aktiviteter på KTH den 8/3. Skriv Wikipediatexter om kvinnliga forskare på Biblioteket eller gå på workshop om integrering av hållbar utveckling i undervisning på eftermiddagen, och lyssna på öppen föresläsning om nya spännande biobaserade material kl 17.

 

Därför tar förändring tid

Utsläppen av växthusgaser kommer att minska. Det är nödvändigt för att bromsa uppvärmningen. Men att förändra tekniska system tar tid.

Ett skäl till att förändring tar tid är att det finns inlåsningseffekter. Det är ett slags spårberoende som beskriver hur tidigare fattade beslut, påverkar senare beslut och gör det svårare att byta kurs. Man kan skilja på tre olika typer av inlåsningseffekter:

  • Tekniska. Mycket i vår omvärld har lång livslängd. Den som investerat i fordon eller produktionsanläggningar vill naturligtvis använda dem så länge de är lönsamma och inte avveckla tidigare. Även infrastruktur som behövs för till exempel transporter av människor och varor har lång livslängd. Ett exempel kan vara flygtransporter. Flygplan har en livslängd på kanske 30 år. Det gör att när ett flygbolag har valt att köpa en viss sorts flygplan, så har man en teknisk inlåsning som gör att det kommer att dröja länge innan man vill byta teknik. Även flygplatser och anläggningar för produktion och distribution av bränsle har lång livslängd. Ofta tar förändringar som kräver byte av infrastruktur längre tid, än förändringar där det redan finns etablerad infrastruktur.
  • Institutionella. När ett system är etablerat finns det ofta strukturer, regelverk och organisationer som stödjer det. Det finns människor som är kunniga inom vissa områden och som vill fortsätta att arbeta med de frågorna. Inom flygsektorn finns det exempelvis regler som ger undantag för ett antal skatter och man får även vissa subventioner. Om man vill ändra det, till exempel genom att införa internationella koldioxidskatter, så tar det lång tid. Det är en slags institutionell inlåsning.
  • Beteendemässiga. I våra vardagsliv skaffar vi oss vanor som är inbäddade i samhälleliga normer och praktiker. Flygresandet har ökat kraftigt i Sverige och det har etablerats vanor kring detta och vad som betraktas som normalt har förändrats. Sociala praktiker har anpassats efter den teknik och de normer som finns, och det gör det svårare att bryta vanor. Som forskare betraktas det som normalt att flyga till olika konferenser och möten. Att byta vanor och i stället resa och kommunicera på andra sätt tar tid.

Dessa inlåsningseffekter är kopplade och kan förstärka varandra. För teknisk utveckling är det viktigt att förstå att det inte räcker med bara strålande teknik. Inlåsningseffekter gör att den kanske inte slår igenom ändå. Det gör också att det är viktigt att börja i tid. Sverige ska ha ett klimatneutralt samhälle 2045, om 27 år. Ska vi hinna med det så är det viktigt att de investeringar som görs idag är i linje med framtida klimatmål, att de regelverk som finns stöttar de långsiktiga målen och att vi skaffar oss nya vanor och normer.

De goda nyheterna är dock att när det börjar förändras kan förändringarna förstärka varandra. Förändringar kan också starta på flera olika ställen. Det kan börja som teknisk utveckling eller med förändrade institutioner, vanor eller normer. Man kan alltså starta förändringar där man står och man har möjlighet att påverka.

Veckans tips: Åk skidor! Tips på skidspår finns här.