The current landscape of learning analytics in higher education

This study is a systematic literature review of learning analytics in higher education. It is published in the journal of Computers in Human Behavior and is freely available at https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563218303492

 

In this study, we found that:

1. Most learning analytics research undertake a descriptive approach.

2. Interpretative and experimental studies prevail.

3. Overall there is little evidence that shows improvements in learner practice.

4. The identified potential for improving learning support and teaching is high.

5. There is a shift towards a deeper understanding of students’ learning experiences.

Abstract

Learning analytics can improve learning practice by transforming the ways we support learning processes. This study is based on the analysis of 252 papers on learning analytics in higher education published between 2012 and 2018. The main research question is: What is the current scientific knowledge about the application of learning analytics in higher education? The focus is on research approaches, methods and the evidence for learning analytics. The evidence was examined in relation to four earlier validated propositions: whether learning analytics i) improve learning outcomes, ii) support learning and teaching, iii) are deployed widely, and iv) are used ethically. The results demonstrate that overall there is little evidence that shows improvements in students’ learning outcomes (9%) as well as learning support and teaching (35%). Similarly, little evidence was found for the third (6%) and the forth (18%) proposition. Despite the fact that the identified potential for improving learner practice is high, we cannot currently see much transfer of the suggested potential into higher educational practice over the years. However, the analysis of the existing evidence for learning analytics indicates that there is a shift towards a deeper understanding of students’ learning experiences for the last years.

 

Paper published: The energy piggy bank — A serious game for energy conservation

Finally the proceedings from the SustainIT conference (“The 5:th IFIP Conference on Sustainable Internet and Sustainability” have been published. One of my papers were within the TEL area, and conserved a serious game we developed for learning about household energy consumption.

Abstract:
Serious games have attracted much attention recently and are used to in an engaging way support for example education and behavior change. In this paper, we present a serious game designed for helping people learn about their own energy consumption and to support behavior change towards more sustainable energy habits. We have designed the game for all the four Bartle Player Types, a taxonomy used to identify different motivations for playing games. Engagement of the participants has been evaluated using the Intrinsic Motivation Inventory, and we have measured self-assessed future behavior change. We found a statistically significant positive correlation between self-assessed future behavior change and perceived value/usefulness of the application independent of player type. Our study indicates the player type “Achievers” might perform better using this type of application and find it more enjoyable, but that it can be useful for learning energy conserving behavior independent of player type.

Read the full paper at https://ieeexplore.ieee.org/document/8379794/

Hur mycket repetition krävs för att behärska något?

Hur mycket repetition krävs för att behärska något?

Under din skoltid, har du någonsin undrat hur många gånger du måste repetera något, till exempel att lösa matematiska ekvationer, innan du behärska det? Nu har vi svaret: Det är åtta (8)!

Vi har genomfört en studie med data från kurser konstruerade med Open Learning Initiative-metoden (OLI). OLI-metoden ger bland annat ger konstruktiv återkoppling efter varje besvarad fråga. Till vår egen förvåning kom vi fram till till ett överraskande stabilt svar:  antalet nödvändiga möjligheter att träna måste vara åtta (detta kommer att täcka behoven hos 98 % av eleverna). Goda nyheter för alla som kämpar med tradiga läxor!

Hela artikeln finns fritt tillgänglig på https://rdcu.be/6y0y

How much repetition is needed in order to master something?

When in school, have you ever wondered how many times you have to repeat something, such as solving mathematical equations, before you will master it? Now we have the answer: It is eight (8)!

We have performed a study on data from courses using the Open Learning Initiative (OLI) methodology.  Among other things, OLI courses give constructive feedback after each question. To our own surprise, we came to an astonishingly stable answer. The number of necessary opportunities to practice needs to be eight (this will cover the needs of 98% of the learners). Good news for all learners struggling with tedious homework!

Full open access paper available at https://rdcu.be/6y0y

Rapporten ‘Innovating Pedagogy 2017’

I denna rapport, från Open University (UK) och Israeli Center of Research Excellence (I-CORE) har författarna utforskat olika typer av aktuella innovationer inom pedagogik, undervisning, lärande och bedömning. Fokus har varit på vad de benämner som “the interactive world”. Rapporten är den sjätte av sitt slag från Open University och presenterar 10 st innovationer kort sammanfattade nedan. Intressant läsning om vad de tror kommer vara viktiga innovationer, även om framtiden är svårt att sia om.

  • Spaced learning – Lite svårt begrepp att översätta, men handlar om den enkla idén att få elever och studenter att repetera och plocka fram vad de har lärt sig, och detta ska vara utspritt över tid. Detta för att kunskapen/minnet i hjärnan då blir mer bestående. Motsatsen till spaced learning är det som på engelska kallas cramming och kan enklast översättas till korvstoppning av kunskap under en väldigt kort period.
  • Learners making science – Att vanliga medborgare deltar i aktiviteter för att samla data och/eller analysera den.
  • Open textbooks – En typ av öppna och fritt tillgängliga böcker där lärare och även studenter kan bidrar till en förbättring av de (vilket kan tex vara kurslitteratur).
  • Navigating post-truth societies – Strategier för hur man i utbildningssituationer hanterar med propaganda, partisk eller ensidig rapportering och så kallad ‘fake news’.
  • Intergroup empathy – olika angreppssätt för att befrämja mångfald och förståelsen av det interkulturella.
  • Immersive learning – Utbildning som använder sig av tex virtuell eller förstärkt verklighet och olika typer av simuleringar. Detta med syftet att kunna hålla bra, realistiska och praktiska lärosituationer som är svårt eller dyrt eller kanske omöjligt att skapa i den fysiska verkligheten .
  • Student-led analytics – ett sätt att vända på learning analytics genom att låta studenterna själva få tillgång till de data man sparar om de (tex i ett LMS), vilket möjliggör för de själva att se hur de studerar och då ev. även kunna agera på det.
  • Big-data inquiry – En typ av problemlösning, för verkliga problem, som utgår ifrån så kallad big data.
  • Learning with internal values – Att ge studenter större frihet kring den läroplan (curriculum) som sak tillämpas. Detta utifrån tanken att studenterna ska motiveras utifrån sin inre motivation.
  • Humanistic knowledge-building communities – Utgår ifrån kombination av självständighet och kreativitet tillsammans med att även kunna skapa ny kunskap via en lärogemenskap.