När larmet går

I måndags kom den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC (International Panel on Climate Change). I rapporten har man sammanställt dagens kunskap om vad en uppvärmning av 1.5 grader respektive 2 grader innebär. Dessa temperaturhöjningar är kopplade till de mål som nästan alla världens länder har kommit överens om genom det så kallade Paris-avtalet.

IPCC samlar forskare från hela världen inom olika områden och varje rapport genomgår omfattande granskningsprocesser. Man arbetar konsensusbaserat och är noggranna med att bara ta med sådant som har en gedigen vetenskaplig grund. Det innebär att man snarast ligger på den försiktiga sidan, dvs att man tenderar att underskatta de risker som finns med klimatförändringarna. Det är därför inte så konstigt att man i denna rapport har skruvat upp varningarna och riskbedömningarna jämfört med tidigare rapporter. I takt med att man forskar och lär sig mer (och i takt med att det blir varmare), kommer också nya effekter att upptäckas.

Rapporten pekar mot att det behövs kraftfulla förändringar nu om vi ska nå klimatmålen. Vi vet också vad som behöver göras. Vi ska sluta använda fossila bränslen, vi ska bygga klimatsmarta hus, vi ska hitta nya sätt att producera stål, cement och plast, vi ska äta mindre kött och mejeriprodukter från idisslare och vi ska flyga mindre. Alla dessa bitar måste finnas med i en strategi för ett hållbart samhälle i linje med Parisavtalet. Allt kan inte göras på en gång och vi har inte alla detaljer klara, men vi vet var vi kan börja. Jag har till exempel tidigare skrivit om bland annat transporter och byggnader.

På KTH och andra universitet pågår det nu massor med forskning kring nya klimatsmarta lösningar. Men dessa lösningar måste utvecklas, testas så att de verkligen leder till minskade utsläpp och implementeras i stor skala.

Just nu är vi lite som en grupp människor som sitter i ett hus där brandlarmet går, men ingen reagerar, för man tänker att om ingen annan gör något, så kanske jag hör fel, det kanske inte är ett brandlarm. Men det är det. Och det som behövs är att några reser sig upp och gör det som ska göras. Om några börjar, så kommer andra att följa efter.

Men alla kommer inte att jubla. De som sitter på stora tillgångar av fossila bränslen kommer att förlora på detta. Lobbyister kommer att använda sina vanliga argument och göra vad de kan för att bromsa utvecklingen. Man kommer kanske inte att säga att åtgärderna är fel, men man kommer att hitta argument för att det är någon annan som ska göra något annat, senare, inte nu.

Men det blir dyrare ju längre vi väntar med att hantera klimatförändringarna. Vi har väntat länge med att agera på den information som vi har haft och det gör att vi behöver agera nu och använda de alternativ som finns. För att nå klimatmålen behöver vi ungefär halvera utsläppen varje decennium. Det är fullt möjligt. Det är bara att sätta igång.

Veckans tips: Ta del av materialet från IPCC. Själva rapporten i sig är omfattande men det finns flera olika sammanfattningar på olika nivåer. Allt finns här.