Ciao!
Det har blivit dags att prata om mat. Det är nästan lite läskigt hur fort det går att anamma en ny rutin och livsstil. Men jag klagar inte, det är en lyx att få smälta in i vardagen bland Milaneser och människor från hela världen som för en stund delar samma spelplan. En vardag som består av att välja pasta och ost i mataffären, navigera sig bland nya restauranger och lägga in nya viner i Vivino-appen. Eftersom jag valde att åka till Italien på utbyte dels på grund av matkulturen, så skulle jag vilja prata lite om mat och min italienska matresa.
Om vi inledningsvis beger oss in i mataffärerna är de flesta råvarorna bättre än de hemma. I och med detta är det extra fantastiskt att plocka på sig massor av spännade ingredienser för att sedan samlas ett gäng och laga mat tillsammans. När jag å andra sidan är och vardagshandlar till mig själv är det en del saker jag saknar. Trots att varje matbutik här är en osthimmel som erbjuder hundra sorters mozzarella och ricotta, saknar jag allt från fetaost och riktig påläggsost till halloumi och keso. Dessutom är det substitutvegetariska utbudet inte så mycket att hänga i julgranen, så jag har börjat acceptera att bli mus på heltid och äta ost till det mesta. När det kommer till priserna i matbutikerna skulle jag säga att de är likvärdiga med de svenska.
Om vi tar oss från mataffärerna och ut på Milanos gator så finns det mycket att upptäcka för matfantasten, där Sverige lätt faller i skuggorna av Italiens matglans. Det var ju visserligen inte helt otippat att varje pasta- och pizzarätt skulle konkurrera ut varje svenskt försök att leverera en italiensk klassiker. Dessutom är maten förhållandevis billig på restaurangerna här, vilket är mycket tacksamt för den som gärna lägger mycket tid på att navigera sig i matdjungeln och inte bara bland föreläsningssalarna. I Milano går det att komma undan med en middag för under tvåhundringen, inklusive dryck. När jag har tillräckligt mycket rent mjöl i påsen vad gäller vitt mjöl i blodet tänker jag dela med mig av mina bästa tips vad gäller restauranger och barer, men även vilka pizzor, pastor och gelatos som överraskat allra mest.
Vidare finns det fruktstånd och marknader lite varstans runt om i staden. Det är helt fantastiskt att få förgylla sitt skafferi med frukter och grönsaker som känns som om de är tagna direkt ur trädgården. Och som om det inte vore nog svänger en mysig liten fruktbuss förbi vår gata varje morgon.
Slutligen måste jag självklart få höja glaset och utbringa en skål för Italiens fantastiska koncept aperitivo. Något som kort och gott innebär att när en framåt eftermiddagskvisten beställer en dryck på vilken bar som helst så kommer denna med ett urval av plockmat. Standarden, priserna och mängden varierar givetvis från plats till plats, men konceptet genomsyrar hela staden. Och på tal om aperitivos, så är det dags för mig att bege mig på en nu. Ikväll ska vi testa ett ställe som heter Deseo – de har tydligen en chokladfontän!
Vi hörs snart igen!
