Kategoriarkiv: Hållbar stadsutveckling

Nya studentbostäder ger campus mer energi

I veckan deltog jag i invigningen av 305 nya studentbostäder på campus. Husen som byggts av Einar Mattsson innebär att vi slår åtminstone fyra flugor i samma smäll.

Den första flugan är förstås att det byggs studentbostäder. Det behövs. Att säkerställa ekonomiskt överkomliga bostäder är en viktig del av en hållbar stadsutveckling. Den andra flugan är att de byggs på KTH:s campus. Det bidrar till ett mer levande campusområde, där det finns människor som inte bara arbetar och studerar, utan också bor. Det är helt i linje med KTH:s utvecklingsplan.

Den tredje flugan är att husen är byggda för att vara plusenergihus. Det innebär att de över en ett-årsperiod ska generera mer energi än de förbrukar. För att uppnå det har husen bland annat solceller på taken, bergvärmepumpar och återvinning av värme. I huvudsak används känd teknik, men genom att använda det tillsammans skapar man hus som också fungerar som demonstrationsobjekt. Det är roligt att det kommer fler byggnader på KTH:s campus där man visar upp ny teknik. Jag tycker att det är extra roligt att man gör det för studentbostäder. Annars kan det finnas en risk att man för just studenter, eftersom behoven är akuta, bygger snabbt och med ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande för ögonen.

Att husen är plusenergihus visar också hur stora möjligheter det finns att effektivisera energianvändningen. Nu är nästa steg att genomföra detta på bred front i alla nybyggda hus. Ett annat område där man kan ta nya steg är att minimera miljöpåverkan från produktionen av de material som används i byggnader. Forskning från bland annat KTH visar att man kan halvera utsläppen av växthusgaser från produktionen av byggnadsmaterial.

Den fjärde flugan som får en smäll med de nya studentbostäderna är skapandet av KTH Live-in-lab. Det är en testbädd för ny teknik och andra lösningar för mer hållbara och resurseffektiva byggnader. Bland de projekt som planeras finns både tekniska lösningar för att minska energianvändning, men också för att studera hälsoeffekter och för att göra beteendevetenskapliga studier. Ett av KTH:s hållbarhetsmål är att vi i större utsträckning ska kunna använda KTH:s campus i både undervisning och forskning och här passar KTH Live-in-lab perfekt. Att arbeta med ”living lab”, det vill säga använda sin egen existerande miljö för forskning och innovation, är en fluga på många universitet i världen och här visar KTH upp ett spännande exempel på det.

Veckans tips: Anna Pernestål Brenden bloggar om hållbara transportsystem i Curie.

 

 

 

Topplista för hållbar stadsutveckling

Många av de globala målen för hållbar utveckling berör direkt eller indirekt städer. I arbetet för en hållbar stadsutveckling måste man därför ta hänsyn till ett stort antal mål som också kan samverka. Men det kan ibland finnas skäl att fundera över vilka som är de mest prioriterade. Det här är min topplista för Sverige idag (utan rangordning).

  • En jämlik och jämställd stad. Ojämlikheten medför stora skillnader när det gäller tillgång till bostad, sysselsättning, utbildning, inkomst och hälsa. En hållbar stad måste hålla ihop. Ett jämlikt och jämställt samhälle är också ett prioriterat område för den svenska Agenda 2030-delegationen.
  • En klimat-neutral stad. Användningen av fossila bränslen för transporter, byggande, uppvärmning med mera ska avvecklas inom några decennier. Det innebär förändringar för flera sektorer i staden.
  • Hälsosam stadsluft. Är det inte konstigt att det år efter år dör tusentals människor i Sverige av dålig luftkvalitet? Till det kommer olika hälsoeffekter. Bland tänkbara sådana finns allergier, risk för minskad födelsevikt  och risk för ökad autism .
  • Bevarade och förstärkta ekosystemtjänster. Att bevara grönområden i städer handlar inte bara om parker för rekreation. Det handlar bland annat också om luftrening, minskat buller, lokal klimatreglering, vattenreglering och bevarande av biologisk mångfald som kan bli viktig i tider av ökat tryck på samhällen och ekosystem.

Det fiffiga är att många strategier och åtgärder bidrar till att lösa alla dessa områden. Ett exempel är satsning på kollektivtrafik istället för vägbyggen. Det bidrar till ökad jämlikhet, minskade utsläpp av växthusgaser, förbättrad luftkvalitet och ger möjlighet att förstärka ekosystemtjänster.

Veckans tips: 179 år av ensamhet.  10 röster från en manlig bastion. Spännande bok om hur kvinnor och manliga chefer och kolleger agerar på en arbetsplats med manlig dominans. I detta fall en högskola.