Hoppa till innehåll

Betyg på KTH

Hur funkar det

Såsom på gymnasiet så får man betyg på KTH. KTH använder två olika skalor för betyg: A, B, C, D, E, F eller P, F. Alltså kan man antingen ha den ena eller andra skalan på en hel kurs eller på delmoment i kursen som uppsatser och tentor. Jag har nu till exempel en kurs där jag kommer får A, B, C, D, E eller F i och en som använder sig av P eller F. Skalan på A-F känner nog många av er igen, men P/F kan vara något nytt. P betyder Pass, alltså att man blev godkänd, och F betyder Fail, alltså att man kuggade kursen eller delmomentet.

Fx 

Ibland kan en kurs ha betyget Fx. Fx innebär att man var bara nån poäng från att inte klara momentet och därför kommer få komplettera momentet. Det kan ju såklart se olika ut. Jag har endast fått det en gång, då jag hade en poäng för lite för att klara en tenta. Då fick jag skriva om en liknande uppgift, klarade den, och fick E på tentan. 

Mina betyg

Jag skäms inte med att säga att jag har fått alla betyg som finns där ute, och de flesta är definitivt inte ett A. Jag har haft svårt för vissa kurser och slutade på E i de flesta matte och fysikkurserna. Jag har definitivt haft det lättare för kurser som projektledning och marknadsföring. Här kommer en liten visualisering på betyg som jag har just nu. 

ett pajdiagram på Aleks betyg
Mina betyg!

Jag gick ut gymnasiet med 22,4, men jag känner att det är inte värt att slita så mycket som jag gjorde då längre. Då var mitt mål att komma in på Industriell Ekonomi på KTH, och nu känner jag att betygen inte spelar lika stor roll längre för mina framtida mål. 

Hur spelar betygen roll

  • Utbyte: När man åker på utbyte får de med högst betyg av de som har sökt till ett universitet åka till just det universitetet. Detta är mer relevant för vissa länder, som Australien, där det finns få platser. Vissa utbytesuniversitet har också betygskrav för att ens få söka. Dock finns det alltid lediga platser för utbyten, så alla får åka på utbyte. Med mina betyg, som inte är så höga, lyckades jag åka på utbyte i USA och Sydafrika. Inläggen om mina utbyten hittar du här och här
  • Masterprogram: Ibland kan betygen man får under dina första tre år, spela roll för ansökan till masterprogram, speciellt för högskoleingenjörer. 
  • Jobb: Ibland kan betyg spela roll för vilka jobb man kan söka och få. Vissa företag bryr sig om betyg, andra inte. Jag tror personligen att jag kan få de jobben jag vill ha utan perfekta betyg. 

Att få F

På torsdag kommer jag att lägga upp ett inlägg om vad som händer om man inte klarar en tenta, delmoment eller kurs. Jag kommer skriva om hur många tentor jag har fått F på och hur jag har hanterat det. Så se till att gå in på bloggen och läsa mitt inlägg på torsdag!

Styrkekramar/Aleks

Många valmöjligheter inom en ingenjörsutbildning

När jag valde min utbildning (civilingenjör inom IT) valde jag det utifrån att jag tyckte det lät spännande, intressant och att det lät som att programmet skulle passa mig bra. Jag hade aldrig tidigare programmerat förut och jag visste inte riktigt vad IT faktiskt innebar och självklart hade jag en oro kring just det. Tänk om jag inte alls gillar att programmera? Är det kört då?

Två och ett halvt år senare känner jag att back-end programmering (den delen som får webbapplikationer och nätverk att faktiskt fungera) inte riktig är min grej, men i och med att en ingenjörsutbildning, och framförallt IT inte är ensidigt har jag upptäckt andra områden som inte involverar programmering och som intresserar mig mer (i år upptäckte jag till exempel ett nytt område som heter: Människa-Datorinteraktion). Jag har även insett att det teoretiska inom data och IT har fallit mig mer i smaken. Nu till mitt fjärde år har jag dessutom möjligheten att välja masterprogram som inte riktar in sig på programmering. Ett tips är därför, precis som både Adam och Aleks nämnde i tidigare inlägg om just mastern, att även kika vilka masterprogram som erbjuds för respektive utbildning.

Det jag vill ha sagt är att det helt enkelt finns många valmöjligheter och olika riktningar att gå även inom ett enskilt program, trots att det kanske inte riktigt känns som det när man sitter där och ska välja EN ingenjörsutbildning.  Utbildningen kommer oavsett vara bred och du kommer inte ha låst dig än!

/Maha

Diagonala övergångsställen gör mer än vad du tror!

I stora metropoler som New York eller Tokyo finns det övergångsställen som man snabbt tar sig över. Istället för att behöva korsa gatan två gånger så finns det diagonala varianter som gör det möjligt att komma över korsningen i ett svep! Människor som lever i storstäder skulle med hjälp av dessa kunna spara flera minuter om dagen, kanske flera timmar i månaden!?

Den mest uppenbara skillnaden är dock inte tidsbesparingen, utan säkerheten. I och med att det kommer människor från fyra håll så får alla fordon rött ljus. I vanliga fall kan det finna korsningar där bilar kan göra en högersväng samtidigt som gående korsar den gata som bilen vill köra in på, men i och med att gående separeras från fordon så ökar säkerheten!

Jag framför det nya övergångsstället.
Är jag i New York? Eller är jag i Tokyo? Nej – Jag står mitt i den svenska huvudstaden (och visst ser jag lite nöjd ut?!)

Nu har Stockholm fått sitt första diagonala övergångsställe där Mäster Samuelsgatan korsar Regeringsgatan. När jag provade övergångsstället kändes det både roligare och säkrare, men vad tycker bilisterna om det här? I och med att alla får rött samtidigt skulle det kunna bli långa köer och när bilarna väl får grönt kan det bli trångt i korsningen. Projektet som Stockholms stad driver går dock ut på att förbättra situationen för gående, så vi får se om de behåller övergångsstället efter utvärderingen.

Så till de som befinner sig i Stockholmsområdet rekommenderar jag att åka in till city och prova den här attraktionen (jag som är lite barnslig tyckte det var jätteskoj!) och om det kanske inte genererar något pirr i magen så kan man alltid låtsas att man går på gatorna i Manhattan.

/Adam

Frågor att ställa till en KTH-student

SACO-mässan är fortfarande i full rulle idag och imorgon. Se till att besöka mässan för att ställa dina frågor till studenter och studievägledare från KTH! Efter SACO-mässan kan du fortfarande kontakta KTH-studenter här samt maila studievägledare här.

Ibland kan man vara nyfiken på KTH och allt som hör därtill, men det kan kännas svårt att veta exakt vad man ska fråga. Därför har jag tagit fram en lista på massvis med frågor som du kan ställa till en KTH-student.

Utbildning

  1. Vad har KTH för olika program?
  2. Vad är det bästa med just ditt program?
  3. Skulle du ha valt ett annat program om du fick välja om? Varför?
  4. Vad finns det för inriktningar/mastrar på ditt program?
  5. Varför ska man välja KTH över andra tekniska universitet?
  6. Vad är skillnad på att plugga till högskoleingenjör och civilingenjör?

Plugg

  1. Hur mycket pluggar du varje dag?
  2. Pluggar du själv eller i grupp?
  3. Hur många timmar är schemalagda per vecka?
  4. Måste man gå på alla lektioner?
  5. Har man lov/ledigt när man pluggar på KTH?
  6. Vilken är din favoritkurs på KTH hittills?

Stockholm

  1. Hur gjorde du med boende när du började på KTH?
  2. Hur är det att bo i studentboende?
  3. Vad är det bästa/sämsta med att plugga i just Stockholm?
  4. Vad gillar du att hitta på på din fritid i Stockholm?

Studentliv

  1. Har man som student på KTH ett studentliv?
  2. Är du engagerad i studentlivet? Varför? Varför inte?
  3. Vilka föreningar finns det på ditt program?
  4. Vilka föreningar finns det på KTH?
  5. Har KTH några sportlag?
  6. Finns det musikföreningar på KTH?
  7. Vad är ett spex? Har du varit med i ett spex?
  8. Hur funkar mottagningen på KTH? Vad får man göra?

Utbytesstudier

  1. Har du varit på utbyte/vill du åka på ett utbyte?
  2. Vad erbjuder KTH för utbytesland och universitet?
  3. Vad är kraven för att få åka på ett utbyte?

Jobb och Framtid

  1. Vad kan man jobba som efter examen?
  2. Kan man starta ett eget företag under/efter KTH?
  3. Vad betyder det egentligen att man blir en ”problemlösare”?

Aleks sittandes framför en skylt som säger "hör en ingenjör"

Hoppas att frågorna hjälper och glöm inte att gå in och kika på SACO-mässan idag eller imorgon! Hinner du inte det kan du alltid kontakta studenter och studievägledare senare. Kramar /Aleks

Ska jag välja civilingenjör eller högskoleingenjör?

Vad är egentligen skillnaden mellan att examineras som civilingenjör respektive som högskoleingenjör? Vad skiljer de två utbildningarna åt?

Civilingenjör

  • En civilingenjörsutbildning är en femårig utbildning där du läser 300 hp.
  • Utbildningen är mer teoretisk.
  • Utbildningen innefattar mer matte.
  • Under ditt tredje år skriver du ett examensarbete på grundnivå (15 hp).
  • Efter tre år väljer du ett masterprogram som är listat för just ditt program.
  • Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 30 hp.
  • Du förbereds till att arbeta med att utveckla framtidens teknik.

HÄR hittar ni alla civilingenjörsutbildningar som KTH erbjuder.

Högskoleingenjör

  • En högskoleingenjörsutbildning är en treårig utbildning där du läser 180 hp.
  • Utbildningen är mer praktisk.
  • Utbildningen innefattar mindre matte.
  • Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 15 hp.
  • Du kan välja att bygga på din utbildning med antingen ett magisterprogram (ettårig) eller ett masterprogram (tvåårig).
  • Du förbereds till att tillämpa och utveckla dagens teknik.

HÄR hittar ni alla högskoleingenjörsutbildningar som KTH erbjuder.

Det som gäller båda utbildningarna

  • Det finns goda möjligheter till utlandsstudier.
  • Du blir en problemlösare.
  • Du kommer få en bred utbildning.
  • Dina karriärsmöjligheter kommer vara stora och du kommer vara eftertraktad på marknaden.

Vilken ingenjörsutbildning tror du passar dig? Om du fortfarande är osäker kan jag tipsa om att läsa tre intervjudelar där tidigare bloggaren Madde intervjuade både civilingenjörsstudenter och högskoleingenjörsstudenter.

/Maha

Sista tipsen innan SACO

Vi på bloggen har ju tipsat om SACO-mässan den senaste veckan och KTH finns också på Instagram och Youtube, men varför lägger vi så stort fokus på ett event som bara håller på i några dagar? Jo, för att det är en unik chans att prata med oss face-to-face! Utbildningskataloger och hemsidor i all ära, men det går inte att jämföra med hur det är att prata med någon som pluggar eller jobbar på skolan. Jag själv blev överrumplad av alla kataloger och då kändes det så skönt att prata med någon som är insatt.

Maha skrev förra veckan och tipsade om att göra research innan mässan, så det blir enklare att veta vilka frågor som är bra att ställa. Jag håller helt med eftersom jag själv ställde ganska generella frågor när jag gick på mässan. Då fick jag också ett ganska generellt svar och det var ju inte det jag ville ha egentligen. Skriv därför ner riktade frågor till antingen en student eller studievägledare och ha ett lite djupare samtal istället!

Ett schema över olika seminarier.
När jag skulle gå på mässan förberedde jag mig innan genom att markera de seminarier jag tyckte lät intressanta. På mässan hann jag bara gå på sex av dem, men många gick att se i efterhand. 

Tre tips på informativa seminarier

När jag gick på mässan fanns inte bara montrar, utan även seminarier. Det gick över hundra stycken 20-minuters seminarier den dagen så inte en chans att jag hade hunnit de jag var intresserad av, men här kommer tre av de jag hann med och tyckte var mest intressanta:

  • Hitta rätt i utbildningsdjungeln! Det finns tusentals utbildningar där ute och Ingemar Andersson sätter ord på hur de förhåller sig till varandra här. Han är studievägledare och har varit på SACO-mässan flera år innan. Jag tycker han är bra på att avdramatisera det stora valet efter gymnasiet, oavsett vilken väg man väljer att gå. Han har också gjort ”Konsten att välja utbildning” som också finns på nätet.
  • Ingenjör? Jag? Det här seminariet hölls av Sverige ingenjörer. Det är ett fackförbund som representerar alla ingenjörer, vilket gör att de är mer opartiska när de pratar om ingenjörsyrket genetemot skolornas bild av en ingenjör. Det tyckte jag var skönt innan jag bestämde var någonstans jag skulle plugga. I seminariet presenterar de flera personer som alla är ingenjörer, men som jobbar med helt olika saker. Titta på seminariet här!
  • Drömmer du om att studera utomlands? Jag ville gå på ett seminarium om utlandsstudier och det råkade bli ett som IBS (International Business School) höll i. För varje år som gått har jag funderat mer och mer på att åka utomlands, så detta var något jag tog i åtanke när jag tittade på olika universitet. Olika utbildningar har olika möjligheter för utomlandsplugg så det kan vara bra att titta på om intresset finns redan i gymnasiet.

Jag gillar helt enkelt mixen att gå på seminarier och besöka de olika montrarna för att få lite av varje. Hoppas det går bra på mässan i veckan!

/Adam

Master på KTH

Jag läser mitt femte, och sista, år på KTH. Det betyder att jag är inne på mitt andra master-år. De första tre åren av en femårig civilingenjörsutbildning kallas kandidaten, och de sista två mastern. Om man läser till högskoleingenjör läser man endast kandidaten (alltså tre år), men kan senare läsa till en master om man vill. Jag pluggar till civilingenjör i industriell ekonomi, alltså en femårig utbildning. Adam skrev någon månad sen sina tankar kring mastern (läs inlägget här) och jag tänker göra det samma. 

Master på Industriell Ekonomi

Redan i tvåan fick jag välja vilken inriktning på industriell ekonomi jag ville läsa, vilket avgjorde vilka masterspår/mastrar jag kunde läsa i fyran och femman. Jag valde då att läsa en datainriktning vilket har gjort att jag antingen kan ta en master inom industriell ekonomi eller inom datateknik. Jag valde att läsa en master inom industriell ekonomi men behövde även välja ett masterspår inom datateknik då jag läser den inriktningen på industriell ekonomi. Jag valde masterspåret interaktion och visualisering. Det betydde att jag behövde läsa extra datakurser inom det området, som till exempel fysisk interaktionsdesign där jag bland annat fick designa en rutschkana. 

bild på en iglo-rytchekana och Aleks med sina kompisar
Jag och mina projektkompisar byggde en igloo-rutschkana som bytte färg och ljud beroende på vilket djur man tryckte på inne i rutschkanan.

Men nu kanske du undrar vilka andra mastrar och masterspår det finns på industriell ekonomi. Industriell ekonomi har fyra inriktningar: datateknik och kommunikation, energisystem och hållbar utveckling, produktion och tillämpad matematik. Inom alla de inriktningar kan en student mer eller mindre ta en master i. Vidare måste välja ett mastersspår inom sin inriktning. Datainriktningen har till exempel masterspåren: interaktion och visualisering, maskininlärning och programmutvecklingsteknik. Men alla kan ta en master inom industriell ekonomi, och jag skulle nog säga att det är det vanligaste. 

Master på Alla Andra Program 

Om man läser en civilingenjörsutbildning så har man oftast färre val av vilken master man kan läsa. Detta är på grund av att man som civilingenjörsstudent förväntas få en helhetlig utbildning på fem år, inte en kandidat och en master som inte är inom samma område. Om man läser ett högskoleingenjörsprogram och sedan väljer till en master, kan man oftast välja mellan många fler inriktningar, men får då söka om till KTH, med hjälp av sinabetyg från kandidaten. Jag kan inte skriva om alla mastrar som finns på alla program på KTH men det finns en lista på dem här

Masterarbete

Sista halvåret på en masterutbildning så skriver man ett mastersarbete, också kallat ex-jobb, examensarbete eller MEX. Ett ex-jobb gör man antingen hos ett företag eller på KTH. Man skriver, under 20 veckor, ett jättestort arbete där man svara på en frågeställning som är relevant till ens masterprogram. Tanken är att arbetet på ett sätt sammankopplar allt man har lärt sig under sin utbildning på KTH. Man gör ex-jobbet ensam eller i par.

Att skriva ett mastersarbete väntar mig från och med januari. Jag ska skriva mitt ex-jobb tillsammans med min kompis Oscar inom industriell ekonomi, men vi har ännu inte hittat en frågeställning att skriva om… Men det löser sig säkert snart då vi har sökt över 30 ex-jobb. Jag kommer definitivt skriva mer om detta på bloggen när vi väl börjar!

Hoppas att du känner att du fick inblick vad som gäller med att läsa en master på KTH. Om du har några frågor eller tankar är det bara att kommentera inlägget. 

Kramar /Aleks 

Groupify: projekt inom datateknik, ekonomi och design

Jag läser nu en ganska stor kurs som heter Datateknik, Ekonomi och Ledarskap (DH2465). I kursen har vi fått jobba, sen september, på ett projekt som vi presenterade förra veckan. Projektet gjorde vi i grupper på fem personer. Projektet skulle utgå från tre pelare: teknologi, ekonomi och design och uppgiften var att skapa ett start-up (alltså ett företag) och allt som hör där till inom de tre pelarna. När man gör detta utgår man oftast från ett problem för att sedan se till att lösa det på bästa sätt.

bild på fyra tjejer som sitter och pluggar runt ett bord
Mina gruppmedlemmar jobbar på projektet

Problemet

Ett problem som alla i min grupp kände starkt för var valet av musik när man lyssnar på musik i grupp. Vi tyckte att man kan känna sig nervös och stressad över att välja bra musik på middagar, fester och häng med sina kompisar. Därför tänkte vi att vi skulle vilja göra nått som löser detta problem. Vi ville producera något som tar fram musik som alla i en grupp skulle vara nöjda med, som en perfekt spellista som är baserad på allas favoritmusik. 

Processen

  1. Vi började med att göra en litteraturstudie, alltså kollade vi på information om saker som vilka musikstreaming-tjänster flest personer använder i Sverige och vad för liknande lösningar som finns. 
  2. Vi gjorde 20 intervjuer för att förstå problemet bättre. Vi kom fram att vi ville göra en app som skapar en spellista anpassad till en grupps musikpreferenser.
  3. Vi skissade på hur vår app förslagsvis skulle se ut. 
  4. Vi hade en fokus grupp (en lång intervju med flera personer samtidigt) där vi ställde frågor om hur potentiella användare skulle vilja att lösningen skulle se ut. VI fråga till exempel om dem skulle betala för tjänsten eller hur mycket dem ville kunna säga till musiken som togs fram av vår musikalgoritm.  
  5. Vi testade en del av vår lösning live på en liten (Corona-anpassad) fest. Vi tog fram en spellista baserad på våra kompisars spellistor på Spotify, spelade den under kvällen, och samlade in åsikter om spellistan. 
  6. Vi utvecklade en prototyp som visar hur vi skulle vilja att appen ser ut. Vi implementerade även delar av den så att den centrala funktionaliteten fungerar. Alltså kan man på riktigt skapa en spellista med sina kompisar vid olika tillfällen. 
  7. Vi lät andra testa vår prototyp och vi förbättrade den efter feedbacken.
  8. Vi blev klara med vår app Groupify och en rapport som förklarade allt vi hade gjort. Vi presenterade projektet för hela klassen. 

Lösningen 

Men nu undrar du säkert hur appen faktiskt såg ut och vad exakt den gjorde. Vi gjorde en app där man lätt kan skapa en spellista, tillsammans med sina kompisar, som är baserad på allas favoritmusik vi hämtar från Spotify. Det är superlätt att göra, man behöver bara logga in med sitt Spotifykonto. Om du vill kan du testa att göra detta med dina kompisar på denna hemsida. (Vi har alltså fått det funka ganska bra). Vi gjorde även en prototyp på hur vi skulle vilja att appen skulle se ut. Jag bifogar lite bilder nedan.

När man skapar spellistan läggs den in i användarens Spotify-bibliotek och man kan sätta på den direkt. Här är en spellista jag och mina kompisar skapade genom vår Groupify-app

bild på spellista från Spotify

Om du är intresserad av vårt projekt kan du gå in på vår hemsida här och läsa vår rapport här. Vi har även gjort en kort film på hur Groupify skulle kunna användas och den kan du se här: 

Sammanfattningsvis

Detta projekt var riktigt kul att göra. Jag gillade att vi fick fria tyglar i vad vi skulle göra, och hur vi skulle komma fram till det. Jag tycker projektet resulterade i en användbar och kul lösning. Jag lärde mig supermycket och hade ett bra samarbete med mina projektkompisar.

/Aleks

Tips inför SACO mässan

Nästa tisdag (24/11) sätter Sveriges största yrkes- och utbildningsmässa: SACO mässan igång, och pågår fram till och med fredag (27/11). I år blir den, i och med rådande situation digital, men misströsta inte, det kommer bli lika bra det med, om inte bättre. KTH kommer ha sin egna sida där det kommer finnas möjlighet att:

  • Chatta med både studenter och studievägledare.
  • Ha videosamtal med studievägledare.
  • Lyssna på webbinarier.
  • Läsa svar till vanligt ställda frågor.

Jag minns när jag besökte SACO mässan och kände mig rätt överväldigad gällande vilka universitet jag skulle jag besöka, vad jag skulle ställa för frågor osv. Jag insåg i efterhand att jag borde ha förberett mig mer samt att jag hade vågat ställa mer frågor.

Här kommer mina tips till er och lite av sådant jag önskar jag hade gjort inför och under SACO:

  1. Fundera kring vad ni är intresserande av och lista sedan upp allt ni kommer på så att ni sedan kan fråga respektive högskola/universitet vilka utbildningar som motsvarar era intressen.
  2. Läs igenom KTH:s program innan och se om det finns vissa program som ni vill veta mer om, då blir det också lättare att ställa frågor. Detta gjorde jag innan jag besökte mässan.
  3. Våga fråga: Nu har ni chansen att ställa alla möjliga frågor. Kom ihåg att inga frågor är dumma!
  4. Begränsa er inte! Var inte rädda för att kolla in sådant som ni kanske egentligen inte alls tänkt er. Detta var misstaget jag gjorde, jag hade till exempel redan strukit bort det program jag läser idag, nämligen IT 🙂
  5. Titta på webbinarierna! När jag besökte mässan blev jag oerhört inspirerad och kände mig verkligen motiverad till att börja studera på KTH efter att jag hade lyssnat till ett av KTH:s seminarium där två studenter medverkade.

/Maha

SACO-mässan: tre år senare

För tre år sedan intervjuade Oscar, en före detta studentbloggare, gymnasieelever på SACO-mässan i Stockholm. Inlägget hittar du här. Två av de gymnasieeleverna, Amanda och Johanna, började sedan på KTH. Amanda började plugga till Civilingenjör i Datateknik och Johanna började på Civilingenjörsprogrammet i Farkostteknik. Jag fick tillfället att intervjua dem angående SACO-mässan och vad som hände sen.

bild på amanda och joganna på sacomässan tre år sen
Johanna och Amanda på SACO -mässan tre år sen!

Hur minns du besöket på mässan?

Amanda: ”Ärligt talat minns jag inte mycket. Det är så mycket som hänt sedan det där besöket att jag känner mig som en helt annan människa. Det jag minns är hur överväldigande det var med alla montrar och folk som ryckte i en. Jag minns också hur jag var helt bestämd att KTH var skolan jag skulle till, mitt mål med mässan var bara att ta reda på vilket program jag ville. Väl på mässan hittade jag massor av andra alternativ som jag funderade över, men till slut blev det ändå KTH.”

Johanna: ”Det var en dag jag sett fram emot länge, och jag kommer ihåg att jag inte blev besviken. Jag minns att jag fick en väldigt bra bild av studentlivet i allmänhet, och att få se utbudet av utbildningar och få veta mer om hur det är att vara student var oslagbart!”

Vad hände sen?

Amanda: ”Efter mässan var det många tankar som snurrade. Jag tillbringade en hel del tid med att läsa i kataloger och på hemsidor för att försöka samla tankarna något. Jag var på öppet hus först i Lund (där jag tyckte att det öppna huset var så dåligt att jag valde bort skolan bara på grund av det) och sedan på KTH. De två upplevelserna var helt skilda och bara stämningen på de två skolorna gjorde att jag verkligen bestämde mig för att KTH skulle bli min skola.”

Johanna: ”Jag började på farkostteknikprogrammet på KTH! Har påbörjat mitt tredje år där nu.”

Hur valde du din utbildning?

Amanda: ”När jag väl valt KTH så visste jag fortfarande inte alls vad jag ville plugga. Jag velade mycket fram och tillbaka, men bestämde mig till slut när jag pratade med studenter på det öppna huset. Det låter som en konstig anledning, men jag valde det program som hade mest matte och problemlösning, men där jag inte behövde läsa en massa fysik (jag tycker inte alls om fysik). Då var datateknik det perfekta valet, vi läser mängder av matte (även om den är av lite andra sorter än andra program), men inte en enda högskolepoäng fysik.”

Johanna: ”Jag hade såklart hört talas om KTH sen lång tid tillbaka och ett par studiebesök där gjorde att jag fick ännu bättre intryck av skolan och utbildningarna. Jag minns att jag på väg hem från ett av besöken tänkte att jag ville börja plugga där redan dagen efter.”

Är du nöjd med ditt val av KTH och program?

Amanda: ”Det här är faktiskt en svårare fråga än man skulle kunna tro. Mitt svar måste ändå vara att jag är jättenöjd med den utbildning jag valde, men om jag skulle valt idag så hade jag nog inte valt som jag gjorde då. Hade jag valt idag så hade jag valt teknisk matematik, men den linjen fanns inte för snart 3 år sedan när jag skulle välja. Å andra sidan skulle jag, om jag inte valde datateknik, gå miste om min fantastiska sektion. Den skulle jag inte byta bort för någonting. Sammanhållningen och gemenskapen är vad som kan ta en igenom tunga perioder i skolan.”

Johanna: ”Absolut! Utbildningen är krävande men jag känner att jag utvecklas, och gemenskapen jag fått med mina kompisar och allt kul studentliv vi haft (innan corona såklart) har gjort att jag känner att även det omöjliga är genomförbart.”

bild på Amanda lekandes med kompisarna på borggården
Amanda under mottagningen

Amanda under mottagningen med sina data-kompisar

Hur det känns att tänka tillbaka på den tiden när du besökte mässan?

Amanda: ”Å ena sidan känns det så otroligt länge sedan. Det är bara tre år, men det känns som en evighet. Förmodligen beror det på hur mycket jag lärt mig och upplevt under de här åren och hur mycket jag därför vuxit som människa. Å andra sidan känns det som att det var igår. Så mycket av de känslor jag hade då har jag nu igen. Jag sitter mitt uppe i mitt masterval med nästan lika mycket beslutsångest som då även om jag känner mig så mycket närmare mina drömmar och min framtid nu.”

Johanna: ”Jag visste redan då att jag ville söka en utbildning redan nästa år, vilket jag också gjorde. Och jag har utvecklats mycket sen dess, både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt.”

/Aleks