AI- vadan och varthän?

Just nu görs stora satsningar inom artificiell intelligens (AI). Mer sällan diskuteras vad samhället kan och vill använda AI till. Här finns det behov av fördjupade samtal.

Artificiell intelligens beskrivs i olika sammanhang som en nyckelteknologi som på ett fundamentalt sätt kommer att förändra samhällen och industri. Från olika forskningsfinansiärer görs stora satsningar. Syftet sägs bland annat vara att satsningarna ska gynna svensk industri och vara ett bränsle för industriell utveckling.

Jag tror att det finns en enorm potential för AI. Just därför behöver vi inom forskningen också diskutera vad samhället kan och vill använda AI till.
Spelar det någon roll vilken industri som gynnas eller finns det vissa tillämpningar som är mer eller mindre intressanta?
Finns det risker med AI som behöver fångas upp, beforskas och diskuteras?
Hur kan AI bidra till en hållbar utveckling och finns det risk att det motverkar det? För att hantera dessa och andra frågor kan forskning inom AI inte bara skötas inom de närmast berörda vetenskapliga ämnesområdena utan behöver också inkludera andra relevanta områden.

Kopplat till de internationella diskussionerna om möjligheter och risker har forskare och andra intressenter formulerat ett antal principer för AI forskning. En av principerna gäller mål för forskningen: ”Målet med forskning inom AI ska inte vara att skapa planlös intelligens utan välvillig intelligens”. En annan princip säger att ”Investeringar i AI ska åtföljas av finansiering av forskning för att garantera välvillig användning av AI. Forskning ska inkludera snåriga frågor inom datavetenskap, ekonomi, politik, juridik, etik och samhällsvetenskap…”. Dessa principer skulle kunna vara intressanta utgångspunkter för fortsatta diskussioner.

Om man jämför de citerade principerna ovan med de målsättningar för större satsningar inom AI som idag görs, så verkar det finnas ett gap där emellan. Det är därför viktigt att diskussionerna både inom och utanför universiteten om vilken AI-forskning som behövs, hur den ska finansieras och vad syftet med AI-forskningen kan vara, ökar.

Veckans tips: Följ webbinar om hur CO2-utsläppen kan halveras till 2030 den 11/1 kl 13-15. Flera forskare från bland annat KTH presenterar The Exponential Climate Action Roadmap. Mer info och anmälan här.