Hoppa till innehåll

Att ta tåget till utbytet: Del II

Hallo!

Två dagar innan jag skulle hoppa på tåget från Stockholm fick jag veta att alla lokförare i Tyskland skulle skulle gå på strejk i en vecka – precis under de dagar jag skulle tåga genom Tyskland från Berlin till Schweiz. Så det första jag och Sophie gjorde när vi kom fram till Berlin var att gå till kundtjänsten på hauptbahnhof och se om vår tågresa mot Zürich fortfarande skulle bli av. Tyvärr fick vi veta då att vårt första tåg från Berlin till Basel var inställt, så vi blev ombokade på nya tåg med en liten omväg via Hannover och med ståplats då alla sittplatser var slut. Det vi inte visste då var att när vi sen på söndagen hoppar på vårt tåg i Hannover med ståplats är tåget heeeeeeelt överfyllt och det står och ligger folk precis överallt i alla gångar och utrymmen (värre än Stockholms tunnelbana under rusningstid). Alla som, precis som jag och Sophie, fått sina tåg inställda verkar ha fått ”ståplats” på det här enda och sista tåget mot Schweiz den här dagen. Det är så pass kaos att tåget inte kan lämna stationen och stora säkerhetsvakter kliver på tåget och börjar skrika på tyska att ALLA som inte har sittplats måste ”AUSSTIEG”. Jag och Sophie som varken någon av oss kan tyska, som lyckats släpa våra hundra väskor upp på tåget och som verkligen behöver åka med tåget för att hinna med vårt tågbyte i Basel till Zürich, är några av de sista som klamrar oss fast på tåget för en chans att åka med, men till slut blir även vi avkastade. I stress och panik får vi hjälp av personal på perrongen där vårt enda alternativ verkar vara att stanna natten i Hannover och åka vidare mot Schweiz nästa dag. Deppiga, irriterade och trötta börjar jag och Sophie släpa alla våra hundra väskor ned från perrongen när vi plötsligt hör några skrika efter oss. Personalen som hjälpt oss ropar oss tillbaka och säger att vi kan få åka med tåget i alla fall – i första klass! Hallelujah!!! Snabbt som sjutton släpar vi alla våra hundra väskor uppför trapporna igen tillbaka upp på tåget och in i en kupé i första klass. Vi delar kupén med två tyska äldre damer, en mamma och hennes son som alla visar sig vara hur trevliga som helst. Ingen av dem kan särskilt mycket engelska, men med mycket charader, skratt, utbyten av snacks och munskydd i roliga färger, så lyckas vi ändå ha det riktigt trevligt tillsammans.

När jag och Sophie för sista gången släpar våra hundra väskor mellan tågen mitt i natten i Basel har vi axlarna uppe vid öronen efter våra ryggsäckar och fullt med blåmärken på benen där vi dunkat i våra resväskor varje på- och avstigning. Vi LÄNGTAR efter att äntligen komma fram till vårt nya hem i Zürich – så känslan när vi väl gjorde det två timmar senare var magisk!!!

Så trots lite kaos på vägen gick ändå tågresan från Stockholm till mitt utbyte i Zürich bra, och inte minst sagt blev det ett äventyr!

Dagbok från vecka två

Hej vänner!

Nu har vi sprungit runt i sommarkläder på Milanos gator i något som känns som flera veckor, men i själva verket har knappt två passerat. Vi har verkligen tagit det självtilldelade uppdraget att anamma det italienska livet på fullaste allvar, och för er som läst tidigare inlägg så har vi till och med lyckats hitta vår prins. Eller han står i alla fall i farstun, vi väntar bara på att få flytta in. Så fort vi gör entré ska jag ska visa er det som ska vara vårt nya hem. Ett hem som förhoppningsvis kommer vara fullt av skratt, middagar och nya vänner, men även ett näste att återvända till när plugget kommer i kapp eller hemlängtan kommer på besök.

Vidare skulle jag vilja dela med mig av några av de saker vi hunnit göra den andra veckan. Men eftersom dagarna envisas med att flyta ihop, samtidigt som vi fyller dem med allt som tänkas kan så blir det långrandigt att inkludera allt. Därför kommer här i stället tre kategoriserade highlights av det vi hunnit med.

Vykort från Varenna

Förra helgen begav sig jag, Evelina (framöver kallad Eve) och vår vän Jonatan till fantastiska Varenna. En magisk liten pärla bland de höga bergen vid Comosjön, som jag kan rekommendera alla att åka till. Staden i sig är liten men full av färgglada hus, fina gränder, gömda små kryp-in restauranger och vackra vyer över sjön (speciellt om man får för sig att bege sig upp i bergen till slottet via snåriga stigar i sommarhettan). Förutom den dagens + 15 000 steg blev det även en och en annan apertivo och lite strand-häng. Det var dessutom fantastiskt att få skåla in solnedgången med restaurangens lokala vin i glasen, på en terrass med utsikt över sjön. Varenna är även ett hett tips till den som vill få pluspoäng i sina kärleksrelationer – vi skymtade hela tre bröllop och ännu fler mysiga platser som flaggade för romantik när vi var där.

Varenna

Polimi-pepp

Welcome week är i full gång på Politecnico (Polimi) och jag kan redan säga att skolan överträffat mina förväntningar. Förutom att överösa alla förvirrade nykomlingar med massor av värdefull information och turer, är campus fantastiskt mysigt, byggnaderna fina och som strössel på glassen har skolans sportanläggning nyligen renoverats. Där planerar vi att spendera en hel del tid på löparbanan, i gymmet och dessutom signa upp oss på en av alla de kurser som erbjuds. Vi har dessutom hunnit signa upp oss på Polimirun, vilket är ett lopp som går mellan skolans två campus om en vecka.

Utöver detta får jag nog säga att fortsättning följer. På måndag börjar nämligen skolan på riktigt.

Polimi

Milano by night

Förutom strosande i vackra Varenna och Polimi-pepp, har vi även utforskat stan på kvällarna. Just nu är det Design week i Milano, vilket innebär att staden är full av utställningar och event. Det är så roligt att Milano välkomnar oss med ett smörgåsbord av händelser. Vi har bland annat plockat en Dior-utställning och en party tram från buffén. Samtidigt har Polimis ESN (Erasmus Student Network) anordnat en del event, där vi tagit del av några. Exempelvis har vi varit med på deras citytour (som givetvis innebar att gå några tusen steg till).

Någonstans på Milanos gator i en party tram

Sammanfattningsvis så är det svårt att inte tycka om den här staden. Den känns så otroligt enkel att leva i, fin att titta på och erbjuder så mycket möjligheter och upplevelser att det kommer bli svårt att prioritera, vilket i slutändan ändå är rätt så fantastiskt.

Hoppas ni har det bra där hemma, jag hörde att sommaren varit på snabbvisit även hos er!

Vi hörs snart igen. 🙂

/Anja

Berlin

Hallo!

Det bästa med att ta tåget till utbytet (förutom att det är miljövänligt) är att man kan göra en tågluff utav det med stopp på vägen. Jag och Sophie valde att stanna en helg i Berlin på vägen ner till Zürich, vilket var så roligt! Här kommer våra tre dagar i Berlin i bilder:

I nästa inlägg fortsätter tågresan mot Zürich, ciao!

Det här med munskydd i Italien

Jag har tänkt på en sak… eller snarare gjort en spaning som jag inte kan låta bli att belysa.

Nu har vi varit här i Milano i en vecka och jag har redan hunnit reflektera över de allmänna principerna gällande användningen av munskydd. Här verkar munskyddet täcka upp för allt vad gäller handsprit, renlighet och social distansering. I och med detta tänkte jag dela med mig av en användningsguide för hur italienarna verkar vilja att munskydden ska rädda dem från Corona:

  1. Återanvändning is the shit! Använd de gärna så många gånger som möjligt. Det kan till och med få bli lite nopprigt.
  2. Vad gäller förvaring av munskyddet mellan återanvändningarna gör sig munskyddet bäst på armen, som en accessoar liksom.
  3. Vilket munskydd ska man ha? Det spelar ingen roll. Alla färger, former och varianter är okej – bara det sitter på!
  4. Eller, angående punkten ovan så behöver det inte vara så noggrant där heller. Det är egentligen okej bara munskyddet finns tillgängligt lite lätt svävande framför ansiktet. Man måste ju faktiskt få andas med näsan också…
  5. Och just det – munskyddet är din enda sköld i viruskriget. Bara det sitter på, så går det bra att kramas, strunta i att tvätta händerna och träffa alla du känner. Gärna på samma gång.

Ta hand om er, så hörs vi snart igen. Och just det – glöm inte munskyddet!

Att ta tåget till utbytet: Del I

Hallo!

I torsdags för snart en vecka sedan hoppade jag och Sophie (en tjej som läser samma masterprogram som jag på KTH och som också ska på utbyte till ETH Zürich) på nattåget som gick direkt från Stockholm till Berlin. Vi åkte med Snälltåget och bokade det via SJ. Tågresan tog totalt 16,5 h, vilket låter väldigt länge, men det gick förvånansvärt fort eftersom det var ett nattåg. Resan genom Sverige var den bit som kändes längst på resan, sen somnade man och plötsligt vaknade man upp i Tyskland.

När jag och Sophie skulle boka platser på tåget hade de billigaste tagit slut (endast 500 SEK), så vi bokade de näst billigaste (ca. 750 SEK) som hette ”vilstol”, vilket innebar att vi fick två stolar var så att man kunde ligga ner + kudde, lakan och filt. Det kändes väldigt värt att ha en extra stol under den långa resan! Vi bokade även så att vi fick platser mitt emot varandra och med bord (se bild nedan).

Vi kom fram med tåget till Berlin Hauptbahnhof vid 08:26 fredag morgon, vilket var perfekt för att kunna maximera tiden i Berlin. Nästa tågresa mot Zürich bokade vi till söndag kväll så att vi skulle kunna ha nästan tre heldagar i Berlin. På så sätt är nattåg verkligen en perfekt lösning med sovplats och resa i ett!

I nästa inlägg kommer jag berätta om vår helg i Berlin, ciao!

P.S. Ni är varmt välkomna att kommentera och fråga om ni undrar något över hur det är att ta tåget till utbytet. D.S.