Etikettarkiv: Klimat

Klimatet kan inte vänta

 

Liksom många andra tittade jag på delar av partiledardebatten på TV i söndags. Det är ett märkligt format, men några intressanta saker framkom i avsnittet om klimat och miljö. Alla är överens om att utsläppen av växthusgaser måste minska. Och de närmast tävlade om vem som kunde sänka mest, snabbast och bäst. Det är ett väldigt bra och starkt besked. Det innebär att det finns förutsättningar att agera långsiktigt och kraftfullt. Det klimatramverk som nästan alla partier är överens om innebär också att Sverige ska arbeta systematiskt med mål, åtgärder och uppföljningar.

Varför går det ändå så långsamt och trögt att sänka utsläppen? Kanske beror det på att man underskattat storleken på uppgiften och att det behöver ske nu. Det mål som nästan alla världens länder har åtagit sig genom Paris-avtalet innebär i praktiken att alla fossila bränslen ska bort till ungefär mitten på detta sekel. Ett annat sätt att formulera det på är att utsläppen ska halveras ungefär vart tionde år. Det innebär 5-10 procent per år, och där är vi inte idag.

Det här innebär att det inte riktigt finns utrymme för att fundera på om man ska välja den ena eller andra åtgärden, för vi behöver i stort sett allt ihop. Vi behöver en blandning av subventioner, skatter, förmåner, förbud och massor av teknikutveckling. Vi kan inte välja en av dessa saker och tro att det räcker.

Jag tror också att man överskattar folks motstånd. Det är klart att om man föreslår en ny skatt eller avgift kommer det att möta motstånd från lobbygrupper. Det gjorde rökförbudet på krogen och trängselskatterna också. Men när människor ser fördelarna och att nackdelarna inte är så stora som de ibland målas upp, så kan många åtgärder få en bred acceptans.

Kanske underskattar vi också tiden för att ny teknik ska slå igenom på bred front. Vi kan varje vecka läsa om nya tekniska lösningar som kanske finns om några år eller decennier. På vissa områden går teknikutveckling snabbt, men på andra tar det lång tid innan ny teknik används brett. När man bygger fabriker, flygplan, hus och lastbilar, så är det för att de ska användas ett tag. Det tar därför lång tid innan ny teknik inom dessa (och många andra områden) slår igenom för hela sektorn. Förändringar behöver göras i tid – och redan nu.

Veckans tips: Nästa vecka är det föreläsningsmaraton på KTH och nätet. Det är ett fantastiskt program! Läs mer.

Alla bränslen bör bedömas på samma sätt

I flera artiklar på DN Debatt diskuteras bioenergi. Det är bland annat Christina Moberg  och Mikael Karlsson från KTH, liksom en lång rad andra forskare och företräträdare för olika organisationer som diskuterar för- och nackdelar.

Klimateffekter av bioenergi har diskuterats mycket och länge. Bland de slutsatser man kan dra är att:

  • Biobränslen är inte alltid klimatneutrala
  • Det är stora skillnader i växthusgasutsläpp mellan olika biobränslen beroende på råvara och produktionsmetod.
  • Bra biobränslen kan ge avsevärt minskade utsläpp av växthusgaser, men dåliga kan vara lika dåliga som fossila bränslen eller ännu sämre.

Detta är resultat som är relevanta för bioenergi, men också för biobaserade material. Vi behöver alltså metoder för att kunna skilja mellan bättre och sämre biobaserade produkter. Hållbarhetskriterier lyfts ibland fram som ett verktyg för att kunna styra mot bra bränslen och material.

Hållbarhetskriterier bör förutom klimatutsläpp även omfatta andra aspekter som säkerställande av fungerande ekosystem, liksom sociala faktorer såsom påverkan på mänskliga rättigheter, korruption och effekter för lokalbefolkning. Centralt är då att hållbarhetskriterierna inte bara används för biobränslen utan för alla sorters bränslen och material. Fossila bränslen kan ju ha minst lika stora risker för negativa sociala effekter sett över livscykeln som biobränslen. Dessutom vet vi att fossila bränslen ger upphov till klimatutsläpp och behöver avvecklas. Att kräva hållbarhetskriterier av bara biobränslen innebär en konkurrensfördel till de fossila bränslena och materialen och det är knappast något som är önskvärt, även om det kan vara en effektiv strategi för dem som vill bromsa utvecklingen.

Nästan alla världens länder har ställt sig bakom Paris-avtalet och de globala hållbarhetsmålen. Det innebär att fossila bränslen behöver avvecklas under de närmsta decennierna. En ökad användning av förnybara och biobaserade bränslen och material behövs då. För att inte hoppa ur askan i elden krävs att vi använder biobaserade bränslen och material som ger tydliga klimatvinster.

Veckans tips: Malena Ernman: 11 tips – så kan du rädda klimatet.

Minskade klimatutsläpp – men transportsektorn ökar

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen minskade något i början på 2017 jämfört med 2016. Men transportbranschen ökar sina utsläpp. Det handlar om flyg, sjöfart och landbaserade transporter. Här behövs åtgärder.

Det är SCB:s miljöräkenskaper som redovisar kvartalsstatistik. Totalt sett minskade utsläppen något jämfört med året innan. Det är framför allt från värme- och elproduktion som utsläppen minskade, liksom från hushållen och offentlig sektor. Däremot ökar utsläppen från tillverkningsindustri och transportbranschen.

Att utsläppen minskar är naturligtvis bra. Men minskningen på 0.5 procent på ett år är liten jämfört de minskningar som behövs för att nå Parisöverenskommelsens mål som Sverige tillsammans med de flesta länder i världen har åtagit sig. Då behövs minskningar på ungefär 50 procent per decennium.

Att transportbranschen ökar sina utsläpp är bekymmersamt. Inte minst flygsektorn är ett problem eftersom prognoserna pekar mot fortsatt ökade utsläpp trots den teknikutveckling som pågår. En anledning till de ökade flygresorna är sannolikt de subventioner som flygsektorn har. En sorts subvention är de skatterabatter som flyget har genom att man är undantagen moms, energiskatt och koldioxidskatt. En flygskatt är tänkt att delvis korrigera det och det är ett lämpligt styrmedel på kort och medellång sikt i väntan på att mer verkningsfulla globala styrmedel kan införas.

Veckans tips: Vetenskapsradions krönika om akademisk frihet och yttrandefrihet.