Att kompensera eller inte?

Jag får ofta frågor om klimatkompensation. Bör man klimatkompensera eller inte och leder det till klimatneutralitet? Detta är frågor som inte är självklart enkla.

Den klimatkompensation man oftast pratar om handlar om att stödja projekt för förnybar energi i utvecklingsländer. Man tänker då att den förnybara energin ska ersätta fossila bränslen och därmed minska utsläppen och att denna minskning ska kompensera de utsläpp som skett någon annanstans. Det kan också handla om skogsplanteringar eller om att minska utsläpp av växthusgaser från deponier eller industriella processer.

Ofta är detta bra projekt som leder till ökad produktion av förnybar el eller minskade utsläpp. Det kan också bidra till tekniköverföring, ökat lärande och sysselsättning vilket i sin tur kan leda till nya projekt.

Frågan är dock om det alltid leder till minskade utsläpp. Det kan till exempel vara så att investeringar i vindkraftverk eller solceller hade skett ändå. Det är inte heller säkert att de faktiskt ersätter fossila bränslen. Resultatet kanske blir att man använder både den nya förnybara energin och de gamla fossila kraftverken. Det kan i och för sig vara bra om man på detta sätt får tillgång till mer elproduktionskapacitet, men de faktiska utsläppen har ju inte minskat.

Jag tycker därför att det är tveksamt om man ska använda termer som klimatneutralitet när man använder denna typ av klimatkompensation. Ibland förekommer också en diskussion om att Sverige borde lägga mer resurser på internationella investeringar i stället för åtgärder i Sverige. Det kan finnas goda skäl för att öka de internationella investeringarna, det vill säga att klimatkompensera mer, men jag tycker att man bör diskutera huruvida dessa investeringar faktiskt leder till utsläppsminskningar, om det finns risker för negativ social påverkan och om de verkligen kan ersätta åtgärder i Sverige. På samma sätt är det problematiskt att den internationella flygbranschens långsiktiga strategi för att hålla nere utsläppen är att klimatkompensera. Även här behöver man fundera på om utsläppen faktiskt minskar.

Jag tror att vi behöver satsa mer på processer som faktiskt tar bort koldioxid ur atmosfären och håller de borta under längre tidsperioder. Det kan handla om geologisk lagring av koldioxid eller produktion av biokol som används som jordförbättringsmedel. Om man använder sådana typer av klimatkompensation tycker jag att det rimligt att prata om klimatneutralitet. Sådan klimatkompensation kan man köpa idag och det är dyrt jämfört med traditionell klimatkompensation, men inte orimligt dyrt i förhållande till de ekonomiska skador som koldioxidutsläpp orsakar.

Veckans tips: Lyssna på Sverker Sörlin och gå på hållbarhetspub för yngre forskare och doktorander. Anmälan här.