Författararkiv: Madeleine Berner

Profilbild

Om Madeleine Berner

Hej! Jag heter Madeleine Berner och ska börja mitt femte år på Civilingenjör Informationsteknik. Häng med på mina äventyr, så lovar jag dig att du lär dig en hel del goda tips inför ditt högskoleval!

Sök till Studentprogrammet

Ska du söka till KTH och vill ha ett extrajobb vid sidan om? Gör som jag gjorde och sök till Handelsbankens Studentprogram! Jag fick först höra om programmet under mitt första år på KTH och började där under hösten 2015. Varje år har jag fått testa på en ny avdelning inom IT att arbeta hos, och jag har fått en handledare som har hjälpt mig på plats.

Det är en otrolig chans att få ett försprång i karriären eftersom du får arbeta med relevanta uppgifter för den utbildning du studerar. Om du dessutom är sugen på att arbeta utomlands finns möjligheten där. Jag arbetade sommaren mellan årskurs 3 och 4 i London hos Handelsbanken.

I min kull av Studentprogrammet går vi Civilingenjörsprogrammen IT, Datateknik, Industriell ekonomi och Design & Produktframtagning på KTH.

Ansökan hittar du här!

Deadline är den 15 april.

//Madde

Öppet Hus i Flemingsberg och Södertälje

Är du intresserad av att plugga någon av följande utbildningar?

Flemingsberg:

Södertälje:

Trots att Öppet Hus inne på Campus är över för i år, kan du fortfarande ta chansen att besöka två andra Öppet Hus hos KTH! Du kan ställa frågor till studenter, lärare och studievägledare där. De hålls nästa måndag och tisdag eftermiddag.

KTH Flemingsberg – 25 mars kl.16-18

KTH Södertälje – 26 mars kl.16-18

Om du vill ha mer information kan du läsa mer här om KTH Flemingsberg och här om KTH Södertälje.

//Madde

Hur fungerar Arkitektprovet?

Till hjälp för att svara på denna fråga har vi Mathilda som studerar Arkitektur på KTH!

Namn: Mathilda Kinde
Utbildning: Arkitektur
Årskurs: 4
Uppvuxen i vilken stad: Stockholm

Först, berätta lite om dig själv:
På min fritid gillar jag att vara ute i naturen, odla och pyssla med olika DIY-projekt.
Jag visste att jag ville plugga arkitektur redan i högstadiet, och på gymnasiet läste jag estetprogrammet bild och form. Direkt efter gymnasiet sökte jag till arkitektutbildningen, men kom inte in. Jag läste därför istället teknisk basår för att bli behörig till ingenjörsprogrammen. Därefter jobbade jag ett år på en grundskola som vikarie innan jag började på KTHs arkitektutbildning.

När skrev du Arkitektprovet?
Första gången 2012, men totalt tre gånger innan jag kom in 2014.
2012 gick jag inte vidare till provdagarna.
2013 gick jag vidare till provdagarna men kom inte in på utbildningen.
2014 kom jag in på utbildningen med hjälp av provet.

Hur ser provet ut?
Arkitektprovet är i två delar. Den första delen gör man hemma (hemuppgift), om man går vidare får man komma till provdagarna för att göra del två på plats på någon av skolorna. De gånger jag har gjort provet har det enbart varit praktiskt, man får olika uppgifter som man på ett fritt och kreativt sätt ska lösa. Det har alltså inte varit någon del där man behöver svara skriftligt. Det är ens estetik och kreativitet som bedöms.

För att anmäla sig behöver man lämna in en hemuppgift, hur såg uppgiften ut?
Jag kommer inte ihåg exakt hur provet var formulerat med det påminde i sin utformning som årets prov. Men jag ska försöka förklar kort vad uppgiften 2014 var.

Uppgiften var i fyra sammanhängande delar:
1) I den första delen skulle jag föreställa mig vad som fanns inuti en valnöt om man röntgade den med skiktröntgen. Uppgiften var sedan att med valfri metod visa i olika steg vad som fanns innanför nötens skal.
2) I den andra delen skulle man utifrån ett mjölkpaket skapa en form som från en stycke skulle gå att vika från platt till uppvikt läge.
3) Den tredje delen var att göra en beskrivning över hur uppvikningen ska gå till, men det fick inte vara foton.
4) Den sista delen var att teckna eller illustrera kartongformen och valnöten tillsammans.

Här nedan ser ni min hemuppgift som jag lämnade in!

Hemuppgiften som lämnades in till KTH.

Vem kan skriva provet?
Alla kan göra provet som har eller ska gå ut gymnasiet samma år. Men man måste vara behörig via gymnasiet för att komma in, precis som högskoleprovet. Man kan göra provet hur många gånger som helst.

Hur såg provdagen ut?
Jag skrev provet på KTH. Provet pågår under två hela dagar och man får självklart raster.
Man sitter vid ett varsitt skrivbord tillsammans med de andra sökande.
Jag upplevde att uppgifterna på provdagarna var lika uppgifterna i hemuppgiften, men med kortare tid att lösa dem.

Vad tog du med dig till provet?
När jag skrev provet fick jag en lista med material och verktyg som kan vara bra att ha med sig. Man får också specifikt material till vissa uppgifter på plats.

Saker som jag tycker är bra att ha:
– Olika sorters lim, tex trälim och snabbtorkande lim
– Sax och brytbladskniv
– Blyertspennor, färgpennor och sudd
– Målarfärg, tex akvarellfärg
– Linjal
– Papper
– Ståltråd och tänger
– Snöre och sytråd
– Klocka
– Vattenflaska
– Mellanmål
– Lunchlåda

Dina bästa tips för att förbereda sig?
Försök att inte jämföra dig med andra som gör eller har gjort provet, eftersom det är det är ett konstnärligt prov så är det väldigt svår att veta vad som är rätt och fel. Försök istället att visa upp just dina bästa kunskaper och kreativa sidor!

//Mathilda & Madde

3 vägar till Arkitektutbildningen

Är du intresserad att plugga till arkitekt? Se till att maximera dina chanser att bli antagen genom att följa dessa tre enkla steg! Du kan nämligen bli antagen till Arkitekturutbildningen på tre olika sätt:

  1. Gymnasiebetyg – gå ut gymnasiet och ansök med hjälp av ditt betygssnitt
  2. Högskoleprovet – anmäl dig till att skriva högskoleprovet (anmälan är stängd för denna termin, men anmäl till till höstens provomgång)
  3. Arkitektprovet – rita dig till en studieplats på Arkitekturutbildningen

Arkitektprovet är en ingång som inte alla känner till. Visste du att en tredjedel av studieplatserna ges till de som söker via Arkitektprovet? Alltså är det värt att skriva det för att öka dina chanser att komma in på Arkitektutbildningen. Tänk på att du oavsett behöver anmäla dig via antagning.se för att kunna bli antagen. Det innebär att du kan söka i alla tre urvalsgrupper (gymnasiebetyg, högskoleprovet och arkitektprovet) — hur bra som helst!

Anmälan är nu öppen till Arkitektprovet

Du hittar info om provet och hur du anmäler dig här!

I nästa inlägg får ni höra från Mathilda som skrev Arkitektprovet och pluggar nu sitt fjärde år på KTH. Hon kommer att dela med sig av sina bästa tips för att förbereda sig inför provet och berätta om hur det går till!

Mer info om Arkitektutbildningen –> här!

//Madde

Vem kan du fråga vad på KTH?

Har du programspecifika frågor? Hör av dig till en av studenterna som läser det program du är intresserad av. Du hittar kontaktformulär till studenterna här.

Har du frågor om behörighet och antagning? Hör av dig till KTHs antagningsavdelning via
admissions@kth.se .

Känner du dig osäker kring ditt val? Kontakta den centrala studievägledningen via
 studycounselling@kth.se .

Självklart kan Oscar, Malin och jag svara på era frågor via bloggen! Släng iväg en kommentar om du undrar något om hur det är att studera på KTH/bo i Stockholm etc.

//Madde

Film: vad gör en ingenjör?

Detta är min favoritfilm som KTH har tagit fram för att hjälpa till att förklara vad en ingenjör gör. Att se den gör mig otroligt peppad och fyller mig med hopp om att min och kommande generationer av ingenjörer kommer att kunna göra världen bättre!

Okej, låt oss ta upp fler exempel än de som togs upp i filmen på vad en ingenjör kan göra. Till exempel för att skapa denna video användes ett eller flera mjukvaruprogram (videoredigerare). Dessa har blivit programmerade av ingenjörer. För att kunna programmera behöver man använda datorer, både materialet och utformningen av datorn samt all hårdvara som är inkluderat är skapat av ingenjörer. På arbetsplatsen där ingenjörerna arbetar finns det ett ergonomisk skrivbord som säljs av ett företag som drivs av en ingenjör.

På det företaget är det träningsfredag varje vecka, och företaget har delat ut träningströjor till alla medarbetare. Träningströjorna tillverkas i en fabrik som befinner sig i en annan stad och har haft en lång väg att färdas. På tröjföretaget har de anställt ett gäng konsulter som ska hjälpa till att korta ner logistiksträckan (konsulterna är självklart ingenjörer). Istället för att tröjorna ska färdas via flyg (som har blivit byggt av ingenjörer) ska de åka tåg via de nya rälsarna (som har planerats av ingenjörer).

Jag skulle kunna fortsätta att ta upp fler exempel, men att skriva en novell om alla olika produkter/arbeten som en ingenjör kan ha är omöjligt. Eftersom ingenjörerna även är med och tar fram de produkter som ännu ej finns!

Hoppas ni fick ett litet bättre hum om vad en ingenjör gör!

//Madde

KTH på sociala medier

Var kan du komma i kontakt med studenter som pluggar på KTH? Du har självfallet hittat hit till bloggen på egen hand, vilket är ett utav tre social medier som KTH finns på.

Instagram

På instagram hittar du Rui, Aleks och Agnes. Läs mer om dem i den intervju jag gjorde med dem i höstas.

Konto: @kthstudent

Youtube

Här hittar du en av mina närmsta vänner Alva som pluggar Civilingenjör Datateknik. Läs mer om henne här.

Kanal: @kthstudent

//Madde

Låt oss snacka antagningsstatistik

Är du som jag som älskar statistik?

Bildkälla: 9gag.com

Trots skönheten som ligger i att se siffror som förklarar hur många och vilket betyg som krävdes för att bli antagen är det en fälla. Det farligaste med att stirra sig blind på antagningsstatistiken är att anta att den kommer att se likadan ut nästa omgång och att man väljer att inte söka en utbildning bara för att ens betygssnitt inte matchar föregående års kvot.

Först kan vi gå igenom hur man läser statistiken

Du hittar den på www.antagning.nu (eller egentligen på www.uhr.se som antagning.nu länkar till) — klicka här!

Statistiken är indelad efter olika kategorier/urvalsgrupper av ingångsvägar till utbildningen. Här är en lista på den vanligaste:

BI – Gymnasiebetyg utan komplettering
BF – Betyg från folkhögskola
BIex – Gymnasiebetyg med A-F-betyg (Gy11). Användes sista gången i antagning till VT 2017.
BII – Gymnasiebetyg med komplettering
HP – Högskoleprov
T10 – Betyg från Tekniskt basår
T20 – Betyg från Tekniskt basår, termin 2
AU – Alternativt urval
SA – Sen anmälan
ÖS – Övriga sökande
MAFY – Matematik- och fysikprov

De fetmarkerade är de urvalsgrupper som är mest intressanta för er. BI innebär ditt snittbetyg från gymnasiet. HP innebär ditt bästa resultat från Högskoleprovet. AU ges för Arkitektutbildningen och representerar resultatet från Arkitektprovet. MAFY är ett prov som kan användas för att söka till Civilingenjör Teknisk Fysik, Civilingenjör Farkostteknik och Civilingenjör Elektroteknik. OBS! Dessa förkortningar kan skilja sig mellan olika universitet. Dessa gäller för KTH.

Du kan söka på termin, universitet, program och använda fritext. Ovanstående sökning gav mig följande resultat:

Om du ser en asterisk (*) innebär det att alla blev antagna och att det därmed inte fanns någon lägsta gräns för att komma in genom den urvalsgruppen. Ett bindestreck (-) innebär att ingen blev antagen från denna grupp.

För att kunna se ovanstående vy behövde jag markera Urval 2. Urval 2 innebär den statistik som gällde efter att personerna hade haft chansen att tacka ja/nej och reserver fått chansen att bli antagna. Du hittar även andra spännande alternativ att få statisk för.

Tillbaka till fällan

Var försiktig med att basera ditt val av utbildning på hur tidigare års antagningsstatistik har sett ut. Visst är det spännande att se hur det gått tidigare år! Men resultatet ändras från år till år. Ibland kan det ha varit svårt att komma in ett år, varpå året därefter är det lättare.

Här ovan är ett exempel på hur statistiken har ändrats för mitt program under de senaste fyra åren. Notera hur Högskoleprovet (HP) och gymnasiebetyget (BI) har pendlat fram och tillbaka.

Ett sista tips: se statistik över flera år

Undrar du hur man kan se lika fin tabell över statistiken som finns för flera år tillbaka i tiden? Du hittar den statistiken via www.studera.nu. Klicka här!

//Madde

Passar jag på KTH?

När jag är stor vill jag också plugga på KTH som Christer Fuglesang” – Madde, mellanstadiet efter att KTH hade besökt klassrummet.

Alla på KTH är smarta, men jag själv kämpar med att få godkänt i Fysik 2?” – Madde, årskurs tre på gymnasiet efter att jag fick ett E på senaste provet.

Vi på KTH kan tackla utmaningar och lösa problem, det krävs bara olika lång tid att lära sig hur” – Madde, i mitten av sin master efter att ha skrattat åt idén om att alla på KTH skulle vara smarta.

Hur kunde jag gå från hög nivå av självförtroende till den största dippen precis innan ansökan till att nu se igenom fördomarna? I grundskolan såg framtiden positiv ut! Jag gillade naturämnena och att lösa de kluriga matteuppgifterna. Att få chansen att plugga på en av de bästa universiteten i Sverige var min dröm. Men i gymnasiet blev studierna tuffare. Helt plötsligt var inte matte lika enkelt, speciellt inte efter första året. För att inte tala om min nemesis med stort F — fysik!

När årskurs tre kom visste jag inte vad jag ville plugga eller var. Bara att jag skulle plugga. Jag sneglade försiktigt på KTHs katalog, men vågade inte riktigt tro att jag skulle ha en chans att bli antagen. Eller ha chansen att klara av studierna eftersom bara smarta studenter gick där.

Jag fick till och med höra kommentaren ”Vad ska du på KTH och göra? av en klasskompis när jag berättade att jag skulle gå på KTHs Öppet Hus. Det skolgäng som skulle söka in till KTH under vårterminen var helt klart duktiga studenter, men jag kände inte att jag var på samma nivå som dem. Den kommentaren fick mig dock att anta utmaningen. Klart att jag skulle komma in på KTH om jag bara ville det!

Nu när jag sitter här med facit i hand kan jag med säkerhet säga att för att plugga på KTH behöver du inte vara snillet i din gymnasieklass. Däremot behöver du vara villig att lägga ner tid på att lära dig nya ämnen och fördjupa dig inom gamla. Att lära sig tex ett nytt programmeringsspråk tar olika lång tid för olika studenter. Det är helt naturligt att någon som har programmerat ett liknande språk innan lättare lär sig det än en student som är helt ny till programmering. Samma sak när det kommer till matte.

Oroa dig därför inte om du är ”tillräckligt smart” och jämför dig inte med dina klasskompisar! Sök för att du är nyfiken på utbildningen och att du har viljan att lägga ner tid på att lära dig kunskapen som lärs ut.

Jag under sommaren mellan årskurs 2 och 3 i gymnasiet, ännu ej medveten om att jag skulle plugga till ingenjör.

//Madde

Kan Data och IT få samma jobb?

Fler frågor trillar in och jag tänkte ta upp ytterligare en som är populär. Här kan du läsa om skillnaden mellan KTH Kista och KTH Campus.

Kort svar: ja, du kan söka samma jobb om du har läst Data eller IT på KTH!

Längre svar: båda programmen är 5 år och under de tre första åren är de flesta kurserna förutbestämda. Flera av kurserna är samma på båda programmen, men några skiljer sig åt. För att få en överblick kan du använda KTHs jämförelseverktyg som du hittar på följande länk.

https://www.kth.se/utbildning/jamfor?p=CINTE,CDATE

Jämförelse av Civilingenjör IT och Civilingenjör Data

Eftersom det ingår valbara poäng i båda programmen kan du använda dem för att läsa några av det andra programmets kurser. Båda programmen kan söka samma masterprogram (för de två sista åren utav totalt fem år på KTH). Med undantaget att Data kan söka Applied and Computational Mathematics​. Om det är en master som du inte är intresserad av så påverkar det dig inte att läsa IT istället för Data.

I och med att vi kan välja samma masterprogram så smälter utbildningarna samman under de två sista åren på KTH. Det som skiljer dem åt under de tre första åren är att IT lär ut både mjukvara och hårdvara, medan Data lägger större fokus på mjukvara. Jag gillade IT eftersom det lät mig testa på the best of both worlds​, och jag kunde sedan fatta mitt beslut om master baserat på erfarenhet. Om du däremot redan vet med dig att du inte är intresserad av hårdvara skulle jag rekommendera Data.

Jag i somras i en av KTHs labbsalar.

I slutändan kan studenter på båda programmen få samma jobb, förutsatt att de har valt samma masterprogram. Masterprogrammet nischar dig mer än vad de tre första åren gör.

//Madde