Hoppa till innehåll

Det här med STRESS

Att vara stressad är helt normalt. Jag har upplevt stressiga perioder under både gymnasiet och under min tid på KTH. På gymnasiet var jag extra stressad under mina slutprov på International Baccalaureate programmet, samt om jag skulle få tillräckligt höra betyg för att komma in på Industriell Ekonomi. På KTH upplever jag nog mest stress under tentaperioderna då jag skriver tentor som avgör om jag klarar kursen eller ej. Jag tror att min stress oftast är kopplad till prestation, men man kan bli stressad av andra saker som att hålla presentation framför sina klasskamrater eller inte ha nån att sitta med i matsalen. 

Jag skulle nog ändå säga att de flesta upplever stress men i olika situationer och under olika perioder i livet. Vidare behöver stress inte alltid vara något negativt, utan det kan ju också leda till att man till exempel inte prokrastinerar den där jobbiga uppgiften som ska lämnas in snart. 

Jag tycker att det är viktigt att förstå att stress är något normalt, men såklart jobbigt för alla. Det finns olika saker som man kan göra för att hantera sin stress och på slutet av inlägget kommer jag skriva mina tankar kring det. 

Statistik

Häromdagen publicerade Statistiska Centralbyrån en studie som visade statistik på hur stressade killar och tjejer är på gymnasiet. Artikeln om detta hittar du här

Statistik på hur många (i %) flickor och pojkar är stressade på gymnasiet

Det är tråkigt att se att så många på gymnasiet ofta är stressade över skolarbete. Sen tycker jag att det är trist att så många känner sig stressade varje dag/några gånger per vecka. Därför tycker jag det är viktigt att prata om hur man kan hantera sin stress och varför man blir stressad, så att man kan göra något åt det. 

Hur jag hanterar stress

Jag tycker att det viktigaste att göra om man känner sig stressad är att planera sin tid. Jag brukar göra listor för att skriva ner allt jag behöver göra och när det ska vara klart. Ibland gör jag till och med en lista på vad jag ska göra under en dag. På så sätt kan man se det man behöver göra och när man är klar med det kan man  slappna av och göra nått man tycker är kul. 

Sen är det såklart viktigt att inte fastna i att endast göra massvis med skolarbete och jobba, istället för att ta hand om sig själv. Med att ta hand om sig själv menar jag att äta bra, röra på sig och sova ordentligt. Om man gör det minskar det chansen, enligt mig, att vara stressad. Jag tycker också att det hjälper att prata med sina kompisar som kanske är i samma sists som en själv. 

Förra året var jag på en föreläsning som behandlade just hur man som student kan hantera stress. En intressant sak som föreläsaren sa var att ingen egentligen bryr sig hur du lever ditt liv. Att man inte ska oroa sig och stressa över vad andra tycker och tänker om en. Det är liksom bara onödigt. 

Kramar /Aleks

Hur tar jag reda på mer om ingenjörsyrket?

Vad innebär det ens att vara ingenjör? Hur ska jag ta reda på mer om ingenjörsyrket? Var ska jag leta och vem kan jag fråga?

Att förstå innebörden av att vara ingenjör är inte alls lättbegripligt. Ingenjörsyrket är otroligt brett och mycket större än vad man anar. Jag tänkte med detta inlägg därför samla lite tips på sådant som kan hjälpa till att klargöra bilden av vad en ingenjör faktiskt är och gör.

TIPS 1

Det går att hitta rätt mycket Youtubeklipp som ger en inblick på ingenjörsyrket. Här har jag listat två bra videos.

Video 1

Jag tycker personligen att denna video beskriver, på ett väldigt lättförståeligt men samtidigt generellt sätt, de viktiga aspekterna av vad det innebär att vara ingenjör. Det viktigaste jag tog med mig av denna video var att – ingenjörer är både kreatörer samt problemlösare.

Video 2

Det här klippet är KTHs egna kortfilm där man på ett väldigt bra sätt lyckas förklara vad ingenjörsyrket handlar om. Ingenjör är absolut inget ensidigt yrke och det tycker jag det här klippet verkligen förmedlar. Det räcker med att titta runt omkring sig för att upptäcka att det förmodligen är en ingenjör som ligger bakom det du till exempel använder dagligen.

TIPS 2

Prata med studievägledare och ställ era frågor och funderingar ni har. Ni kan, förutom studievägledaren på ert gymnasium, även kontakta KTHs så kallade centrala studievägledning där de dels erbjuder drop-in tider men där det också går att kontakta dem via ett kontaktformulär eller telefon. Ni hittar all info om detta HÄR. Glöm inte att inga frågor är dumma!

TIPS 3

Mitt tredje och sista tips är att kolla in alumnifliken som finns under de flesta utbildningarna på KTHs hemsida. Där kan man läsa intervjuer med tidigare KTH-studenter som tagit examen i just den utbildningen och då få en inblick om vad just den personen jobbar med. Jag länkar till några intervjuer nedan, men det finns många många fler:

/Maha

Hållbarhet – en nyckel till framtiden!

I förra inlägget nämnde jag ordet hållbart gaaanska många gånger. Det är ett väldigt brett begrepp och används nu för tiden i alla möjliga olika sammanhang. Därför är det dags att reda ut vad det verkligen betyder att något är hållbart. Dessutom kommer ju en självklar följdfråga: Är KTH hållbart?

De hållbara dimensionerna

Hållbarhet bär med sig komplexa frågor. Grundidén är att vi ska kunna leva våra liv fullt ut, samtidigt som vi måste vara säkra på att framtida generationer också kommer ha samma möjligheter som oss. Det finns tre dimensioner – den ekologiska, sociala och ekonomiska. För att något ska vara hållbart ska alla dimensioner uppfyllas, men detta visar sig vara svårt och ofta blir det kompromisser mellan dimensionerna istället.

Den delen som jag läser mest om är den ekologiska hållbarheten. Det hörs ju på namnet att det handlar om vår omkringliggande miljö i form av naturresurser, ekosystemtjänster och hela det ekologiska systemet. Den andra delen kallas social hållbarhet och fokuserar mer på samhället vi lever i. Även fast många på jorden har hög levnadsstandard idag, finns det fortfarande problem med människor i extrem fattigdom, på flykt från krig eller som inte har mat på bordet – dessa grundproblem är viktiga att lösa. Den sista delen är ekonomisk hållbarhet och ekonomi handlar ju om hushållning med resurser. Därför hamnar fokus här på hur vi producerar och konsumerar produkter och tjänster, men självklart har finans och kapital också stor betydelse eftersom ett samhälle utan ekonomi skulle leda till stort missnöje.

De globala hållbarhetsmålen
De globala hållbarhetsmålen finns överallt runt omkring oss!

KTH:s hållbarhetsarbete

KTH jobbar med hållbarhet på olika sätt. Flera av programmen är kopplade till ett eller fler av de globala hållbarhetsmålen som jag nämnde i förra inlägget. De programmen som fokuserar mest på hållbarhet är Energi och miljö och Industriell teknik och hållbarhet, men det finns också masterprogram som är kopplade till hållbara aspekter. För det andra finns det flera forskargrupper som på något sätt bedriver forskning som har anknytning till hållbarhet. Det kan handla om hur vi äter och dricker, hur vi bor, hur vi transporterar oss eller om andra levnadsvanor och behov vi har. Utöver detta har KTH en egen hållbarhetspolicy som gäller för både utbildningen och forskningen, men också för KTH som organisation.

Hoppas jag inte rörde till det för mycket utan att ni fick en bild av begreppet hållbarhet. Det kommer ni höra många gånger i ert liv och inte minst om ni börjar på KTH!

/Adam

Utbildningar med start VT21

Nu kan du anmäla dig till vårens program på KTH! Sista ansökningsdag är 15 oktober och du gör din ansökan på antagning.se. De program du kan söka är:

Tekniskt basår/termin

Utbildningen ger dig som inte läste natur/teknik på gymnasiet behörighet till KTHs utbildningar. På basåret läser du matte 3-5, fysik 1-2 och kemi 1 och på basterminen läser du matte 4-5 samt fysik 2. Efter basåret/terminen så har du en garanterad plats på en av KTHs utbildningar (ej arkitekt). Men det finns begränsade platser så de med högst betyg från basåret/terminen får platserna först. 

Något lite sneaky som du kan göra är att läsa basåret/terminen även om du har behörigheten för KTHs utbildningar men för låga betyg för att komma in på din drömutbildning. Då söker du in på KTH genom basår/terminsbetygen och har större chans att komma in på de program med högre antagning. 

HÄR kan du läsa mer om basåret/terminen!

Teknik och ekonomi (högskoleingenjör)

Detta program är tre år och går ut på att du först får läsa en termin företagsekonomi, för att sen fortsätta på en av KTHs högskoleingenjörsutbildningar. Man får alltså en extra termin att bestämma sig vilken högskoleingenjörsutbildning som passar en bäst. 

HÄR kan du läsa mer om teknik och ekonomi!

Kom och börja på KTH med mig!

Kramar /Aleks

Civilingenjörsprogrammet inom IT: Från mina ögon

I det här inlägget tänkte jag berätta lite om det programmet jag läser, alltså civilingenjör inom informationsteknik utifrån mitt perspektiv.

Dessa ord som jag listat nedan, symboliserar för mig, en komprimerad bild av de två första åren på civilingenjör inom IT eller CINTE som vi säger 🙂

Mjukvara —> Allt som händer inuti din dator, telefon etc.

Hårdvara —> Det fysiska, på exempelvis din dator, t.ex. tangentbord, skärm osv.

Programmering —> Det finns många så kallade programmeringsspråk som mjukvaran skrivs med och som både vi människor och datorn (efter att ha översatt språket till sitt ”datorspråk”) förstår. 

Algoritmer —> Man kan kort säga att en algoritm utför instruktioner för att nå ett visst resultat.

Nätverk —> Ett nätverk består av två eller flera datorer eller datorsystem som på något sätt är länkade till varandra, till exempel via WiFi.

Internet —> Internet är världens största datornätverk.

Matte —> Under första året läser man tre mattekurser där den första mattekursen är en baskurs. Jag tyckte denna kurs bidrog till en väldigt bra övergång från gymnasiematten. Under år 2 läste jag en mattekurs. 

Fysik —> Jag har läst två fysikkurser, en elektronikkurs i år 1 och en om elektromagnetiska vågor i år 2. Den sistnämnda kan dock väljas bort mot en annan kurs. 

Ekonomi —> Under andra året har man möjlighet att läsa en grundkurs i industriell ekonomi (Antingen väljer man den kursen eller en annan, men jag valde att läsa den).

Projektledning —> Om man vill läsa industriell ekonomi som master är det bland annat ett krav att läsa en projektledningskurs innan (detta gjorde jag under mitt andra år). Just den här projektledningsbiten vävs även in i andra kurser. 

KTH Kista —> Programmet är förlagt på KTHs campus i Kista. Vissa kurser läser man dock på campus inne i stan vilket gör att man får uppleva två olika studiemiljöer. Bland de masterprogram som erbjuds (just nu går det att välja mellan 11 olika för IT) är ca hälften av de förlagda på campus inne i stan och hälften i Kista. 

Laborationer —> Jag har haft både programmeringslabbar samt mer hårdvaruriktade labbar (men också laborationer som kombinerar både mjukvara och hårdvara). Tänkte att jag i senare inlägg kan förklara hur man egentligen labbar i programmering. 

Projektarbeten —> En av de sista kurserna jag läste under år 2 var en projektkurs där man i grupp om ca 5-8 personer skulle utveckla något tekniskt system. Min grupp, som många andra grupper valde att utveckla en app. 

Föreläsningar  —> Under en föreläsning går läraren igenom viktiga moment i kursen. Föreläsningar utgör en central del av i princip alla kurser, dessa är dock frivilliga (kan förekomma fall då det är obligatorisk närvaro). 

Tentor —> I de allra flesta kurser man läser blir man i slutet av kursen examinerad av en tenta. 

Kontrollskrivningar —> Vissa kurser har ibland ”mini-tentor” under kursens gång, dessa kallas för kontrollskrivningar och ger oftast någon typ av bonus till själva huvudtentan (ibland kan det dock vara så att kontrollskrivningen utgör sitt egna examinationsmoment). 

Övningar —> I framförallt mattekurser, men även andra kurser, har man tillfällen (övningar) där man applicerar det man gick igenom under föreläsningen genom att en lärarassistent exempelvis räknar uppgifter. 

Läser man IT på KTH får man lära sig om både mjukvara och hårdvara och beroende på vad man föredrar kan man forma sin utbildning åt det ena eller det andra hållet. I och med att jag inte visste vad varken mjuk-eller hårdvara var, kände jag därför att det var bra att få testa på båda.

Under det första året läser alla i CINTE samma kurser men ju längre in på utbildningen, desto mer valmöjligheter gällande val av kurser finns det. Beroende på vilken master man vill välja till år 4-5, kan det dessutom vara så att man behöver läsa vissa specifika kurser innan då de utgör krav för att få påbörja just den mastern.

HÄR hittar ni KTHs beskrivning av detta program och där går det även att se en generell överblick över utbildningens tre första år. HÄR kan ni se vilka kurser man läser varje årskurs, samt läsa om de masterprogram som erbjuds.

Om ni har frågor gällande IT på KTH är det bara att kommentera under inlägget, så gör jag mitt bästa att besvara dem!

/Maha

Mitt program: Energi och miljö

Som jag nämnde i mitt introinlägg så pluggar jag Energi och miljö på KTH. Det är ett av civilingenjörsexamen som finns på campus Valhallavägen och är ett av KTH nyaste program. Som titeln lyder handlar det dels om kopplingen mellan energi och miljö, men också en del om klimat och hållbarhet. Jag har alltid tyckt det är intressant med frågor om planeten och hur vi människor väljer att nyttja den, men när jag var mindre hade jag inte kunnat tro att det skulle bli en sån stor fråga som det är idag. Debatten kring klimatfrågan är svår att missa eftersom det ofta är reportage på TV eller artiklar med rubriker som ”Klimatkrisen är ett faktum” eller ”Så här blir du klimatsmart”. När jag såg att det fanns en utbildning om detta kände jag att jag måste ta den här chansen och lära mig mer om vad vi kan göra för att rädda vår planet.

Det bästa med utbildningen skulle jag säga är att den tar upp flera perspektiv och synsätt på energi- och miljöfrågor. Det är ju en teknisk utbildning, men det går också att se många saker på ett samhällsvetenskapligt sätt vilket är rätt intressant.  Ett exempel är energisystem där det går att titta väldigt detaljerat hur tekniken fungerar, men det går också att titta på helheten, alltså hur energisystemet är integrerat i samhället och hur det påverkar vår omgivning. Det går inte att tänka några år framåt i frågor som denna, för att få ett hållbart energisystem måste vi tänka många tiotals år fram i tiden vilket såklart är svårt, men också en väldigt rolig utmaning.

Programmets uppbyggnad

Första året är det några matte- och fysikkurser, en kemikurs, lite ekologi samt en introduktionskurs till energi, miljö och klimat. Andra året är det mer tillämpade kurser inom matematik och programmering, men det är också termodynamik, material- och energibalanser, elkretsanalys och energisystem. I ettan är kurserna teorifokuserade, men i tvåan får man användning av det teoretiska och börjar räkna på lite av det som man stöter på i verkligheten vilket är kul. I trean är det val av teknikprofil och då kan man välja om man vill läsa mer tekniska kurser eller mer samhällsvetenskapliga. Du kan läsa mer om kurserna här!

En överblick över Energi och miljö-programmet.

Så här är programmet uppdelat kring matte/fysik, programmering, energi/miljö och hållbar utveckling. Dessutom är programmet kopplat till tre av de hållbara utvecklingsmålen. Det är stort fokus på målen om hållbar energi, hållbara samhällen och klimatförändringarna, men jag skulle säga att alla globala mål är viktiga i olika delar av utbildningen. Jag läser exempelvis en kurs om hållbarhet och skriver en rapport om sanitet i utvecklingsländer där vi fokuserar på mål 6 (Rent vatten och sanitet för alla). De hållbara målen tar verkligen upp ett helt spektrum av frågor som rör allt från fattigdom, hälsa och utbildning, till marina resurser, biologisk mångfald och hållbara industrier. Läs gärna mer om målen här!

Teknikprofilen som jag har valt heter Teknik och hållbar utveckling där fokus ligger på samspelet mellan tekniken och de tre pelarna inom hållbarhet; det sociala, ekonomiska och ekologiska. Det finns också inriktningar inom produktionsutveckling och samhällsplanering som också har fokus på hållbarhet. Vill man läsa mer om teknik så finns inriktningarna elkraft-, energi-, kemi- eller miljöteknik. Spåren är verkligen intressanta och visar på bredden av kunskap som finns inom området energi och miljö. Ute i arbetslivet är det också fler och fler företag som börjar (eller redan kommit långt med) hållbar profilering och det arbetet lär fortsätta många år framöver.

Utflykt i Tyresta.
Här är en del av min klass från en fältexkursion vi hade i Tyresta nationalpark söder om Stockholm.

Vill du vara en del av lösningen?

Sammanfattningsvis tar programmet upp många aspekter och en del saker visste jag inte innan att man behövde tänka på. Nu däremot vet jag så mycket mer om hur planeten fungerar och hur vi människor måste ta vårt ansvar som jordbor. Det är inte bara viktigt för att vi ska kunna leva ett bra liv, utan för att kommande generationer också ska kunna tillfredsställa sina behov. Om du har en fråga kring programmet delar jag gärna med mig av min expertis. Nästa inlägg kommer handla lite mer om vad hållbarhet faktiskt är för något.

/Adam

Aleks favoritappar att använda i skolan

OneNote

Denna applikation rekommenderar jag att ha både på datorn och mobilen. Jag har använt OneNote för att organisera kurser på ett smidigt sätt. Man kan ha olika kurser som olika ”sections” och sen ha olika delar av kursen som föreläsningar, övningar och möten som olika ”pages”. Jag brukar anteckna under föreläsningarna och övningar på OneNote istället för för hand. Jag gillar detta sätt mycket bättre än att ha olika filer på min dator eller OneDrive. Man kan också rita och infoga bilder ganska enkelt i OneNote, men jag brukar inte vara så bra på det. 

bild på apllikationen OneNote
Exempel på min OneNote

Google Keep

Detta är en app där man enkelt kan spara mindre anteckningar eller listor. Jag brukar använda den för att skriva listor på vad jag behöver göra under dagen, veckan eller deadlines för en kurs. Jag gillar verkligen att göra listor så jag har testat många appar till det, men denna är min favorit. Det som är just så bra med Google Keep är att den automatisk synkar mellan min dator och mobil. Jag gillar även hur gränssnittet ser ut. 

bild av applikationen Google Keep men fyra listor
Exempel på mina listor i Google Keep

WeekCal

Denna app har jag använt de senaste fyra åren som kalender. Jag älskar appen då jag gillar att man enkelt kan färgkoda sitt schema. Jag har till exempel färgkodat alla tillfällen jag jobbar som lärarassistent som rött, tid med mina kompisar som lila och tid med mitt tjejgäng (frukostklubben) som grå. Jag gillar även att man kan se en vecka i taget och synka appen med sitt KTH schema. 

Hoppas att du känner dig inspirerad till att blir mer organiserad i skolan och gillar mina skolrelaterade appförslag. 

/Aleks

Min väg från gymnasiet till KTH – Del 2

Nu tänkte jag ”avsluta” min väg från gymnasiet till KTH. Om ni missade första delen finns den att läsa HÄR.

I samband med att vi skulle välja ämne till gymnasiearbetet fick jag upp ögonen för artificiell intelligens (TIPS: kolla in dessa videos för att få en förståelse över vad artificiell intelligens är). Jag visste inte riktigt vad det var men ju mer jag läste om det desto mer fascinerad blev jag och till sist valde jag även att skriva om det, mer specifikt, hur man kan upptäcka bröstcancer med hjälp av just artificiell intelligens. Det var också då jag insåg att mitt intresse för språk och samhälle inte nödvändigtvis skulle behöva försvinna om jag valde en teknisk utbildning. Samtidigt, som jag nämnde i del 1, låg dock den där oron över hur jag skulle klara av en sådan utbildning, fortfarande kvar och spökade.

”Jag är ju visst intresserad av det tekniska, men tänk om det är för svårt…”

Jag började att läsa på mer om ingenjörsyrket för att inte låta denna rädsla styra och ju mer jag läste på desto mer övertygad blev jag att en ingenjörsutbildning skulle vara rätt val för mig. Det som också blev avgörande för min del var den stora efterfrågan det finns på ingenjörer, det kommer helt enkelt alltid behövas!

När jag äntligen hade lyckats bestämma mig för att det var ingenjör jag ville plugga till, återstod det nu att bestämma vilken typ av ingenjörsutbildning jag skulle välja. Till en början var jag inne på civilingenjör inom medicinsk teknik, just på grund av att mitt gymnasiearbete var inom det området, men insåg rätt snabbt att det nog inte riktigt var rätt för mig. Jag fastnade tillslut för civilingenjörsutbildningarna inom datateknik, medieteknik och informationsteknik.

Det var faktiskt efter ett besök på KTHs öppet hus och efter att där ha pratat med en tjej som pluggade civilingenjör inom IT som jag bestämde mig för att IT skulle bli mitt första val. Vad IT faktiskt innebar fullt ut var fortfarande oklart men det som tilltalade mig var det faktum att IT i princip går att hitta överallt i olika former och att utbildningen helt enkelt lät spännande. Dessutom uppfyllde den min önskan om att inte behöva läsa för mycket fysik. 🙂 

En bild från KTHs mottagningscermoni i stadshuset. Bilden visar rätt mycket folk som sitter på rader.
Från KTHs mottagningsceremoni i stadshuset 2018.

Jag pluggar nu mitt tredje år och kan säga att jag är nöjd med mitt utbildningsval. Att veta innan du väljer utbildning om du kommer gilla något eller inte är svårt, speciellt om du inte stött på det tidigare. Låt dig dock inte skrämmas av det! Det kommer alltid finnas kurser som verkar mindre intressanta än andra, det är svårt att undvika, då handlar det mest om att ”bara” ta sig igenom det. Under tiden då du pluggar kommer du få en bättre insikt om vad som faller dig i smaken och vad som inte gör det och det är det, som för min del i alla fall, känns väldigt skönt. Skulle det dock vara så att du känner att det inte alls känns rätt, går det, precis som Adam skrev i sitt inlägg om hans väg till KTH, att byta program. 

/Maha

Vad gör en ingenjör?

Det finns många luddiga begrepp och innan jag började på KTH tyckte jag att ingenjör var ett av dem. Hur blir man ingenjör och vad händer efter åren på universitetet? Det kommer detta inlägg handla om!

Vägen till ingenjörsyrket

Efter gymnasiet finns det många olika vägar att gå, men vill du bli civilingenjör är det en fördel som du gillar teknik som ligger till grund för hela utbildningen. Teknik är ju väldigt brett, så därför väljer du en inriktning som blir likt en röd tråd genom programmet som är fem år långt. Olika universitet lägger upp detta på olika sätt, men på KTH läser du först en kandidat i 3 år och därefter en master i 2 år. Tillsammans blir dessa en civilingenjörsexamen!

De tre första åren innehåller grundläggande kurser i bland annat matematik, fysik och kemi och beroende på inriktning så läser du olika mycket av ämnena. Dessa blandas med kurser relaterade till din inriktning. De två sista åren blir det mer avancerade kurser och här får du din spetskompetens genom många valfria kurser där du kan grotta ner dig i ditt favoritområde. Vips så har fem år gått och du är utbildad civilingenjör!

Skiss över mitt utbildningsval.
Så här såg det ut när jag kom fram till att jag ville läsa mitt program på KTH. 

Redo för arbetslivet

Efter fem år blir du alltså civilingenjör, men sen då? Ett av KTH:s styrdokument heter Vision 2027 och där står en ganska finurlig sak:

”Vid KTH är vi i människors tjänst för morgondagens samhälle”

Det kanske inte säger så mycket om vad en ingenjör är, men som ingenjör ska du alltså bidra till att göra samhället bättre och på så sätt hjälpa människorna i din omgivning! Det kan handla om vad som helst, för i alla delar av samhället finns det alltid något som kan bli lite bättre. Efter dina fem studieår bör du därför ha fått kunskaper inom problemlösning, men det gäller också att tänka utanför boxen ibland.

Det finns både problem som har en uttänkt lösning men där vägen dit inte är kartlagd än, samtidigt som det finns problem där det är förberett för utveckling men där det är oklart hur det ska gå till. Som ingenjör får du då kliva in och antingen komma på nya material, metoder och modeller, eller så tittar du på dagens teknik och resurser för att se hur de kan utvecklas inför framtiden. Gillar du utmaningar är detta perfekt för dig!

 

Hoppas det blev lite mer konkret vad en ingenjör gör, först på utbildningen och sen i arbetslivet. I nästa inlägg berättar jag mer om mitt program och hur det är upplagt, men vill du veta mer redan nu om KTH:s vision som jag nämnde ovan, kan du följa denna länk: https://www.kth.se/vision2027/vision-2027-1.293654

/Adam

Aleks väg till KTH

På gymnasiet pluggade jag International Baccalaureate Diploma Programme (IB) på Katedralskolan i Linköping. När man går IB-programmet så får man välja vilka ämnen man vill plugga de sista två åren på gymnasiet. Jag valde att plugga biologi, fysik och kemi istället för ämnen som historia, ekonomi och psykologi. Jag läste såklart också svenska, engelska och matte. Jag har alltid varit intresserad av naturämnena i skolan och då både mina föräldrar är ingenjörer har det alltid varit ganska självklart att jag ska utbilda mig till något inom teknik. 

Däremot fick jag trean på gymnasiet för mig att jag skulle bli jurist i England. Jag fick nämligen väldigt höga temporära betyg, vilket betydde att jag hade en bra chans att komma in på skolor som Oxford och Cambridge. Jag hade många kompisar som skulle söka till att bli jurister just där och jag tänkte väl att det hade varit kul. Men en dag slog det mig ”VAD HÅLLER DU PÅ MED ALEKS DU TYCKER JU OM MATTE OCH NATUR”. Så jag kom fram till att civilingenjör ändå är något för mig. Det kändes som ett säkert val som var i linje med vad jag pluggade på gymnasiet, och inte var baserat på grupptryck. 

Min mamma föreslog programmet industriell ekonomi då hon trodde att det skulle passa mig då det är en väldigt bred utbildning. Hon nämnde också att man lär sig om ämnen som projektledning och ledarskap, vilket jag gillade och gjorde mycket av då jag var engagerad i olika styrelser och projekt inom Scouterna. Jag tänkte ärligt talat inte så mycket mer på det utan bestämde att industriell ekonomi skulle bli bra. 

Artikel från en tidining och Scouternas engagemang i Musikhjälpen
Artikel från när jag var med och planerade Scouternas deltagande i Musikhjälpen

När jag hade valt att jag skulle plugga industriell ekonomi var valet av KTH som universitet ganska självklart. KTH är ändå Sveriges högst rankade tekniska universitet och ligger i Stockholm (jag älskar storstäder). Jag var också ganska sugen på att flytta hemifrån. Jag behövde ”bara” skriva klart mina IB-slutprov och få höga nog betyg för att komma in. Som tur gick allt enligt plan och jag började på industriell ekonomi direkt efter studenten i augusti 2016. Jag var ganska taggad på att börja plugga vidare och hade inga andra idéer på vad jag vill göra, så det blev inget sabbatsår för mig.