Hoppa till innehåll

Ett läsår på KTH

Ja, hur ser egentligen ett år på KTH ut?

Här nedan har jag ritat upp ett diagram på hur ett läsår på KTH ser ut i stora drag. Ett läsår på KTH är, som ni kan se i diagrammet, uppdelat i fyra så kallade perioder, där en period motsvarar ca 8-9 veckor. I respektive period läser man oftast två eller tre kurser samtidigt och perioden avslutas sedan med en tentaperiod där man examineras i de 2-3 kurser man precis läst.

Bilden illustrerar ett cirkeldiagram över hur ett år på KTH är uppdelat med fyra perioder samt jullov och sommarlov.
                            Diagram över ett läsår på KTH.

Om man inte klarar tentor, när får man då göra om dem?

Precis som tentaperioder, finns det likaså omtentaperioder där man har möjlighet att skriva en tenta på nytt. När dessa infaller är lite olika, men för varje period ingår det alltid förutom en vanlig tentaperiod även en omtentaperiod.

Hur blir det då med loven?

Som ni ser i diagrammet har man två lov, ett sommarlov och ett jullov. Sommarlovet är långt och sträcker sig från början på juni till slutet av augusti.

Hur långt jullov man har beror lite på om man behöver göra omtentor i december eller inte. Om så inte är fallet, kan lovet bli upp till fyra veckor. Dock måste man komma ihåg att tentorna för kurserna man läser i period 2 infaller direkt efter lovet. Man skulle därför kunna säga att jullovet är en kombination av både lov och tentaperiod.

Egentligen har man inte påsklov på KTH, men om man inte behöver skriva omtentor i april så får man i princip en vecka ledigt i mitten av period 4.

Hoppas det blev lite klarare med hur ett läsår ser ut i stora drag för en KTH-student!

/Maha

Students Moving 4 Health!

Förra veckan sprang jag ett lopp som heter Students Moving 4 Health som anordnas av SSSB. Det gick ut på att gå eller springa 5 km på valfri plats och för varje deltagare som deltog, donerar SSSB pengar till Tilia som är en ideell organisation som jobbar med att stärka ungas psykiska hälsa. Utöver stödverksamheten har de också resurser för att bygga upp självkänsla, vilket är viktigt i och med den prestationsångest som finns omkring oss idag (inte minst i studiesammanhang). Psykisk ohälsa påverkar både sömn och stresshantering – två saker som är väldigt viktiga för att livet ska fungera. Något som då kan vara bra att göra är att komma ut i friska luften och röra på sig!

En bild från SSSB-loppet

Här är en portal jag såg i Maskinparken på KTH, även om jag inte gjorde loppet på campus (jag sprang hemma istället).

Vilka är SSSB?

De som arrangerande loppet var Stockholms Studentbostäder och det är också en organisation, men som namnet antyder är det ett bostadsföretag som en gång grundades av studenter! Alla som pluggar och är kåranslutna i Stockholm kan ställa sig i deras bostadskö (om kåren är ansluten till SSCO – Stockholms studentkårers centralorganisation). Totalt har de drygt 8 100 bostäder i form av studentrum och studentettor, men även lite större lägenheter. Även fast SSSB inte jobbar med hälsofrågor som Tilia gör, så finns det ändå en koppling mellan välmående och att ha en bostad. I genomsnitt tar det ett år att få ett korridorsrum och två år att få en lägenhet vilket är mycket snabbare än om man står i den ”vanliga” bostadskön. Stressen över att inta ha en bostad kan bli enorm och ett tips är därför att ta denna genväg istället.

Hoppas det var bra ett tips och att ni tar hand om er själva!

/Adam

Engelskakurs på KTH?

Ja! Du läste rätt! På KTH kan man faktiskt läsa kurser i olika språk, som engelska. Man kan även läsa franska, spanska, tyska, japanska och kinesiska. Just nu läser jag en kurs i engelska, vilket känns intressant och kul att plugga vid sidan av mina andra mer teknikfokuserade kurser.

Det finns fem engelskakurser man kan gå på KTH: engelska för akademiska studier, engelska för arbetslivet, engelska för skrivande och presenterande av examensarbete, teknisk kommunikation på engelska och retorik: tala och skriv med genomslagskraft. 

Jag läser engelska för akademiska studier under en period på sju veckor. Den är uppdelad i sex delar: 

  1. Preparing for study: Academic culture, language and assessment
  2. Types of academic English: Differences and key features
  3. Core academic language: Functions, meaning and grammar
  4. Academic identity: Position and voice
  5. Criticality: Evaluating and questioning
  6. Optimising your learning: Strategies and self-evaluation

Varje vecka ska man göra en ny del på kursen. Kursen är från början en online-kurs så det känns skönt att den redan är anpassad för undervisning under Coronapandemin. Jag är just nu på den femte modulen, så jag är snart klar. På varje del måste man göra tre uppgifter som kan vara allt ifrån att kolla på ett TED-talk och utvärdera det, eller att spela in en video där man förklarar ett diagram.

bild på ett diagram med Aleks i mitten
Skärmdump från en videopresentation för engelskan där jag förklarade ett diagram på hur en hacker kan sno ens pengar

Kul att även utveckla sin humanistiska sida på KTH!

Kramar /Aleks

Är universitetsplugg ett heltidsjobb?

När jag gick på gymnasiet tänkte jag inte alls på hur många timmar i veckan jag pluggade. Jag pluggade såklart både i skolan och hemma, men när jag kände mig klar så gick jag vidare utan att fundera på hur mycket jag faktiskt pluggat. Nu på universitet tänker jag på det hela tiden. Varje vecka summerar jag hur många timmar jag har lagt på plugg, så jag vet om jag kommit upp i 40 timmar eller inte. Men varför just 40 timmar?

Jo, för att ett helt läsår på universitetet motsvarar 60 högskolepoäng och i praktiken är det 40 veckor. Det blir 1,5 högskolepoäng per vecka vilket motsvarar 40 timmars studier. Detta betyder att plugget på universitet skulle kunna liknas med ett heltidsjobb, men att lönen ges i form av dessa högskolepoäng. Så brukar jag tänka i alla fall och det får mig att bli motiverad att plugga!

Om det är fredag och jag har fått ihop för lite timmar, brukar jag sitta lite på lördagen och jobba ikapp. Tvärtom kanske jag pluggat mer än 40 timmar en vecka och då tar jag det lite lugnare veckan efter. På det sättet får jag en jämn fördelning och en balans, så att ingen vecka blir överdrivet stressig eller alldeles för lugn (även om det senare inte har inträffat ännu).

Lite längre fram ska jag visa hur en vecka på KTH kan se ut för mig eftersom vissa veckor är mer hektiska än andra. Till dess är mitt bästa tips helt enkelt att försöka hitta en balans i vardagen!

/Adam

KTH Innovation

”På KTH utvecklar studenter, forskare och fakultet från hela världen innovativa lösningar på mänsklighetens och samhällets utmaningar och med stöd från KTH Innovation får deras idéer de bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas”, står det på KTHs hemsida. Men vad kan KTH Innovation egentligen erbjuda och vad är KTH Innovation? 

KTH Innovation är en del av KTH där man kan få hjälp med att utveckla sina idéer och göra dem till verklighet. Man kan alltid höra av sig till dem om man har en idé man vill bolla med någon som har erfarenhet inom entreprenörskap. De har ett förinkubatorprogram som är öppet att söka två gånger per år. Där får cirka 15 idéer möjligheten att vara med per omgång. Då får man under ett år kontorsplats hos dem samt massa hjälp med att ta sin idé vidare. 

Häromdagen träffade jag Lisa, som jobbar på KTH Innovation, och snackade lite om andra möjligheter (förutom förinkubatorprogrammet) man kan få genom dem. Till exempel så har de ett fyra månader långt program, Brighter, där man får utforska hur sin idé kan funka internationellt. De brukar bland annat åka på en studieresa, och förra året fick deltagarna åka till New York. 

Lisa påpekade vikten i att idéerna man kommer med till KTH Innovation  inte behöver vara färdigutvecklade. ”Vi vill att det ska vara en låg tröskel för KTH-studenter att komma med sina idéer till oss”, sa Lisa. Superkul att få möjligheten att testa att starta eget under sin studietid tycker jag. 

De coolaste start-up:en som har skapats via KTH Innovation, enligt mig, är: 

  • Ellure: Deras idé är att man ska kunna få ett läppstift med sin personliga läppstiftsfärg genom 3D Printing (skrivare som skriver ut läppstiftet). Alltså kan de göra läppstift i 10 000 olika färger. Supercoolt!
  • Kollin.io: Detta är ett start-up som är mest känt för att samla alla tentor, från massvis med olika kurser och universitet, på deras plattform (kollin.io) och organisera dem efter till exempel område eller svårighetsgrad. Jag har själv använt deras hemsida när jag ska plugga till tentor, samt jobbat för dem med deras Instagram. 
  • Airmee: Är det kanske mest kända företaget som startades på KTH Innovation. De transporterar paket hem till folk från massvis med olika företag. 
  • Imagilabs: De gör nyckelringar som man kan bestämma (programmera) motiven på själv. Grundarna skapade företaget för att få fler unga tjejer intresserade i programmering och teknik. Jag har själv jobbat på deras workshops och tycker att de är supergrymma!

Nyligen släppte KTH-student en podd om just KTH Innovation där de intervjuar Donnie så se till att lyssna på den samt prenumerera på podden! Här hittar du avsnittet. 

Kramar /Aleks

Min torsdag

Min dag började tidigt. Klockan nio skulle jag vara inne på Campus för att närvara på en handledning i en kurs jag läser. Ni kommer få veta mer om den kursen nästa vecka hade jag tänkt.

De få gånger jag åker in till skolan (i och med att det mesta är på distans nu) har jag skippat tunnelbanan och istället bara tagit pendeltåget till Odenplan och promenerat därifrån, vilket jag även gjorde denna dag.

Älskar verkligen att gå bland dessa fina byggnader som ligger i närheten av Campus. Det är också en av anledningarna till att jag älskar Stockholm – alla dessa fina byggnader 🙂

Bilden är ett kollage av olika byggnader i närheten till campus.
Området i närheten till Campus.

Väl framme på Campus mötte jag upp min bästa kompis för att tillsammans gå till den byggnaden vi skulle till. Handledningen var bara en timme, vilket på ett sätt kändes lite onödigt men samtidigt ändå skönt att komma ut och byta miljö då det just nu blir mycket av att sitta hemma och plugga.

Bilden visar ett kollage på KTHs campus.
Campus blir extra fint på hösten tycker jag!

När jag kom hem fixade jag lite lunch och efteråt var planen egentligen att sätta mig och plugga matte men kände rätt snabbt att jag behövde vila lite så satte mig helt enkelt i soffan med musik i öronen och började skriva på detta inlägg istället 🙂

Vid tretiden var jag med på en behövlig extraövning (på distans såklart) i en mattekurs som jag läser just nu.

Bilden visar matteanteckningar ur ett block, en mattebok och en del av min dator.
Matteanteckningar från övningen (under en matteövning tillämpar man den teori man gick igenom under en föreläsning i form av att lösa uppgifter).

Allt som allt blev den här dagen lite mer händelserik än vanligt i och med att jag åkte in till skolan på morgonen.

Hoppas ni gillade denna typen av inlägg! Nu ska jag äta middag och sen fortsätta plugga matte!

/Maha

 

 

Är det bara teori på KTH?

Utbildningarna inom leder till civilingenjörsexamen är kända för att vara ganska teoretiska. Speciellt i början blir det en hel del föreläsningar där föreläsare går igenom mycket information på kort tid, vilket sedan följs av övningar där studenter kan räkna själva och diskutera med varandra. Men det är inte bara den här typen av undervisning på KTH. Det finns också laborationer som är mer ”hands-on” där man får en labbinstruktion som gruppen (två eller fler) ska försöka ta sig igenom. Medan en föreläsning ofta är två timmar så kan laborationer vara längre, så man får mer tid till att prova sig fram för att lösa uppgiften. Det kan handla om en kemilabb, ett fysikexperiment eller datorprogrammering där det är lättare att inse att teorin faktiskt fungerar i praktiken också!

Studiebesök på Vasakronan.
Jag var med i ett projekt där några från mitt program och samhällsbyggnadsprogrammet fick komma till Vasakronan på en case-kväll. Där fick vi lära känna företaget och samtidigt skapa kontakter, medan företaget får input av oss kring problem som de behöver hjälp med. På bilden är det en av grupperna som redovisar sin lösning på ett av problemen.

Beroende på vilka kurser som ingår så kan det också bli en del fältövningar. Det påminner om en friluftsdag som på den gamla goda tiden när man skulle ta med sig ”kläder efter väder” och ”ett glatt humör”. Det brukar vara någon form av inlämning eller reflektionsuppgift som ska göras efteråt så det gäller fortfarande att hålla huvudet på skaft, men det är kul att få komma utanför KTH för att få lite variation och samtidigt förstå hur det vi pluggar kan komma till användning ute i samhället. Det gör en också motiverad att komma tillbaka till klassrummet och fortsätta plugga även om det är svårt och motivationen inte alltid är på topp. Alla lär sig på olika sätt också vilket gör detta till en bra inlärningsmetod som komplement till kurslitteratur och föreläsningsanteckningar. Enligt mig är en varierad undervisning den bästa!

/Adam

KTH-Students Youtubekanal

Visste ni att KTH-Student har sin alldeles egna Youtubekanal där man får följa med en student som pluggar på KTH? Detta läsår är det nämligen Johanna som läser sitt tredje år på civilingenjörsprogrammet inom medieteknik som kommer ta med er in i sitt liv som student på KTH.

Varje månad har ni cirka två videos att se fram emot, så se till att följa kanalen så att ni inte missar när nya klipp läggs upp!

Igår publicerades första klippet där man får lära känna Johanna lite bättre:

Hoppas ni får en bra tisdag!

/Maha

KTH Fotboll

På KTH finns det flertal sportföreningar som man kan gå med i. Till exempel finns ett basketlag, hockeylag, racketklubb, roddarklubb, amerikanskt fotbollslag, seglarsällskap, volleybollslag, orienteringsförening och ridningsförening. Jag har själv aldrig varit med i nått lag då jag inte har en talang i nån sport men min pojkvän är med i KTHs fotbollslag.

Häromdagen så var jag på deras match som spelades på Östermalms IP. De spelar matcherna ganska sent men jag rekommenderar att gå och kolla. De vann också så det var ju lite extra kul. 

bild på KTHs pojkforbollslag uppställda på plan
KTHs herr-fotbollslag

Så tycker man om att spela nån sport, som fotboll, kan man definitivt göra det på KTH. Finns inte en förening för just den sporten du gillar kan du skapa klubben själv.

Kramar /Aleks 

 

Hitta en balans mellan nutid och framtid

Det här med framtiden, det är verkligen ett tudelat område för min del. Ena stunden känner jag mig motiverad när framtidsfrågor kommer på tal och i andra stunden blir jag bara stressad.

Jag tror att det är viktigt att försöka hitta en balans. Att tänka för mycket på framtiden gör det svårare att leva i nuet. Faktum är ju att man kan föreställa sig och inbilla sig hur mycket som helst om vad man önskar och vill ska hända inom ett eller fem år, men när det väl kommer till kritan så befinner man ju sig ännu inte där än. Samtidigt så kan tankar på vad man vill göra i framtiden fungera som en motivationsfaktor till att man vill göra sitt bästa nu för att man så småningom ska uppnå sina mål och drömmar. Om man däremot inte vet vad man vill göra i framtiden, ja då kan det bli sin alldeles egna stressfaktor.

Jag kan säga här och nu att jag ännu inte vet vad jag kommer vilja jobba med efter examen, trots att jag nu är inne på mitt tredje år på min utbildning. Jag visste heller inte vad jag ville jobba med i framtiden när jag skulle välja utbildning i trean på gymnasiet. Man möts hela tiden av nya intressanta ämnen och områden att man ett tag känner att, ”Det här vill jag jobba med”, och en tid senare ändrar sig och känner, ”Men, det här kan jag också tänka mig att jobba med”. Jag kanske inte ens bestämmer mig för att börja jobba direkt, jag kanske bestämmer mig för att resa en tid innan jag väl börjar jobba och vem vet om det då leder in mig på något.

Det jag vill få sagt är helt enkelt att försöka hitta en hälsosam balans mellan nutid och framtid. Att tänka för mycket på framtiden kan väldigt lätt gå från något positivt till att enbart skapa oro och stress. Detta tycker jag man ska ha med sig hela tiden och inte bara när det kommer till att man kanske känner sig osäker på vilken utbildning man ska välja på grund av att man inte vet vad man vill göra i framtiden. Det är viktigt att det känns rätt just nu. Det är dessutom helt normalt att inte veta vad man vill göra i framtiden och det likaså är viktigt att ta med sig. Det som då för min del bidrar till ett lugn, trots den stressen jag ibland kan känna gällande min ovisshet kring vad jag vill jobba med, det är vetskapen om att jag trots allt pluggar en ingenjörsutbildning. Bara utbildningen i sig öppnar otroligt många dörrar och just det känns väldigt tryggt.

/Maha