Resväg till KTH

KTH har flera campus runt om i och utanför Stockholm. Mina tre första år på Civilingenjör IT var ute i Kista, och nu har jag mitt masterprogram inne på Valhallavägen (även kallat Campus).

Som student behöver man inte bo mitt inne i stan för att kunna ta sig till föreläsningarna. Själv bor jag söder om Stockholm och har cirka 40 min till Campus. Supersmidigt med kommunaltrafiken, speciellt eftersom Campus ligger precis bredvid tunnelbanestationen Tekniska Högskolan.

Min resväg när jag ska in till Campus startar med att ta bussen.

Sedan hoppar jag på tunnelbanan. Skönt att göra det vid en slutstation, för då finns det alltid sittplats!

Kliver av gör jag vid stationen Tekniska Högskolan, döpt efter KTH.

Och plötsligt är jag framme på Campus!

Fun fact: de studenter som bor närmast campus brukar oftast vara de som är försenade till föreläsningarna!

//Madde

EXjobba som hackare?

Tänka sig att alla tre av oss bloggare skriver våra examensarbeten (EXjobb) denna termin!
Malin skriver om efterfrågeflexibilitet i elsystemet (läs hennes inlägg här).
Oskar skriver om utveckling av visualiseringsmetoder för segmentering (läs hans inlägg här).
Och jag skriver om säkerheten i IoT-enheter.

Hacker-Madde

Var skriver jag EXjobbet?

Företaget som jag sitter hos heter Nixu och är ett konsultbolag inom IT-säkerhet. På deras huvudkontor i Finland (finns många finska säkerhetsföretag!) har de en specialistavdelning inom IoT. Från och med denna vecka sitter jag på deras kontor i Stockholm, och gör ibland besök till kontoret i Uppsala.

Vad handlar det om?

Jag ska helt enkelt pentesta ett IoT-system som bland annat har en kamera för att se hur säkert det är. Finns det några sårbarheter som en hacker kan utnyttja?

Hur fick jag EXjobbet?

Jag valde att söka mig till ett IT-säkerhetsföretag för att skriva mitt EXjobb, för jag ville ha nära till personer som har kunskap inom just pentestning. Efter en av gästföreläsningarna på KTH blev jag intresserad av det arbete som företaget presenterade och mejlade deras HR-avdelning. Fick ha en intervju där jag presenterade olika förslag på projekt jag ville göra och de valde att ta in mig och en av mina idéer! Mitt bästa tips för att söka EXjobb är att våga skicka en spontanansökan och ta hjälp av en professor från KTH för att komma på projektförslag.

Har jag någon handledare?

Ja, jag har två stycken. En är professor på KTH och ni kanske har sett honom på nyheterna (länk till SVT där Pontus demonstrerar hur han kan hacka en av programledarnas datorer). Min andra handledare är från Nixu och jobbar som pentestare. Varje vecka har jag möten med dem och kan ställa frågor och bolla idéer. Något som känns väldigt skönt eftersom jag gör EXjobbet själv.

Vad sitter jag med denna vecka?

Innan jag börjar pentesta behöver jag få förståelse för IoT-systemet och skapa en hotbild. Exempel på frågor analysen svarar på är:

  • Vilka sårbarheter skulle kunna finnas hos just denna enhet?
  • Vad för access behöver jag för att kunna utnyttja sårbarheten?
  • Är det troligt att jag kommer att lyckas med attacken?
  • Vilka attacker ska jag testa i nästa steg?

//Madde

Hur hittar man rätt utbildning?

Nu är det mindre än fyra veckor tills ansökan öppnar för vårens program på KTH den 16:e mars! Jag vet att jag för fem år sedan satt några veckor innan anmälan stängde och försökte hitta den perfekta utbildningen för just mig.

Så hur ska man bestämma sig för en utbildning då om man bestämt sig för KTH? Och hur gick jag tillväga för att hitta Medieteknik?

Utbildningskatalogen

Kolla igenom utbildningskatalogen (alla teknik och naturstudenter på gymnasiet får den automatiskt hemskickad). Det var faktiskt så som jag fick upp ögonen för Medieteknik och i slutändan var det bara det programmet som jag sökte 🙂

Jämför utbildningar

Det har aldrig varit smidigare att jämföra olika utbildningar på KTH med varandra. Med hjälp av KTH:s nya jämförelseverktyg så kan man se exakt vad som skiljer två utbildningar åt, även kurs för kurs!

Här jämför jag Medieteknik med Datateknik

Fråga en student

Ibland så vill man få svar på frågor som inte direkt står i utbildningskatalogen eller är lätta att googla. Då är det ett perfekt tillfälle att prata direkt med studenter som går den utbildning som man är intresserad av! Innan jag började på KTH så skickade jag iväg en massa frågor till en Medietekniker som gjorde att jag kände mig lugn inför mitt val 🙂

Läs Studentbloggen!

Malin, Madeleine och jag har skrivit om våra utbildningar och liv på KTH i snart 2,5 år. Ett tips är att bläddra runt på bloggen och se om någon av våra utbildningar lockar!

// Oscar

Tips för att börja programmera

Är du nyfiken på hur det är att studera till exempel IT, Datateknik eller Medieteknik på KTH, men är osäker på om programmering är något intressant? Innan du ska göra ditt högskoleval kan du testa på online (helt gratis) hur det är att programmera. Det finns flera olika typer av hemsidor, kurser och information om hur du kan gå tillväga. Gemensamt är att uppgifterna är gjorda för nybörjare och de är enkla att genomföra.

4 tips på hemsidor att testa programmering hos:

  1. Khanacademy
    Här kan du ta gratis kurser online. Det finns 4 olika kurser inom IT och jag rekommenderar att börja med den som kallas ”Computer Programming”. Där får du lära dig grunderna som vad en variabel är, vad en loop är etc till att du får göra din egna hemsida! (länken går direkt till denna kurs)
  2. Codecademy
    En hemsida där det finns gratis kurser och avancerade kurser som du betalar för. Här kan du lära dig olika programmeringsspråk som Java, Python, C++ eller Javascript. Tips här är att börja med antingen ”Learn How to Code” (om du vill lära dig programmering) eller ”Introduction to HTML” (om du vill göra din egna hemsida).
  3. Grasshopper
    En mobilapp gjord av utvecklare från Google för att lära personer att koda! Den är gjord så att du kan lära dig medan du sitter på bussen på väg till skolan. Du får lära dig Javascript och grunderna till att skapa en hemsida.
  4. Codewars
    En hemsida fylld med utmaningar (kator) där du får poäng och kan klättra i rankingen. Det finns en hel drös med olika programmeringsspråk att välja på. Verkar dock som att det riktar sig mot de som har lite förkunskap inom kodning. Ett bra ställe att bli bättre efter att ha gjort ovanstående!
Från Khanacademy
Från Codecademy
Från Codewars

Det är absolut inget måste att programmera innan. KTH lär dig att koda från grunden. Se det istället som ett plus i kanten att kunna få första kursen enklare!

Till exempel gjorde jag ingen extra programmering innan jag sökte till KTH. När jag var liten i mellanstadiet byggde jag min egna hemsida i HTML/CSS, därmed jag hade lite koll på hur kod kunde se ut. Däremot hade jag ingen aning om vad en variabel var, vad kompilering innebar eller vad en algoritm var. Det fick jag lära mig i första programmeringskursen på KTH.

//Madde

Hur ser ett år ut på KTH?

Har man 7 kurser samtidigt varje termin? När är tentorna? Finns det skollov på universitetet?

Studieåret på KTH är uppdelad i 4 perioder.

  • Två perioder under höstterminen och
  • två perioder under vårterminen.
  • I slutet av varje period har du tentorna från de kurser du har läst (även kallad tentaperiod).

Hur lång är en tentaperiod?
Oftast ger KTH studenterna en vecka av omtentor och en vecka av orginaltentor för varje period. Under vissa perioder sammanfaller veckorna efter varandra och du får då 2 veckor utan lektioner/föreläsningar. Ibland är omtentaveckan placerad några veckor före eller efter tentaveckan, men då får studenterna istället en veckan utan lektioner/föreläsningar. Därmed är tentaperioden alltid 2 veckor!

Hur många kurser har en period?
I vanliga fall sträcker sig en kurs över en period. Ibland händer det att du har en kurs som går över 2 perioder, eller som går över 3 år (med små uppgifter varje termin). Därför är det vanligast att du har 2-3 kurser per period. Totalt sett 30 HP på en termin och 15 HP per period.

Finns det lov på KTH?
Ja det finns det och du kan påverka hur långt lov du har! Om du inte har några omtentor innan jul har du ledigt fram tills dina tentor i januari från veckan innan julafton. Under påsken brukar det vara en omtentavecka mitt i period 4, om du inte skriver någon omtenta har du en vecka utan lektioner/föreläsningar. Dessutom om du har turen att ha dina tentor tidigt under tentaperioden så kan du få några dagars ledigt innan nästa period startar veckan därefter. Slutligen har du ett långt sommarlov mellan juni och augusti.

För mer info om vilka datum som gäller kan du hålla utkik på KTHs hemsida. Just nu finns datum uppe för läsåret 2019/2020 och 2020/2021.

//Madde

Ställ frågor live till studenter

Innan Öppet Hus i mars kommer KTH att ha flera webinarier där ni får chansen att träffa KTH-studenter online. Varje skola på KTH kommer att hålla ett eget webinarium med studenter från de utbildningar som finns på den skolan.

Under webinariet kommer ni att kunna:

  • ställa frågor live till studenterna,
  • lyssna på andras frågor och höra studenternas svar,
  • få se en del av campuset där skolan håller till.

Tider för de olika webinarierna kommer att publiceras på KTHs hemsida inom kort, men tills dess håll koll på följande datum:

Utbildning inom Industriell teknik och Management (ITM)
3 mars kl.16-18

Utbildning inom Elektroteknik och Datavetenskap (EECS)
5 mars kl.16-18

Utbildning inom Kemi, Bioteknologi och Hälsa
9 mars kl.16-18

Utbildning inom Tekniskt Basår
10 mars kl.16-18

Utbildning inom Arkitektur
19 mars kl.16-18

Det kommer även att planeras i två webinarium med ABE skolan (utbildning inom arkitektur och samhällsbyggnad) och SCI skolan (utbildning inom teknikvetenskap, alltså tex fysik).

Vi kommer att uppdatera bloggen när de kommer ut med datumen samt med länkar till hur ni kan hitta till webinarierna.

//Madde

En förmiddag på Fortum

Som en del av exjobbet får vi en handledare på KTH, denna handledare ger oss input på vårat arbete under hela processen. I veckan bjöd vår handledare in oss för ett besöka på Fortum ute i Gärdet. Fortum när ett energibolag som erbjuder lösningar inom el, värme, kyla, återvinning och avfallshantering. 

Under vårt besök på Fortum låg fokus på vattenkraft men även elhandel. Vi fick gå runt i Forums driftcentral som är fylld av skärmar med data kring elmarknaden, väderförhållanden, aktuell frekvens, elens flöde och mer information som krävs för att styra elproduktionen men också köpa/sälja el. Detta är en del av Fortums balansansvar vilket innebär att de ser till att de hela tiden leverera så mycket el som deras kunder förbrukar.

Något som nämndes flera gånger under vårat besök på Fortum var den historiska händelse skedde dagen innan. Denna vecka var första gången som Sverige upplevde negativa elpriser, alltså att man får betalt för att konsumera el. Det negativa elpriset berodde på en kombination av milt vänder, kraftig blåst och den ökade andelen vindkraft i systemet.

Bild från Fortum

Det var ett intressant besök i en ganska intensiv miljö som gav en inblick i arbeten som man som ingenjör kan hamna i. Jag påminns om hur häftigt det är att detta komplexa system konstant går runt, och det fungerar såpass bra att de flesta av oss tar det här med tillgången till el helt för givet.

//Malin

En månad in i exjobbet!

Nu har jag suttit här på Mentimeter och skrivit mitt exjobb i typ en månad! Arbetet rullar på nu när jag fått min specifikation godkänd av min handledare och examinator vilket gör att jag nu sitter och researchar så att jag kan börja designa sketcher inför en fokusgrupp om några veckor 🙂 En trygghet när man skriver exjobb på ett företag är att ha en handledare på företaget som gått igenom samma process flera gånger. En annan trevlig lyx är om man får en kontorsplats och kan känna sig som en del av teamet på företaget. Mentimeters stöd och välkomnande, kombinerat med KTH:s uppbackning gör att man känner sig trygg i en annars oviss process där man själv måste lista ut hur man ska röra sig framåt.

Väldigt likt hur jag faktiskt sitter och jobbar på dagarna. Vi har tre kontorshundar här också, så det är inte ovanligt att man får besök!

Det är ju mycket som ska hinnas med i exjobbet och parallellt med det, men jag har börjat hitta en balans nu som jag känner mig nöjd med. Jag försöker att komma in till kontoret varje dag och nyttja de grymma resurser som finns här. Med det sagt så är det med glädje som jag också åker in till KTH för handledningsmöten, redovisningar och matteseminarier för det är ändå där jag spenderat större delen av min tid de senaste 4,5 åren 🙂

// Oscar

Träning vid sidan av studier

Jag känner av det tydligt att jag mår bättre när jag motionerar regelbundet. Från att jag får mindre ont i ryggen av att sitta vid datorn, till att jag pushar mig till att avsluta uppgifter (och inte bara påbörja dem) som jag har på min to-do list. Däremot behöver träning inte betyda att du går och lyfter vikter. Under KTH-tiden har jag passat på att utöva olika former av träning.

År 1:
Första terminen var allt väldigt nytt på universitetet och det var skönt att kunna fortsätta med ridningen som jag hållit på med sedan jag var liten. Efter årsskiftet beslutade jag dock mig för att engagera mig mer i sektionslivet på KTH och lade hästarna på hyllan. I januari köpte jag mitt första gymmedlemskap och under våren sprang jag min första mil (alltså inte i ett lopp, utan bara ren löpträning haha)!

År 2:
Fortsatte att besöka gymmet, och gick på flera utav dansstudiernas prova-på-dagar (i Stockholm) under året med vänner från KTH. Vi testade allt möjligt som bugg, cha-cha, pole dance, aireal silk och lindy hop. Något som var extra roligt var när vi hade en projektkurs i slutet av vårterminen som tog upp hela skoldagarna i lite drygt en månad, och min projektkompis och jag drog iväg till gymmet på lunchrasterna. Mycket pass blev det även under sommarlovet, favoriten var Body Combat.

År 3:
Jag drog till Singapore på utbytesstudier och började med karate! Tränade med universitetets klubb och deltog i en internationell turnering. När jag kom hem under våren sökte jag inte upp någon karateklubb, utan återgick till gymmet. Dock var jag inte alls lika motiverad som jag hade varit året innan, och blev mer en av de personer som frivilligt betalar för medlemskapet utan att utnyttja det.

År 4:
Oj, här minns jag knappt hur jag motionerade? Med KTH-vännerna spelade vi badminton och bastade efteråt. Hade fortfarande gymkort, men tränade mest på egen hand än med vänner eller i pass.

År ”5”:
Förra året var jag och pluggade i USA. Där gick jag med i deras hästpoloklubb som de hade på universitetet. Äntligen tillbaka uppe på hästryggen! Plus att få testa en helt ny sport. Var även med i en dansgrupp som en av universitetets nuvarande cheerleaders höll i. Under sommaren tillbaka i Sverige sprang jag utomhus mycket, och passade på att lyssna på podcasts.

År 6:
Detta läsår börjades i Spanien (på mitt tredje universitet utomlands) och jag sprang exakt en gång! Trots att jag hade packat ner massor av träningskläder. I julas tog jag hem alla träningskläder och gav upp på att jag skulle motinera mer intensivt än de långa dagarna av att vara turist och besöka alla museum som antingen saknade hissar eller befann sig högt uppe på berg (i Andalusien). Många steg begicks (pun intended).

Och nu är vi här, vårterminen har börjat och jag är på jakt efter en ny träningsform. Under de kommande veckorna kommer jag att testa på olika sporter och se vilken jag väljer att investera min tid och pengar i. Först ut att testa är karate! Ska bli spännande att se om jag kommer ihåg något.

Mitt exjobb

Den här terminen tillbringar jag åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan med att skriva på mitt exjobb (eller masteruppsats som man också kan säga). Vi skriver, läser, skriver lite till, håller intervjuer och skriver ner dessa. Vad är det då jag mitt exjobb handlar om? 

Jag och min exjobbspartner tog kontakt med ett företag och förklarade att vi var intresserade av att se närmre på hur man skapar efterfrågeflexibilitet i elsystemet. Efterfrågeflexibilitet handlare om att elkunder förändrar sin elanvändning utifrån olika signaler. Tanken är att man tillexempel uppmuntra kunder att minska sin förbrukning när nätet är hårt belastat och öka konsumtionen när det finns mycket förnyelsebar energi (så som vindkraft och solkraft) tillgänglig. 

Denna fråga blir mer intressant i takt med att andelen förnyelsebar energi ökar i systemet, då förnyelsebar energi är väderberoende (t.ex. det produceras mycket vindkraft när det är blåsigt ute) och därför svår att kontrollera. Tidigare har vi inte behöva tänka riktigt på samma sätt då vi kunnat bränna fossila bränslen vid behov. I och med att vi har färre möjligheter att kontrollera den förnyelsebara produktionen är ett alternativ att istället försöka kontrollera vår konsumtion.

Efterfrågeflexibilitet handlar också om att utnyttja nätet mer effektivt. Vi människor har liknande rutiner och tenderar att använda el vid ungefär samma tillfällen på dynet. Dessutom flyttar fler av oss in till städerna. Detta innebär att många vill använda el vid samma tillfälle och på samma plats vilket leder till att stora mänger el transporteras på några få ledningar. Kan man istället fördela konsumtionen över dagen så minskar trycket på nätet.

Det här var alltså en liten kort intro till ämnet som jag ska tillbringa cirka 800 timmar med att undersöka.

//Malin