Prioritera miljömålen nu

På 1990-talet beslutade riksdagen i bred enighet att det övergripande målet för svensk miljöpolitik var att inom en generation ska de stora miljöproblemen vara lösta. Man har också beslutat om ett antal nationella miljökvalitetsmål, preciseringar och etappmål. Begreppet ”inom en generation” preciserades till år 2020.

I förra veckan kom en rapport från Naturvårdsverket som det varit märkligt tyst om. Det var den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2019 ett år innan generationsmålet ska vara uppfyllt. Den korta sammanfattningen är att det inte går särskilt bra. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen kommer ett att nås: Ett skyddande ozonskikt.

För några av miljömålen så rör vi oss i rätt riktning, till exempel vad gäller försurning och luftkvalitet. För ytterligare andra rör vi oss dock i fel riktning. Utsläppen av växthusgaser behöver minska i snabbare takt, de ekologiska sambanden i landskapet behöver stärkas, och spridningen av farliga ämnen behöver minska.

En viktig, men svår, fråga är varför Sverige inte har lyckats bättre med det vi har bestämt oss för. Det är naturligtvis en fråga som inte har ett enkelt svar. I rapportens förord tror jag ändå att man är något på spåren. Dels underskattade man nog frågornas komplexitet som också har ökat med globaliseringen. Dels har beslutsfattare på olika nivåer inte prioriterat miljö- och klimatfrågorna tillräckligt mycket. Samhället sätter upp mål, men när man behöver göra avvägningar mot andra mål, så har hittills miljö- och klimatfrågorna vägt alldeles för lätt.

I regeringsförklaringen står det att miljömålssystemet ska utvecklas och nya etappmål tas fram. Jag tror att det är bra att Sverige håller fast i miljömålen. De definierar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling och utgör ett viktigt komplement till och precisering av de globala hållbarhetsmålen. Det finns också starka kopplingar mellan ekologisk och social hållbarhet. Målen är fortfarande i högsta grad relevanta. Det är prioriteringen av dem som måste göras.

Veckan tips: Lyssna på KTH-forskare på radion: ”Hur kan vi fortsätta att resa långt?” Med bland andra Jonas Åkerman  och ”Går det att vara optimist idag?” Med bland andra Karin Bradley