Hoppa till innehåll

Engelska i Milano

Ciao!

När jag tog första klivet på italiensk mark hade jag aldrig sagt ett italiensk ord utöver ”ciao” och ”grazie”. Och visst är det fantastiskt att det finns så bra möjligheter att åka och leva i ett annat land utan att kunna navigera sig med hjälp av språket. Men hur enkelt är det egentligen att leva och studera i Italien med engelskan som sitt enda verktyg?

Gällande vargadslivet skulle jag säga att italienarna i Milano prickar alla nivåer på engelsk-språkskalan, men där gemene man befinner sig någonstans i mitten eller på den nedre halvan. Detta innebär att många kan lika lite engelska som jag kunde italienska när jag kom hit, en del kan kommunicera de alla enklaste fraserna och färre kan behärska en stor variation av samtalsämnen. Däremot skulle jag säga att de flesta försöker förstå, och med lite viftande och enkla italienska fraser har det enligt min mening alltid varit möjligt att mötas halvvägs. Med andra ord är det inga problem att leva i Milano med engelskan som sin bästa vän. Däremot skulle jag rekommendera att lära sig lite italienska, om så bara de vanligaste fraserna – det blir så mycket roligare att kommunicera då!

När det kommer till engelska i skolan tycker jag hittills att det har fungerat oväntat bra, där mina proffessorer verkligen respekterar att de flesta inte kan italienska. Majoriteten av de som läser mina kurser kommer från andra delar av världen! Inte helt otippat är nivån på engelska bland studenterna även väldigt hög i jämförelse med resterande del av befolkningen i Milano. Även om proffesorerna är duktiga på språket skulle jag däremot säga att uttalet varierar. Ibland blir det någon slags englian/italish, där den italienska ivrigheten och det tidiga betonandet även får genomsyra deras engelska. Men, jag har vant mig vid det här laget och tycker ändå att det är ganska charmigt, den italienska melodin är ju faktiskt väldigt vacker!

Sammanfattningsvis är det inga problem att bo, leva och studera i Milano utan att kunna italienska. Däremot skulle jag rekommendera att försöka bli kompis med språket – det blir helt enkelt lite roligare då!

Milanos Duomo!
Hej! Mitt namn är Anja och jag läser femte året på Civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad. I höst intar jag sista året på min master inom Hållbar samhällsplanering och stadsutformning genom att för en termin byta ut KTH mot Politecnico di Milano i Italien. Under den här terminen kommer jag försöka leva ”La dolce vita” – med allt vad det innebär! Jag tänker fråga Italien vart den bästa pizzan, pastan och Gelaton egentligen finns, vilka stadsdelar som bevarat mest inspiration och historia, hur livet som student är och vad Milanos systerstäder har att erbjuda. Och de svar jag får kommer jag förmedla här på bloggen, i form av skilda inlägg och massvis med bilder. Hoppas ni vill följa med på min resa!